Populärkultur som kunskapskälla i förskolan

  The present study examines how students in preschool teacher education perceive the role of popular culture in preschool education. By focusing on how to increase the knowledge of pre-service prescool teachers’ perceptions of popular culture in preschool, the study is an empirical contribution to early childhood literacy research. Further, the results can contribute to an understanding of how popular culture can be addressed in future preschools. The empirical data consists of focus group discussions with 67 preschool teacher students and individual interviews with seven preschool teacher students. A thematic analysis was carried out. Concepts of dimensions of literacy and funds of knowledge were used in analysis and discussion. The results reveal that participating preschool students perceived popular culture as a source of increased equity, learning, and critical literacy but also as challenging concerning equity and preschool's existing culture and value base. The main conclusion in the article is that future preschool teachers see that, together with a pedagogical idea, popular culture can be seen as a resource among others for learning and developing social competencies. However, the students did not uncritically celebrate popular culture as they highlighted the importance of preschool teachers' competencies regarding creating possibilities for critical reflections concerning popular culture that challenges democratic values

Flexibel förskole- och nybörjarundervisning : Ur lärar- och ledarperspektiv

Övergången från förskolan till nybörjarundervisningen kan vara utmanande för ett barn och för att underlätta övergången för förskoleeleverna har man på olika sätt försökt föra verksamheterna närmare varandra. Syftet med studien är att få en inblick i hur man ordnar flexibel förskole- och nybörjarundervisning i två tvåspråkiga kommuner som fått statsbidrag för att utveckla verksamheten. Lärarnas, dvs. förskolelärarnas och klasslärarnas tankar om samarbetet mellan förskole- och nybörjarundervisningen lyfts fram och ledarna, dvs. rektorerna och föreståndarna reflekterar kring hur den flexibla förskole- och nybörjarundervisningen ordnas. Två forskningsfrågor har bearbetats utgående från studiens syfte. Forskningsfrågorna är: 1. Hur förverkligas flexibel förskole- och nybörjarundervisning sett ur ett ledarperspektiv? 2. Hur beskriver lärarna flexibel förskole- och nybörjarundervisning? Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats för att skildra respondenternas erfarenheter och för att belysa fenomenet. Som datainsamlingsmetod har intervju använts. Åtta respondenter har intervjuats i två kommuner i Svenskfinland. Förskolelärare, klasslärare, föreståndare och rektorer har intervjuats för studien. Resultaten i studien visade att i stället för begreppet flexibel förskole- och nybörjarundervisning talade man om samarbete mellan förskole- och nybörjarundervisningen. I de två enheter som deltog i studien varierade praxisen hur man förverkligade samarbetet. Alla respondenter var eniga om att samarbetet handlade om att göra övergången från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen så smidig som möjlig. I studien framkom också att man funderat mycket på vart förskoleundervisningen borde höra administrativt för att kunna utveckla samarbetet mellan stadierna ytterligare och möjligen införa en årskurslös förskole- och nybörjarundervisning. För en smidig övergång från förskolan till nybörjarundervisningen behöver personalen tillsammans arbeta konsekvent och målmedvetet utgående från läroplanerna med helhetskapande undervisning och lek som metod

An overview of the process of reform in institution and policy concerning the collaboration between early childhood education and care and school education in Sweden : Focus on the studies referring to municipalities

This paper aims to review the studies regarding the history of the process of reform in institution and policy concerning the collaboration between early childhood education and care (ECEC) and school education in Sweden, focusing on municipality (kommun). The process can be understood as that of horizontal integration between nursery and education sectors and as that of vertical integration between ECEC and school education. As the reform was pursued in line with decentralization, the process above and the process in which kommun acquired an autonomous role in institution and policy made progress simultaneously. Two challenges for further studies have been indicated: i) it is necessary to conduct studies not only from the perspective of ECEC but also from that of school education in order to have more comprehensive view; and ii) it is also essential to consider uniqueness of each kommun so as to find out the common ground and the diversity among each kommun’s institution and policy

Tillsammans mot mobbning : En kvalitativ utvärdering av Böle daghems handlingsplan mot mobbning

