Fritidspedagog under skoltid - en otydlig roll

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn på fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar är kategoriserade efter syn på fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag på deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn på arbetsvillkoren för fritidspedagoger

The Endless Boogie of Paul Majors

Mitt examensarbete är en kort dokumentär som följer den amerikanska musikern och skivsamlaren Paul Major. Paul var en misslyckad punkmusiker som genom sitt skivsamlande upptäckte en bortglömd skatt av självutgiven musik under 70 och 80 talet som brukar kallas ”real people”- musik eller outsider musik. En brokig skara av artister som alla har en sak gemensam, deras verk faller helt utanför ramen av vad som anses vara ”mainstream” musik. Vi får följa Paul under några dagar i New York när han leder oss igenom sin egen livshistoria och skivorna han upptäckte och hjälpte till att sprida. Han ger oss också en inblick i den oväntade andra akten i sitt liv när han trodde att det sista tåget hade gått

Anterior Cruciate Ligament Reconstruction; Randomized Trials, Register Studies and Experimental Analysis of Knee Laxity

The aim of this thesis was to evaluate the short- and mid-term outcome of Anterior Cruciate Ligament (ACL) reconstruction, with special emphasis on surgical techniques, type of autograft and the influence of gender, using data from registers and randomized, controlled trials. A further aim was to evaluate and quantitate the pivot-shift test and correlate it to the clinical grading. In Study I, 17,794 registrations in the Swedish National ACL Register were included and analyzed. Primary ACL reconstruction significantly improves all subscales of the KOOS, while patients undergoing revision ACL reconstructions do less well than those undergoing primary reconstructions. Moreover, young female soccer players re-injure their ACL or the contralateral ACL within 5 years more frequently than young males. In Study II, a randomized, controlled trial (RCT) with a 7-year follow-up, the change in knee laxity over time after ACL reconstruction, using either bone-patellar-tendon-bone (BPTB) or hamstring tendon (HS) autografts was analyzed and knee laxity was compared between the study groups on multiple follow-up occasions. Furthermore, the radiographic findings in terms of degenerative changes were compared. There were no significant differences in the mean side-to-side antero-posterior (AP) knee laxity or radiographic assessment between the BPTB and the HS group, preoperatively or at follow-up. There was a tendency towards a decrease in side-to-side knee laxity over time in both groups, as measured with the KT-1000 arthrometer. In Study III, a retrospective study of 244 patients, the results after ACL reconstruction using HS autografts were compared in male versus female patients. At the 2-year follow-up, there were no significant differences between male and female patients in terms of clinical outcome or functional scores. In Study IV, an RCT with 103 patients, the results after ACL reconstruction using either the double-bundle (DB) or single-bundle (SB) technique with HS autografts were compared. At the 2-year follow-up, the subjective and objective outcomes revealed no statistically significant differences between the DB group and the SB group. In Study V, an experimental cadaver study, objective quantitative measurements of the pivot-shift test using three different measurement devices were performed. The pivot-shift tests were performed by twelve blinded expert surgeons on a cadaver knee prepared to display a high-grade pivot-shift test. The best correlation to the clinical grading was found using tibial acceleration parameters

"Glöm aldrig att det handlar om människor" : En kvantitativ innehållsanalys av metoo-rapporteringen i landets fyra största tidningar

