The Role of Thioredoxin Reductases in Brain Development

The thioredoxin-dependent system is an essential regulator of cellular redox balance. Since oxidative stress has been linked with neurodegenerative disease, we studied the roles of thioredoxin reductases in brain using mice with nervous system (NS)-specific deletion of cytosolic (Txnrd1) and mitochondrial (Txnrd2) thioredoxin reductase. While NS-specific Txnrd2 null mice develop normally, mice lacking Txnrd1 in the NS were significantly smaller and displayed ataxia and tremor. A striking patterned cerebellar hypoplasia was observed. Proliferation of the external granular layer (EGL) was strongly reduced and fissure formation and laminar organisation of the cerebellar cortex was impaired in the rostral portion of the cerebellum. Purkinje cells were ectopically located and their dendrites stunted. The Bergmann glial network was disorganized and showed a pronounced reduction in fiber strength. Cerebellar hypoplasia did not result from increased apoptosis, but from decreased proliferation of granule cell precursors within the EGL. Of note, neuron-specific inactivation of Txnrd1 did not result in cerebellar hypoplasia, suggesting a vital role for Txnrd1 in Bergmann glia or neuronal precursor cells

Thiol redox homeostasis in neurodegenerative disease

This review provides an overview of the biochemistry of thiol redox couples and the significance of thiol redox homeostasis in neurodegenerative disease. The discussion is centred on cysteine/cystine redox balance, the significance of the xc- cystine-glutamate exchanger and the association between protein thiol redox balance and neurodegeneration, with particular reference to Alzheimer's disease, Parkinson's disease, amyotrophic lateral sclerosis and glaucoma. The role of thiol disulphide oxidoreductases in providing neuroprotection is also discussed

Genome-wide Association Analysis Identifies 14 New Risk Loci for Schizophrenia

Schizophrenia is a heritable disorder with substantial public health impact. We conducted a multi-stage genome-wide association study (GWAS) for schizophrenia beginning with a Swedish national sample (5,001 cases, 6,243 controls) followed by meta-analysis with prior schizophrenia GWAS (8,832 cases, 12,067 controls) and finally by replication of SNPs in 168 genomic regions in independent samples (7,413 cases, 19,762 controls, and 581 trios). In total, 22 regions met genome-wide significance (14 novel and one previously implicated in bipolar disorder). The results strongly implicate calcium signaling in the etiology of schizophrenia, and include genome-wide significant results for CACNA1C and CACNB2 whose protein products interact. We estimate that ∼8,300 independent and predominantly common SNPs contribute to risk for schizophrenia and that these collectively account for most of its heritability. Common genetic variation plays an important role in the etiology of schizophrenia, and larger studies will allow more detailed understanding of this devastating disorder

Genome-wide association study in a Swedish population yields support for greater CNV and MHC involvement in schizophrenia compared with bipolar disorder

Schizophrenia (SCZ) and bipolar disorder (BD) are highly heritable psychiatric disorders with overlapping susceptibility loci and symptomatology. We conducted a genome-wide association study (GWAS) of these disorders in a large Swedish sample. We report a new and independent case–control analysis of 1507 SCZ cases, 836 BD cases and 2093 controls. No single-nucleotide polymorphisms (SNPs) achieved significance in these new samples; however, combining new and previously reported SCZ samples (2111 SCZ and 2535 controls) revealed a genome-wide significant association in the major histocompatibility complex (MHC) region (rs886424, P = 4.54 × 10−8). Imputation using multiple reference panels and meta-analysis with the Psychiatric Genomics Consortium SCZ results underscored the broad, significant association in the MHC region in the full SCZ sample. We evaluated the role of copy number variants (CNVs) in these subjects. As in prior reports, deletions were enriched in SCZ, but not BD cases compared with controls. Singleton deletions were more frequent in both case groups compared with controls (SCZ: P = 0.003, BD: P = 0.013), whereas the largest CNVs (>500 kb) were significantly enriched only in SCZ cases (P = 0.0035). Two CNVs with previously reported SCZ associations were also overrepresented in this SCZ sample: 16p11.2 duplications (P = 0.0035) and 22q11 deletions (P = 0.03). These results reinforce prior reports of significant MHC and CNV associations in SCZ, but not BD

Copy number variation in schizophrenia in Sweden

Schizophrenia is a highly heritable neuropsychiatric disorder of complex genetic etiology. Previous genome-wide surveys have revealed a greater burden of large, rare CNVs in schizophrenia cases and identified multiple rare recurrent CNVs that increase risk of schizophrenia although with incomplete penetrance and pleiotropic effects. Identification of additional recurrent CNVs and biological pathways enriched for schizophrenia CNVs requires greater sample sizes. We conducted a genome-wide survey for CNVs associated with schizophrenia using a Swedish national sample (4,719 cases and 5,917 controls). High-confidence CNV calls were generated using genotyping array intensity data and their effect on risk of schizophrenia was measured. Our data confirm increased burden of large, rare CNVs in schizophrenia cases as well as significant associations for recurrent 16p11.2 duplications, 22q11.2 deletions and 3q29 deletions. We report a novel association for 17q12 duplications (odds ratio=4.16, P=0.018), previously associated with autism and mental retardation but not schizophrenia. Intriguingly, gene set association analyses implicate biological pathways previously associated with schizophrenia through common variation and exome sequencing (calcium channel signaling and binding partners of the fragile X mental retardation protein). We found significantly increased burden of the largest CNVs (>500Kb) in genes present in the post-synaptic density, in genomic regions implicated via schizophrenia genome-wide association studies, and in gene products localized to mitochondria and cytoplasm. Our findings suggest that multiple lines of genomic inquiry – genome-wide screens for CNVs, common variation, and exonic variation – are converging on similar sets of pathways and/or genes