Syftet med detta lärdomsprov är att utvärdera Böle daghems handlingsplan mot mobbning. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med sju personer i olika åldrar ur Böle daghems personal. De centrala frågeställningarna i detta lärdomsprov är: Är personalen på daghemmet medvetna om handlingsplanen? Agerar personalen enligt handlingsplanen i mobbningssituationer? Uppfyller handlingsplanen dess syfte? Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att personalen på Böle daghem är bekanta med handlingsplanen. Responsen tyder även på att det finns bristande kunskap inom ämnet mobbning.The purpose of the bachelor’s thesis is to evaluate the action plan against bullying of Böle daghem, a day care center. The survey was conducted through interviews with seven individuals of different ages from the day care staff of Böle daghem. The focus of this thesis is the following: Is the staff at the day care center aware of the action plan? Does the staff act according to the action plan in bullying situations? Does the action plan meet its purpose? The results of the qualitative survey show that the staff of Böle daghem is familiar with the action plan. The response also indicates that there is a lack of knowledge on the subject of bullying

Integrera skapande verksamhet med svenska! ­ En kvalitativ studie i förskola och skola.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på och uppmärksamma hur förskolor och skolor jobbar med skapande verksamhet integrerat med svenska. För att ta reda på detta har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer och tagit del av litteratur och tidigare forskning kring ämnet. Frågorna intervjuerna kretsar kring är: Hur jobbar pedagogerna med skapande verksamhet integrerat med svenska? · Vad finns det för för- och nackdelar med pedagogernas arbetssätt? · Hur förhåller de sig till läroplanerna? · Vad har de för teoretiska förhållningssätt? · De pedagoger vi intervjuat jobbar medvetet med skapande verksamhet och ger oss goda exempel på hur man kan integrera detta med svenska. De, liksom vi, i enlighet med litteraturen anser att barn har rätt att få prova på många olika uttryckssätt för att utvecklas och lära. Vi tar även upp problem man kan stöta på då man jobbar med skapande verksamhet. Problemen vi har kommit i kontakt med är tidsbrist, åldersintegrerade barngrupper, för stora barngrupper samt brist på intresse. Trots nackdelar överväger de positiva egenskaperna av att integrera skapande verksamhet med svenska enligt de pedagoger vi intervjuat samt enligt oss

Pedagogers tankar kring genusarbete med hjälp av barnboken

Bakgrund: Genom att använda barnlitteratur ur ett genusperspektiv kan man arbeta mot jämställdhetsmålen i förskolan. Synliggörandet av pedagogers tankar kring deras eget genusarbete och användningen av barnlitteratur bidrar till ökad förståelse för vikten av barnlitteratur i genusarbetet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att synliggöra pedagogers tankar kring barnböcker som redskap för att i förskolan arbeta med jämställdhetsfrågor. Fokus ligger på pedagogernas förhållningssätt och attityd gentemot genus. Vi vill ta reda på om barnboken överhuvudtaget används och i så fall hur och på vilket sätt. Kan barnlitteratur fungera som ett bra redskap i arbetet med genusfrågor för att på så sätt uppnå jämställdhetsmålen? Jämförelsen sker mellan pedagoger verksamma på förskolor med olika inriktning och huvudmän. Vi vill även se om bokmiljön på förskolorna inverkar på användandet av barnlitteratur och har något samband med pedagogernas attityder kring barnbokens användbarhet Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer gjorda på tre olika förskolor som alla har olika huvudmän. Respondenterna har varit både pedagoger och barnskötare utvalda på grund av deras intresse och kunskap kring arbetet med jämställdhetsfrågor. Intervjuerna har sedan analyserats för att tydliggöra och förstå respondenternas tankar kring möjligheten att arbeta med barnboken som redskap i jämställdhetsfrågor. Vi har utifrån det jämfört respondenternas svar och knutit dem till tidigare forskning och teorier. Vi har även genomfört observationer för att få en bild av barnlitteraturens plats och funktion i förskolan. Resultat: I resultatet av vår undersökning kan man se att barnboken kan tjäna som artefakt i arbetet med jämställdhetsmålen utifrån ett genusperspektiv. Där pedagogens kunskap och medvetenhet av sin egen roll som förmedlare av könsmönster är av stor vikt. Den enskilda pedagogens fantasi är det enda som sätter gränserna för var arbetet ska sluta

Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet

Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext.  Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förskolans undervisning och didaktik, vilket gynnar såväl barngruppen som enskilda barn och bidrar till en kompetenshöjning hos förskollärarna

Små barns lärande i förskolan. En kvalitativ undersökning med utgångspunkt i estetiska läroprocesser.

