Adult Migrants' Language Learning, Labour Market, and Social Inclusion

In this thematic issue, we present up‐to‐date research from authors who problematise the various links between adult migrants' language learning, education, the labour market, and social inclusion. Some contributions are more focused on the relation between education and social inclusion, while others emphasise links between language learning, the labour market, and social inclusion. Together, authors in this thematic issue point to the multiple challenges migrants face when trying to establish themselves in a new country

Respons i fokus. Lärares normer och attityder till andraspråksdrag i studenttexter

Under två decennier har högre utbildning haft breddad rekrytering som målsättning, vilket har fört med sig nya och mer heterogena studentgrupper. En av dessa är studenter med annat modersmål än svenska, och återkommande tenderar deras skrivförmåga att fokuseras i debatten. Att skrivande är sammankopplat med det sociala sammanhang där skrivandet sker har beskrivits väl inom fältet Academic Literacies. I den här artikeln presenteras en studie med fokus på lärares attityder och förhållningssätt till andraspråksstudenters skrivande. Syftet med studien är att belysa normer som präglar skrivandets sammanhang, för att på så vis få en bättre bild av de förutsättningar som präglar och omgärdar andraspråksstudenters skrivande i olika ämnen under deras utbildningsprogram. För att undersöka detta har lärares skriftliga respons som rör språket analyserats med avstamp i teorier om respons. De lärare som skrivit responsen har också intervjuats om sin respons med hjälp av stimulated recall-teknik. Resultaten visar att lärarnas respons präglas av deras egna erfarenheter, syn på skrivprocessen samt den egna rollen inom utbildningen. Sammantaget visar undersökningen att bristen på kollegial samsyn mellan ämnen inom programmet ger utrymme för parallella normer att existera, vilket resulterar i att studenterna möter ett brett spann av förväntningar på hur texter ska utformas.  ENGLISH ABSTRACT Response in focus. Teachers’ norms and attitudes towards second language structures in student texts For two decades, it has been a statutory provision in the Higher Education Act to strive for widening participation. This has led to new and more diverse student groups, one of which being students with a mother tongue other than Swedish. Recurrently, their writing ability tends to be focused in the debate. In the field of Academic Literacies, writing is considered to be a socioculturally rooted practice, in which teachers’ attitudes strongly impact the writing process. This article presents a study of teachers’ attitudes towards second language students’ writing, aiming to shed light on norms and conditions surrounding L2 students’ academic writing. Teachers’ written feedback concerning linguistic features has been analysed based on theories on feedback practices. The same teachers have also been interviewed regarding their feedback, using stimulated recall-technique. The results show that the teachers’ feedback reflect different perspectives on the writing process, as well as their own role in the education system. In sum, the study shows that the lack of collegial consensus allows for parallel norms to exist, which results in the students within the same educational program being exposed to a wide range of expectations regarding how texts ought to be written.

Uppfattningar om svenska språket och intresse för verksamhetsformer för tidig inlärning av svenska i Kauhajoki. En enkätundersökning bland småbarnsföräldrar, dagvårdschefer och dagvårdspersonal