Hur konstruerar media bilden av ungdomar? : - en diskursanalys av hur ett urval tidningsartiklar beskriver ungdomar

Syftet med detta arbete är att undersöka hur de största rikstäckande dags- och kvällstidningarna beskriver ungdomar. Exempel på diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper återfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom området genom att undersöka ett aktuellt material från 2008 och framåt. Detta för att sedan jämföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet består av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvällstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjälp av diskursanalys. Artiklarnas produktionsvillkor undersöks med hjälp av Bourdieus fältteori. Min analys pekarpå att de ekonomiska villkoren tydligt präglar urvalet av material somtidningarna publicerar. Ett generationssystem präglar texterna som jag har undersökt. Beroende på vilket årtionde en människa är född i tillskrivsindividen medlemskap i ett kollektiv. Tidningarna publicerar artiklar som beskriver kollektivets olika gemensamma egenskaper. Ungdomarna beskrivs som lata och bortskämda. Ungdomsarbetslöshet förklaras med att ungdomarna är lata och har för höga krav. Motdiskursen beskriver istället ungdomarna som engageradeoch samhällskritiska. Några av artiklarna beskriver etniskt svenska ungdomarsom särskilt icke-arbetsamma. Utlandsfödda presenteras av dessa artiklar istället som en lösning på problemen med arbetslöshet. Resultatet avundersökningen kommer bland annat att jämföras med Lars B Olssons teorier och tidigare forskning. Undersökningen visar att den bild av ungdomar som produceras är utformade på ett sätt som överensstämmer med den historiska bildsom den tidigare forskningen presenterar

Hur beskrivs lärarutbildningen i media? : En diskursanalys av hur media beskriver lärarutbildningen och lärarstudenter

Uppsatsen är ett självständigt arbete i utbildningsvetenskap om 15 hp. Arbetet är tillika ett examensarbete inom lärarutbildningen 330 hp. Syftet med texten är att undersöka hur media beskriver lärarutbildningen och lärarstudenter under två olika urvalsperioder. Materialet kommer från tre mediekällor med stora nationella läsekretsar. Materialet har bearbetats med diskursanalys. Den första urvalsperioden är 1991 till 1994. Den andra perioden är 2011 till 2014. Syftet med att utgå från två olika perioder är att jämföra hur det förändrade rekryteringsunderlaget påverkat bilden av lärarutbildningen och studenterna i media. Tidigare forskning visar att rekryteringsunderlaget till lärarutbildningen förändrats. Andelen tidigare studenter med starka studiemeriter och medelklassbakgrund har minskat från urvalet från 1990-talet jämfört med urvalet från 2000-talet. Dessa har istället ersatts av studenter med arbetarklassbakgrund och mindre studiemeriter. Undersökningen visar att media också förändrat sitt sätt att beskriva utbildningen och studenterna mellan de två perioderna. Under den första perioden används utbildningen främst som ett slagträ för politiker att kritisera politiska motståndare. Studenterna förekommer i princip inte i det första urvalet. Under den andra perioden är utbildningen och studenterna båda omskrivna ämnen. Lärarstudenterna konstrueras som en enad grupp och tillskrivs olika negativa egenskaper. Lärarutbildningen beskrivs som en utbildning och kvalitén förutsätts vara dålig oavsett lärosäte. Vidare beskriver materialet att lärarutbildningen och yrket är oattraktivt för presumtiva studenteter. Detta trots att lärarutbildningen sett enbart till numerären har flest antal förstahandssökande jämfört med alla andra högskoleutbildningar.

Hur konstruerar media bilden av ungdomar? : - en diskursanalys av hur ett urval tidningsartiklar beskriver ungdomar

Syftet med detta arbete är att undersöka hur de största rikstäckande dags- och kvällstidningarna beskriver ungdomar. Exempel på diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper återfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom området genom att undersöka ett aktuellt material från 2008 och framåt. Detta för att sedan jämföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet består av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvällstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjälp av diskursanalys. Artiklarnas produktionsvillkor undersöks med hjälp av Bourdieus fältteori. Min analys pekarpå att de ekonomiska villkoren tydligt präglar urvalet av material somtidningarna publicerar. Ett generationssystem präglar texterna som jag har undersökt. Beroende på vilket årtionde en människa är född i tillskrivsindividen medlemskap i ett kollektiv. Tidningarna publicerar artiklar som beskriver kollektivets olika gemensamma egenskaper. Ungdomarna beskrivs som lata och bortskämda. Ungdomsarbetslöshet förklaras med att ungdomarna är lata och har för höga krav. Motdiskursen beskriver istället ungdomarna som engageradeoch samhällskritiska. Några av artiklarna beskriver etniskt svenska ungdomarsom särskilt icke-arbetsamma. Utlandsfödda presenteras av dessa artiklar istället som en lösning på problemen med arbetslöshet. Resultatet avundersökningen kommer bland annat att jämföras med Lars B Olssons teorier och tidigare forskning. Undersökningen visar att den bild av ungdomar som produceras är utformade på ett sätt som överensstämmer med den historiska bildsom den tidigare forskningen presenterar