Trygg i transport – effekten av tid och upprepning på unghästars lastträning

Hästar transporteras över hela världen i syften som försäljning, tävling, träning och djursjukhusvistelse. I många fall, men kanske främst vid transport till djursjukhus, hinner aldrig den unga hästen få träna sig på att lastas innan den ska åka iväg någonstans. Den unga hästen utsätts för många obekanta och främmande situationer i samband med lastning, något som medför att den blir stressad. Den obehagskänsla eller stress som hästen upplever kan uttryckas på flera olika sätt, exempelvis beteendemässigt eller fysiologiskt. Det krävs därför att hästen lär sig vad transporten innebär och att det inte är något att vara rädd för, vilket kan innebära en svår uppgift för djurhållaren. Syftet med den här experimentella studien var att få en uppfattning för hur den unga hästen påverkas av att lastas samt att ge en förståelse för hur den orutinerade hästens inlärning kan tillämpas i vardagliga situationer då hästhållare ska förbereda transport av sina unga hästar. Studien inriktade sig därför på att ta reda på hur hästen beter sig vid lastning, hur hästens puls förändras under lastningstillfället, hur lång tid det tar att lasta en unghäst och hur dessa faktorer förändras med antalet gånger som hästen lastas. I studien användes sex stycken hästar av rasen islandshäst. Samtliga hästar lastades tre gånger vardera, en gång om dagen i tre dagar. Beteenden som registrerades var fekaliserar, står stilla och drar åt sidan, det kunde utläsas att fler beteenden registrerades under dag 1 än under dag 2 och 3. Pulsen ökade markant när hästarna gick in i transporten jämfört med pulsen som mättes innan lastning. Pulsen sjönk betydligt när hästarna hade lastats av och stod åter på fast mark igen. Tiden som det tog att lasta hästarna minskade för varje dag som de lastades. Studien visar att unghästarna rent fysiologiskt är mycket mer påverkade av att stå inne i transporten än vad de är när de står på vanlig fast mark. Studien klargör också att den unga hästen med hjälp av inlärning förstår vad det innebär att lastas då resultatet tydliggör en signifikant lägre puls men även mindre uppvisade beteenden med antalet gånger som hästen blir lastad. Undantaget för den här studien är dock hästarna hade högre puls vid andra lastningstillfället än vid första. Resultatet från lastningstiden tolkas som att det går fortare att lasta en häst på en transport med antalet gånger som den blir lastad, åtminstone om inget har skrämt hästen under tidigare lastningar. Att lastningsträna den unga hästen innan transportering anses vara av stort värde för att förbättra den unga orutinerade hästens välfärd vid transport.Horses are transported around the world for purposes such as sales, competition, training and veterinary care. In many cases, mainly in transport to the veterinary hospital, the horse has not been trained to be loaded before being transported. The young horse is exposed to many unfamiliar and potentially frightening situations during loading, which can result in stress. The discomfort or stress the horse is experiencing can be expressed behaviorally and/or physiologically. It is therefore required that the horse is habituated to the vehicle and transportation, which could be a difficult task for the horse owner. The aim of this study was to achieve an understanding of how the young horse is affected by loading. I also wanted to show how the inexperienced horse learning theory can be applied in everyday situations when horse keepers prepare for transporting their young horses. The study focused therefore on how the horse behaves when loading, how the horse's heart rate changes during the time of loading, how long it takes to load a young horse, and how these factors change with the number of times the horse is loaded. The study used six Icelandic horses. All horses were loaded three times each, once a day for three consecutive days. The results of the heart rate and loading time were compared and tested for statistical significance. Behaviors recorded were defecation, stand calm and pull to one side. It could be deduced that more behaviors were recorded on day 1 than on day 2 and 3. Heart rate was significantly higher when the horses were in the trailer (P= 0.042) compared with the heart rate that was measured before loading. Heart rate decreased significantly when the horses were unloaded and stood back on solid ground again (P= 0.008). The time it took to load the horses decreased significantly by day (P= 0.002). The study shows that young horses, physiologically, is significantly affected by standing inside the vehicle compared to when they are outside on solid ground. The study also clarifies that the young horse with the help of learning, through repeated exposure, understands what it means to be loaded as the result elucidates a significantly lower heart rate, but also less behavior exhibited by the number of times that the horse will be loaded. Somewhat surprising was that the horses had a higher heart rate the second time of loading than the first. Loading time was reduced with an increasing number of times the horse was loaded. However, this effect might be reversed if something scares the horse during loading. To train the young horse of loading before transportation is considered to be of great value to improve the young horse welfare and human safety during transport