Tämän pro gradu- tutkielman tavoitteena on selvittää, mitä mieltä Kauhajoella asuvat pikkulapsiperheiden vanhemmat, varhaiskasvatuksen esimiehet ja päivähoidon piirissä työskentelevät kasvattajat ovat ruotsin kielen osaamisen tärkeydestä lapsen tulevaisuutta ajatellen. Lisäksi selvitetään, ovatko kauhajokiset pikkulapsiperheiden vanhemmat, sekä varhaiskasvatuksen esimiehet ja kasvattajat kiinnostuneita saamaan paikkakunnalle laajamittaista tai suppeampaa kaksikielistä varhaiskasvatusta. Tutkimus on laadullinen ja analyysimenetelmänä on käytetty sisällönanalyysia. Tutkimuksessa ilmeni, että kauhajokiset pikkulapsiperheiden vanhemmat kuten myös varhaiskasvatussektorilla toimivat esimiehet kokivat ruotsin kielen osaamisen tärkeäksi lapsen tulevaisuutta ajatellen. Suurin osa kauhajokisista varhaiskasvatussektorilla toimivista kasvattajista taas näki ruotsin kielen taidot melko tärkeänä kauhajokisten lasten kannalta. Pikkulapsiperheiden vanhempien ja esimiesasemassa olevien kasvattajien määrä oli suurempi niiden joukossa, jotka näkivät ruotsin kielen taidon tärkeänä tai erittäin tärkeänä verrattuna päivähoitosektorilla työskentelevien kasvattajien määrään. Tutkimus osoitti myös, että vanhemmat olisivat kiinnostuneita saamaan Kauhajoelle laajamittaista tai suppeampaa kaksikielistä varhaiskasvatusta ruotsin kielellä. Heidän mukaansa sopivin toimintamuoto Kauhajoella olisi kielisuihkutoiminta päiväkodissa. Esimiehet olivat eniten kiinnostuneita kielikylvystä ja kielikylpykerhosta ja pitivät kielikylpyä sopivimpana toimintamuotona Kauhajokea ajatellen. Esimiesasemassa olevat kasvattajat olivat vanhempien lisäksi innokkaampia aloittamaan Kauhajoella laajamittaista tai suppeampaa kaksikielistä varhaiskasvatusta verrattuna kasvatushenkilöstöön. Näyttäisikin siltä, että kasvatushenkilöstön tiedottamisen merkitys eri toimintamuotoihin liittyen korostuu kieltenopetuksen varhentamisen myötä ja lisäksi myös uusimmat opetussuunnitelman perusteet ja varhaiskasvatussuunnitelma painottavat lapsen luontaista kykyä omaksua kieliä varhaisessa vaiheessa.fi=Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.|en=Thesis fulltext in PDF format.|sv=Lärdomsprov tillgängligt som fulltext i PDF-format

”Det känns inte lika nervöst då de bara är genom datorn” : En intervjustudie om gymnasiestuderandes upplevelser av eklasstandem

Tandem som metod för språkinlärning har som syfte att skapa möten för elever med olika modersmål. Tanken är att skapa möjligheter för interaktion mellan elever med olika språklig bakgrund, med målet att de kan lära sig av varandra. Eklasstandem utförs med hjälp av digitala hjälpmedel, vilket gör det möjligt för elever på olika håll i landet att ingå ett tandemsamarbete. Under covid-19 pandemin började man använda sig mer av digitala hjälpmedel i undervisningen, vilket även gynnar eklasstandem som metod för språkinlärning

Det skriftliga språkbadsspråket i årskurs 9 ur ett systemisk-funktionellt och genrepedagogiskt perspektiv

Avsikten med denna avhandling pro gradu är att studera hur språkbadselever använder sitt andraspråk för att skapa erfarenheter av verkligheten, och hur detta uttrycks språkligt i språkbadselevernas skriftliga produktion i årskurs nio. Jag har fokuserat på andraspråket i ett utvecklingsperspektiv, och i min studie fungerar den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) som ett analytiskt verktyg. Analysmaterialet består av ett skriftligt material på 109 elevtexter skrivna av språkbadselever på tre orter i Finland samt ett jämförelsematerial på 35 elevtexter skrivna av jämnåriga svenskspråkiga informanter i Vasa. Materialet hör till projektet BeVis (Begreppsvärldar i svenskt språkbad) vid enheten för nordiska språk vid Vasa universitet. Detta examensarbete har ett övergripande syfte och två delsyften. Det huvudsakliga temat är att analysera hur språkbadselevers skriftliga andraspråk ser ut ur ett SFG-perspektiv. Det första delsyftet är att studera grammatiska metaforer i elevtexterna. Det andra delsyftet är att kartlägga elevernas möjligheter att tillgodogöra sig språkbadsundervisning utifrån ett genrepedagogiskt perspektiv. Samtliga tre syften utgör sammanlänkade delar för att uppnå och resultera i ett helhetsperspektiv inom ramen för detta examensarbete. Beträffande processer visar min studie att de materiella processbetydelserna är den klart vanligaste kategorin i materialet. Den näst största gruppen av processtyper visade sig vara de relationella processerna och den tredje största kategorin utgjordes av de mentala processbetydelserna. Verbala processtyper samt de existentiala processbetydelserna var mycket få till antalet. Andraspråksutvecklingen i språkbadselevernas elevtexter studerades främst genom förekomsten av grammatiska metaforer, som är ett tecken på skolrelaterat språkbruk. Min studie visar att grammatiska metaforer användes i språkbadselevtexter även om de inte är så frekventa. Tankesätt och undervisningsmetoder i genrepedagogiken studerade jag genom kontrastering av centrala principer inom språkbadet och genrepedagogiken. Den bakomliggande teorin i genrepedagogiken visar sig ha intressanta tankesätt för att öka språkbadselevernas förståelse för medvetna språkval i L2-användning.fi=Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.|en=Thesis fulltext in PDF format.|sv=Lärdomsprov tillgängligt som fulltext i PDF-format