Metoo-rörelsen rörde om i grytan på fler än ett sätt. Svenska medier rapporterade om en stor mängd utpekade personer – med varierande grad av anonymitet. Syftet med denna studie har varit att kartlägga och belysa eventuella skillnader bland Sveriges fyra största tidningar (Aftonbladet, DN, Expressen och SvD) vad gäller rapporteringen kring utpekade personer i samband med metoo. Frågeställningarna behandlar både antalet namnpubliceringar och antalet så kallade ”gråzonsartiklar”, det vill säga artiklar som innehåller ledtrådar om en icke namngiven person som vi bedömer kan användas för att identifiera personen i fråga. Vårt verktyg för att testa gråzons-tesen är Google. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys där totalt 208 artiklar från ovan nämnda tidningar analyseras utifrån ett antal variabler med utgångspunkt i publicitetsreglerna 15 och 16. Urvalet är begränsat till artiklar på ämnet metoo inom tidsperioden 15 oktober – 15 december 2018. Ytterligare en avgränsning är att artiklarna ska behandla utpekade personer i en svensk kontext. I ett andra steg används en metod som utvecklats för denna studie där Google används för att testa huruvida det med hjälp av ledtrådar från artiklar går att söka sig till namn på utpekade, icke namngivna, personer. De artiklar som i den första analysen bedöms vara ”gråzonsartiklar” (111 stycken) används som underlag för denna andra analys. Resultaten pekade på att samtliga tidningar har bidragit till att utpekade personer namngivits – både med direkta namnpubliceringar och indirekt genom att publicera ledtrådar som med hjälp av Google använts för att hitta namnet på den utpekade. Expressen har, i långt högre grad än övriga tidningar, publicerat namn på utpekade

The effects on companies' financial reports and key ratios after the introduction of IFRS 16.

Syfte: Den nya leasingstandarden IFRS 16 träder i kraft i år, 2019, vilken innebär att företag ska kapitalisera sina operationella leasingavtal. Huvudsyftet med studien är därför att undersöka hur denna kapitalisering påverkar företag med avseende på deras finansiella rapporter och nyckeltal. Studien har även ett delsyfte vilket är att undersöka hur väl kapitaliseringsmodellen har estimerat operationella leasingavtalens påverkan utifrån utvalda nyckeltal hos företag. Metod: Studien använder ett kvantitativt tillvägagångssätt med en deduktiv forskningsansats. Empiriska data har samlats in med hjälp av en innehållsanalys där de dokument som granskats är årsredovisningar. Det insamlade materialet har sedan granskats med hjälp av deskriptiv statistik och bivariata analyser. Kapitaliseringsmodellen har också tillämpats för att kunna jämföra modellens estimeringar med verkliga utfallet. Resultaten har sedan diskuterats och lett till studiens slutsatser. Resultat & Slutsats: Resultaten av studien visar att tillgångar och skulder ökar för företag efter införandet av IFRS 16. Studien kommer fram till att branscherna hälsovård och detaljhandel kommer påverkas mest, att mindre företag samt mindre finansiellt begränsade företag påverkas mer. Studien finner att kapitaliseringsmodellen i regel har fungerat bra, främst inom branschen fastigheter och för större företag. Uppsatsens bidrag: Teoretiskt bidrar studien till avsaknaden av forskning om de faktiska effekterna hos företag på grund av implementeringen av IFRS 16. Den ger också ett svar på hur väl kapitaliseringsmodellen har fungerat, vilket kan vara användbart för såväl analytiker som forskare. Det praktiska bidraget är att studien bidrar till en ökad förståelse kring hur företag och olika branscher påverkas av den nya leasingstandarden. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera ett större urval för att kunna få ett mer generaliserbart resultat. Ett annat förslag är att göra liknande studier i andra länder, för att se om regelförändringen slår hårdare på andra marknader

Att vilja leva - Hur sjuksköterskan kan uppmärksamma suicidnära ungdomar inom somatisk vård

Många suicidnära ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma suicidnära ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma suicidnära ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie. De två största riskfaktorerna för att ungdomar ska begå suicid är tidigare suicidförsök och depression. Suicidnära ungdomar finns inom somatisk vård. Genom kunskap om riskfaktorer, tecken och symtom om suicidalitet kan sjuksköterskan uppmärksamma suicidnära ungdomar vid ett bedömningssamtal. Denna information kan struktureras utifrån VIPS-modellens sökord, vilket gjorts under resultatdelen. Många suicid går att förebygga. Suicidnära ungdomar söker sig i stor utsträckning till somatisk vård. Därför bör resurser läggas på suicidpreventiv utbildning av sjuksköterskor. Vidare forskning behövs om vilken kunskap sjuksköterskor besitter samt i vilken utsträckning de har mod att använda sig av den. Ett annat område för vidare forskning är om suicidnära ungdomar upplever sig uppmärksammade av sjuksköterskor inom somatisk vård