Changing Rules of Liability in Automobile Accident Litigation

Den svenska befolkningen blir allt äldre, och denna förskjutning av befolkningssammansättningen leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Den utmaning som detta medför för samhället motiverar att närmare studera vad som påverkar hälsan specifikt hos målgruppen äldre. Studien utgår från ett nytt datamaterial från en omfattande enkätundersökning besvarad av äldre invånare i Linköpings och Norrköpings kommun. Med Grossmans hälsoekonomiska modell som ramverk ämnar studien med kvantitativ metodik analysera vilken påverkan modellens faktorer har på äldres hälsa. För att möta syftet valde författarna att i regressionsanalys tillämpa modellen ordered probit och skatta effekterna av socioekonomiska faktorer och levnadsvanor på individers självrapporterade hälsa. Studien omfattade tio förklaringsvariabler i ett datamaterial omfattande 6 300 objekt. Resultatet visar att i en reducerad modell finns indikationer på att högre inkomst och utbildning kan leda till bättre hälsa i äldre, vilket överensstämmer med Grossmans teori. Utbildning uppvisar dock ej statistisk signifikans efter att förklaringsvariabler för levnadsvanor – rökning, fetma, alkoholmissbruk och motionering – introducerats i modellen. Författarna presenterar hypotesen att resultatet kan förklaras av att både utbildning och levnadsvanor fångas upp av en bakomliggande variabel – individens tidspreferens. Vidare finner författarna att Linköpingsbor i överensstämmelse med tidigare jämförelser anger en högre hälsonivå än Norrköpingsbor. Variabeln kommuntillhörighet visar sig vara signifikant efter kontroll av samtliga av studiens förklaringsvariabler, vilket kan tyda på en underliggande skillnad mellan kommunerna med avseende på kultur och socialt arv bortsett från effekter av levnadsvanor, utbildning och inkomstnivå

Separate and Legally Unequal – How The Demonization of Immigrants Affects United States Policy

Samverkan blir allt vanligare som organisatorisk lösning på situationer där ansvarsområden är vaga eller skär över organisationsgränser. Inom området vård och omsorg om äldre korsar ansvaret gränser både avseende huvudmän och yrkesgrupper och satsningar på samverkan är därför frekvent förekommande. Särskilda satsningar på samverkan inom just rehabiliteringsområdet har också främjats av statliga stimulansmedel riktade mot vården och omsorgen om äldre. Föreliggande studie belyser hur kärntruppen, en grupp bestående av representanter för olika yrkesgrupper och huvudmän med ansvar för olika uppdrag i rehabiliteringen av äldre i Kinda kommit att samverka i syfte att skapa bättre samordning och samsyn kring brukaren. Materialet som studien bygger på består av fem års kontinuerliga mötesanteckningar, personliga intervjuer, en fokusgruppsintervju, ett års kontinuerligt nedskrivna mötesdagböcker samt övrig dokumentation om verksamheten. Studien visar hur samverkan kan utvecklas och samsyn frammanas i viktiga frågor genom att rätt personer involveras, personligt engagemang skapas och tid ges till diskussion om frågor som lyfts upp och bearbetas efter hand. Sett ur ett meningsskapandeperspektiv framträder betydelsen av gemensamma aktiviteter vid olika mötesarenor för den samsyn som åstadkoms. Brukaren, eller ”Kalle”, blir det objekt som företrädare för samtliga inblandade organisationer och yrkesgrupper kan samlas kring. Genom mötet dem emellan framträder kärntruppen som en organisation som fungerar som en länk mellan olika världar likväl som en brobyggare för att inkludera även andra i ett alternativt synsätt på brukaren.Rapporten tillgänglig för beställning via FoU-centrum, www.linkoping.se.</p