Puheessa esiintyvistä riittävyyden verbeistä norjansuomalaisilla nuorilla

Tässä artikkelissa tarkastellaan, millaisia riittävyyden verbejä Oslon seudulla asuvat kuusi 12–23-vuotiasta kaksi- ja monikielistä norjansuomalaista nuorta käyttävät spontaanissa puheessaan. Nuoret ovat oppineen suomen ensikielenään (L1) ja norjan toisena kielenä (L2). Artikkelissa pohditaan myös, miten informanttien kielenkäyttöaktiivisuus heijastuu riittävyyden verbien käyttöön kielikontaktitilanteessa. Tutkimusaineisto koostuu neljästä haastattelusta. Norjansuomalaisten informanttien verbikonstruktioiden käyttöä tarkastellaan suhteessa verrokkiryhmän vastaavaan käyttöön. Verrokkiryhmä koostuu samanikäisistä Suomessa asuvista informanteista. Teoreettisesti tutkimus pohjautuu kielenoppimista koskevaan käyttöpohjaiseen (usage-based) lähestymistapaan, jossa kielen rakenteet kehittyvät käytössä. Tutkimus on luonteeltaan kvalitatiivinen. Tulokset osoittavat, että norjansuomalaiset nuoret käyttävät puheessa vain muutamia riittävyyden verbejä. He käyttävät kuitenkin enimmäkseen samoja verbejä kuin suomensuomalainen verrokkiryhmä. Voida-verbin ohella useimmin esiintyvät verbit ovat päästä ja pystyä. Kaksikielisten informanttien välillä on yksilöllisiä eroja, jotka johtuvat erityisesti suomen kielen käyttöaktiivisuudesta. Melko tavallisten verbien pienten semanttisten erojen omaksuminen on vaikeaa kontekstissa, jossa kieltä käytetään vain muutamien ihmisten kanssa. Aineisto osoittaa, että informantit käyttävät kompleksisia suomen kielen verbikonstruktioita pääasiassa suomen yleiskielen mallin mukaisesti. Muutama esimerkki nostaa kuitenkin esiin toisen kielen vaikutuksen.   Verbs of sufficiency in spontaneous speech among Finnish-Norwegian adolescents The aim of the present study is to investigate what kind of verbs of sufficiency six young Finns aged 12–23 living in the greater Oslo area in Norway use in spontaneous speech. The six subjects have learned Finnish as their L1 and Norwegian as L2. The article also discusses how the speakers’ language use is reflected in their use of verbs of sufficiency in a language context situation. The primary data consists of four audio-recorded interviews with six bilingual and multilingual Finnish-Norwegian adolescents. Their use of verbs is compared with that of Finnish L1 speakers of the same age. The study is based on the usage-based approach to language learning, where constructions develop in language use. The analysis of the data is qualitative. The results show that Finnish-Norwegian subjects use only a few verbs of sufficiency. However, they mostly use the same verbs as native speakers. The most frequent verbs beside voida are päästä and pystyä. There are individual differences between the bilingual subjects, which is due in particular to how actively they use the Finnish language. Adopting rather small semantic differences of fairly common verbs is difficult in a context where the language is used by only a few people. The data indicates that complex Finnish modal verb constructions are used with only a few deviations from the spoken patterns of native Finnish speakers. However, some examples reveal the influence of the L2. &nbsp

"Bästa thing som happna till mig" : Tvärspråkligt inflytande i finlandssvenska amerikaemigranters talspråk.