Vi har förstått att det sker en stor utveckling i små barns lärande, och anser att detta är av stort intresse. Barnens vardag består till stor del av lek, och andra praktiska uttrycksformer. Vi reflekterar då över hur estetiska läroprocesser samverkar med lärandet. Vi ville i denna rapport se hur små barns lärande i förskolan såg ut, och hur pedagogerna använde sig av estetiska aktiviteter för att stärka det. För att ta reda på detta undersökte vi hur pedagogerna såg på kunskapsutvecklingen hos barnen och vi ville undersöka vilken roll de ansåg att den estetiska verksamheten hade. Till sist tog vi reda på hur balansen mellan omsorg och lärande såg ut. Vi observerade en småbarnsavdelning och intervjuade pedagogerna. Vidare analyserade vi dessa med hjälp av teorier och tidigare forskning på området som hade relevans. Vi har genomgående använt oss av läroplanen för förskolan i vår uppsats. Detta är ett styrdokument, som vi ska följa, därför ser vi det som en viktig del av uppsatsen. Vi såg att barnen lärde sig vid alla tillfällen, och att pedagogerna medvetet använde sig av planerade verksamheter för att förmedla kunskaper till barnen. Vi observerade även att pedagogerna använde sig av estetisk verksamhet i ämnesöverskridande arbete. Vi såg att detta görs i syfte att förmedla en kunskap som i förväg bestämts av pedagogerna, och för att göra lärandet mer lustfyllt för barnen. Vi observerade även att pedagogerna använde sig av estetisk verksamhet för att barnen skulle få en konkret upplevelse. Genom uppsatsen har vi sett olika möjligheter till lärande genom estetiska uttrycksmedel. Vi inser att vi själva har stora möjligheter att medverka i små barns lärande och att vi med estetiska verksamheter kan utmana barnen från deras nivå. Det viktiga är att vi tar utgångspunkt i deras tidigare erfarenheter och inte försöker anlägga ett vuxenperspektiv

Varför får inte jag vara med? ­ En kvalitativ studie om förebyggande arbete mot utanförskap.

Sammanfattning Inom skolans verksamhet kan man se att det förekommer utanförskap bland eleverna. Trots att styrdokument och skollagen visar på att skolan aktivt skall förhindra uppkomsten av kränkande behandling såsom utanförskap. Skolans verksamhet skall inkludera mångfald samt olikhet och bidra till att alla inkluderas och känner trygghet. Från egna erfarenheter kan vi se att många elever hamnar utanför skolans sociala gemenskap. Syftet med vår studie blir därmed att ta del av goda och relevanta arbetsmetoder utifrån pedagogers svar för att förebygga utanförskap i de tidigare åldrarna. Vi vill även ta del av hur pedagogerna resonerar kring begreppet utanförskap, vad menas med utanförskap och vilka orsaker finns bakom uppkomsten. En annan frågeställning är att ta reda på vad styrdokument säger om utanförskap. För att ta del av pedagogernas resonemang och bygga på tidigare erfarenheter har vi valt att använda oss utav en kvalitativ intervjumodell som kom att inkludera sju pedagoger runt om i Västsverige. Utifrån resultatet av intervjuerna framkommer det att pedagogerna definierade utanförskap såsom att någon stängs ute från ett sammanhang av sociala relationer. Faktorer som kan bidra till att någon hamnar utanför gruppen kan vara etnisk tillhörighet, egen vilja, att man avviker från den rådande normen, fattigdom samt dålig hälsa. Pedagogernas resonemang kring vilka arbetssätt som är positiva i arbetet för att motverka utanförskap är livskunskap, kompissamtal, boksamtal samt rollspel. Genom styrdokumenten kan man se att skolan aktivt skall förhindra uppkomsten av kränkande behandlingar samt att de ska arbeta med den sociala dimensionen såsom värdegrundsarbeten, solidaritet, trygghet och respekt.