Mitigation of nociception via transganglionic degenerative atrophy: possible mechanism of vinpocetine-induced blockade of retrograde axoplasmic transport

I Sverige har ett förväntat ökande gap mellan tillgängliga resurser och ökade behandlingsmöjligheter satt fokus på evidensbaserad prioritering. Problem har emellertid konstaterats inom områden med svag evidensgrund och oklar eller kontroversiell värdegrund. Vårt mål har varit att definiera, beskriva och kvantifiera ett typfall, som illustrerar denna problematik, nämligen populationen multisjuka äldre patienter i svensk slutenvård, särskilt de med hjärtkärlsjukdom, samt att diskutera implikationerna för prioriteringsarbete. Är det t ex möjligt att utarbeta konsensusbaserade riktlinjer, grundade på befintlig evidens- och värdegrund? Vi vill underbygga denna strategi för multisjuka äldre patienter med kardiovaskulär sjukdom genom att: • definiera, beskriva och kvantifiera de multisjuka äldre patienterna i svensk sjukvård, i synnerhet de med hjärtkärlsjukdom • uppskatta slutenvårdskostnaden för de multisjuka äldre patienterna • på populationsnivå skapa förutsättningar för kategorisering och prioritering av multisjuka äldre med kardiovaskulär sjukdom, företrädesvis på basen av kliniskt relevant komorbiditet Detta studeras med hjälp av en litteraturöversikt och en sammanställning av registerdata från Patientregistret för sluten vård och KPP-databasen (Kostnad Per Patient). Dessa källor har använts för att beskriva patientkaraktäristika, särskilt komorbiditet, samt vårdkonsumtion. De multisjuka äldres slutenvårdskonsumtion har uppskattats grovt. Resultatet visar att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av multisjuka äldre. Socialstyrelsens definition framstår, ur epidemiologisk synvinkel, som den lämpligaste. Den lyder:"Personer 75 år eller äldre som under de senaste 12 månaderna har varit inneliggande tre eller flera gånger inom slutenvården och med tre eller flera diagnoser i tre eller flera skilda diagnosgrupper enligt klassifikationssystemet ICD 10." Bland alla människor i Sverige som är 75 år och äldre utgör de multisjuka äldre ungefär 7 procent. Av alla sjukhusvårdade patienter 75 år och äldre utgör de multisjuka äldre 25 procent men de konsumerar 47 procent av sjukhusdagarna i detta åldersintervall. Andelen multisjuka äldre växer på sjukhusen och sannolikt i samhället. Kostnaden för slutenvård av multisjuka äldre uppgår idag till 11.5 miljarder kronor per år. 　 De multisjuka äldres slutenvårdskonsumtion betingar därmed 19 procent av de totala svenska slutenvårdskostnaderna. De vårdas inom olika specialiteter, men den klart dominerande specialiteten är internmedicin, inom vilken 81 procent av de multisjuka har vårdats. 71 procent av slutenvården av de multisjuka äldre sker på små och medelstora sjukhus. De multisjuka äldre, som vårdas på sjukhus, är i genomsnitt 83 år gamla samt har stora, multipla och komplexa vårdbehov. I de äldsta åldersstrata dominerar kvinnor numerärt. Hjärtkärlsjukdomar dominerar och många vårdtillfällen orsakas av akutisering av kronisk hjärtkärlsjukdom. Till de vanligaste, prioriteringsmässigt relevanta, komorbida tillstånden vid slutenvårdskrävande hjärtkärlsjukdom hos multisjuka äldre hör: tumörsjukdomar, tillstånd efter stroke, njursvikt, demens/betydande kognitiv rubbning, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kronisk värk. Några patientfall från kliniken relateras för att ge konkretion åt framställningen. För att kunna kategorisera de multisjuka äldre och för att kunna rangordna de aktuella prioriteringskategorierna krävs ytterligare kunskap om populationens komorbiditet. Med tanke på patientgruppens komplexa behov krävs emellertid en kompletterande behovsinriktad (snarare än enbart diagnosinriktad) klassifikation. Vidare skulle en prognostisk markör, kopplad till patientens totala sjukdomsbild, vara av värde vid prioritering