Vid sekelskiftet 1900 emigrerade ca. 70 000 finlandssvenskar till Amerika i hopp om ett bättre liv. Där talade de svenska hemma och engelska ute i samhället. Emigranterna blev successivt tvåspråkiga och deras modersmål färgades av kontakten med engelskan. I den här avhandlingen analyseras sju finlandssvenska amerikaemigranters talspråk med fokus på engelsk interferens. Syftet är att lyfta fram de språkkontaktfenomen som kan urskiljas i emigranternas talade språk samt genom en jämförelse med talare från andra generationen beskriva skillnader och likheter. Dessutom görs jämförelser med en emigrant som efter emigrationen hade betydligt mindre kontakt med svenskan. Materialet består av sammanlagt sju inspelade intervjuer på svenska. Fem av intervjuerna är gjorda med emigranter och två med amerikafinlandssvenskar från andra generationen. Intervjuerna är gjorda av Amerikaexpeditionen 1971 och är publicerade av Svenska litteratursällskapets arkiv på webbresursen Finna. Analysen fokuserar på ord och uttryck som kan härledas till engelskan och hur dessa används i svenskan. Resultatet jämförs med tidigare forskningsresultat om amerikafinlandssvenskan samt studier om amerikasvenskan. Resultatet visar att den svenska som emigranterna talar har många likheter med den amerikasvenska som beskrivs i tidigare studier. I informanternas tal förekommer både tillfälliga lån, lånord som integrerats i svenskans grammatiska system samt en varierande mängd sambands- och samtalssignaler. De engelska inslagen i emigranternas tal är i huvudsak enstaka ord som är nära anknytna till vardagen i Amerika. Andra generationen använder färre lånord och verkar mer måna om att hålla sig till svenska. De frågar efter svenska ord då de är osäkra och då de använder engelska, korrigerar de genast med den svenska motsvarigheten

"Se on sydämmessäni" – Högstadieelevers attityder till svenskt språkbad och svenska språket

Syftet med föreliggande undersökning är att ta reda på hurdana attityder elever i årskurserna 7, 8 och 9 i tidigt fullständigt språkbad har till svenskt språkbad och svenska språket. Vidare undersöks om det finns skillnader i elevernas attityder mellan olika årskurser. Därtill kartläggs om det finns något samband mellan elevernas attityder och deras betyg i läroämnet svenska. Som materialinsamlingsmetod för studien används en Webropol enkät. Enkäten innehåller 37 Likert-skalade påståenden och 9 öppna frågor. Informanter som deltog i studien var sammanlagt 62. I studien används både ett kvalitativt och ett kvantitativt angreppssätt. Svaren på påståendena analyseras kvantitativt och svaren på de öppna frågorna analyseras kvalitativt. Undersökningsresultatet tyder på att eleverna till största delen har positiva attityder både till språkbad och till svenska språket. Resultatet pekar vidare på att det finns några skillnader i attityderna mellan olika årskurser. Eleverna i årskurs 7 har de minst positiva attityderna medan eleverna i årskurs 8 har de mest positiva attityderna. Skillnaderna i olika årskursers attityder till språkbad är dock inte påfallande, varemot skillnaderna i attityder till svenska språket är något större. På basis av resultatet kan det därtill konstateras att det finns ett samband mellan elevernas betyg i läroämnet svenska och deras attityder till svenska språket. Eleverna med högre betyg har något mera positiva attityder än eleverna med lägre betyg. Däremot finns det inget direkt samband mellan betyg och attityder till språkbad. Det kan dras den slutsatsen att språkbadselever har mycket positiva attityder både till språkbadet och språkbadspråket. I vidare undersökning vore det meningsfullt att ha ett större antal informanter för att få ett mer generaliserbart resultat

Språkbad - ett effektivt sätt att lära sig språk? : Föräldrars och elevers tankar kring språkbad i Helsingfors

Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää helsinkiläisten perusopetuksen yläluokkien kielikylpy-oppilaiden ja heidän vanhempiensa käsityksiä ruotsinkielisestä kielikylvystä. Tarkoituksena oli tutkia syitä kielikylpymenetelmän tai vastaavasti perinteisen opetuksen valitsemiseksi sekä oppilaiden ja heidän vanhempiensa käsityksiä kielikylpyoppilaiden koulumenetyksestä ja kielitaidosta. Tarkoituksena oli myös selvittää, mikä asema kielikylvyllä on oppilaiden elämässä koulukontekstin ulkopuolella sekä miten oppilaat ja heidän vanhempansa suhtautuvat kielikylpyyn kokonaisuutena. Tutkimuksen perusjoukkoon kuuluivat kaikki lukuvuonna 2002−2003 Helsingin perusopetuksen yläluokkien ruotsinkielisessä kielikylvyssä olevat oppilaat sekä heidän vanhempansa. Otokseen saatiin 128 oppilasta ja 94 vanhempaa. Näiden lisäksi tutkimukseen osallistui 40 vanhempaa, joiden lapset osallistuivat yksikieliseen suomenkieliseen perusopetukseen. Tutkimusjoukon oppilaista osa on ollut alaluokilla varhaisessa täydellisessä kielikylvyssä ja osa varhaisessa osittaisessa kielikylvyssä. Tutkimus edustaa survey-tutkimusta, jossa aineistonhankintamenetelmänä on käytetty sekä lomakekyselyä että haastattelua. Teemahaastatteluun valittiin 10 oppilasta tutkimuksen perusjoukosta. Tutkimusaineisto kerättiin kevään 2003 aikana. Aineistosta laskettiin frekvenssejä, keskilukuja ja korrelaatioita sekä käytettiin ristiintaulukointeja. Keskiarvojen merkitsevyystestaukset suoritettiin yksisuuntaisilla varianssianalyyseillä F- ja t-testein. Tutkimuksen teoriaosuudessa käsitellään kielitaidon ja kaksikielisyyden käsitteitä sekä esitellään erilaisia pedagogisia menetelmiä, joilla pyritään kehittämään kielitaitoa. Teoriaosuudessa pohditaan myös asenteiden ja motivaation merkitystä kielen omaksumisessa. Tutkimustulokset osoittavat, että perusopetuksen yläluokkien kielikylpyoppilailla ja heidän vanhemmillaan on varsin yhdensuuntaisia käsityksiä kielikylvystä. Kielikylpyyn ollaan varsin tyytyväisiä kokonaisuutena, mutta kehitettävää ja parannettavaa on. Opiskelu kielikylpyluokalla miellettiin positiivisena, mutta ruotsinkielisen opetuksen määrään toivottiin muutosta. Vanhemmat arvostivat kielikylpyä erityisesti siinä käytettävien opetusmenetelmien ja saavutettavien tulosten perusteella. Sekä vanhemmat että oppilaat kokevat ruotsin kielen oppimisen erittäin tarpeelliseksi ja hyödylliseksi peilaten vastauksissaan tulevaisuuden opiskelu- ja työelämän tarpeita. Oppilaiden ruotsin kielen taidot arvioitiin erittäin korkeiksi. Kielikylpykielen asema oppilaiden elämässä koulun ulkopuolella oli erittäin vähäinen. Ruotsin kielen käyttötilanteet rajoittuivat matkoihin ja erilaisiin opastustilanteisiin. Omaehtoista kielen käyttöä ei juuri ilmennyt hyvästä kielitaidosta huolimatta. Oppilaiden käsityksissä ei ollut havaittavissa eroja eri sukupuolten välillä. Joissain tapauksissa luokka-asteella, mutta erityisesti oppilaan koululla ja kielikylpymuodolla oli vaikutusta tutkittuihin käsityksiin