Older immigrants experiences of municipal meeting places

Bakgrund: Delaktighet är ett viktigt begrepp inom arbetsterapi. Alla människor har rätt att delta i meningsfulla aktiviteter som stärker deras sociala inklusion i samhället. Många äldre immigranter upplever ensamhet och känner sig socialt isolerade. Ett sätt att bryta isoleringen är att gå till kommunala träffpunkter. Det är dock få immigranter som deltar på träffpunkter vilket väcker frågan om hur äldre immigranter upplever träffpunkterna. Kunskapen behöver därför fördjupas om varför äldre immigranter väljer att delta på träffpunkterna samt vad de upplever att träffpunkterna bidrar med. Detta för att synliggöra möjligheterna att kunna vara delaktig i meningsfulla aktiviteter oavsett etnisk bakgrund. Syfte: Syftet med studien var att undersök a äldre immigranters upplevelser a v at t delta i Göteborgs Stads kommunala träffpunkter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv metodansats har genomförts. Sju äldre immigranter som alla hade besökt en kommunal träffpunkt i Göteborg under längre tid än sex månader har intervjuats. Intervjuerna analyserades enligt innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Av innehållsanalysen framkom ett övergripande tema vilket var “Skapar meningsfullhet” samt fem kategorier; “Stödjer gemenskap”, “Språket, ett verktyg”, “Gynnsam inverkan på kropp och själ”, “Upprätthålla roller” och “Verksamhetens utformning” med nio tillhörande underkategorier. Resultatet visar att träffpunkten bidrog till meningsfullhet i äldre immigranters liv vilket i sin tur ökade livskvalitén och välbefinnandet.Träffpunkten bidrog även till att äldre immigranter kände sig mindre ensamma då de fick ett ökat socialt nätverk och en grupp att tillhöra. Slutsats: Träffpunkten h ar en stor påverkan på de äldre immigranternas välbefinnande då den tillfredsställer många behov och ger dem möjlighet att delta i aktiviteter på lika villkor. Träffpunkter skapar meningsfullhet och har en stor betydelse för äldre immigranters livskvalitet

Äldre och sömn : en litteraturstudie om hur det naturliga åldrandet påverkar sömnen, förekomsten av sömnstörningar samt orsaker till sömnstörningar bland äldre

Syftet med denna studie är att undersöka hur sömnen inverkar på hälsan, hur sömnen förändras till följd av åldrande, sömnproblem och vanliga orsaker till sömnproblem hos äldre. Examensarbetet är ett beställningsarbete från projektet Aktiverande TV. Litteraturstudien grundar sig på 20 vetenskapliga artiklar mellan åren 2001 och 2012 vilka berör ämnet äldre och äldres sömn, sömnstörningar och hur det naturliga åldrandet inverkar på sömnen. Analysen av resultatkapitlet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. En sammanfattning av artiklarna finns i form av en resumé i slutet av arbetet. Som vetenskaplig utgångspunkt använde respondenterna sig utav Erikssons (1996) hälsobegrepp innefattande sundhet, friskhet och välbefinnande. Resultatet indikerar att många äldre upplever att de lider av sömnproblem. Sömnens arkitektur ändras med åldern och sömnen tenderar att bli ytligare, kortare och mer fragmenterad. Även förändringar i dygnsrytmen inverkar negativt på sömnen. Sömnproblem har konstaterats förekomma mer frekvent i relation till ökande ålder.Insomni är vanligare bland kvinnor än bland män och förekomsten ökar med åldern. Sömnstörningar beror i synnerhet på fysiska och psykiska sjukdomar samt miljömässiga orsaker och läkemedelsbiverkningar. En broschyr har utformats utifrån resultatkapitlet.This bachelor’s thesis is a literature study focusing on sleep and elderly people describing how the natural aging process affects sleep, the prevalence of sleep disorders and causes of sleep disorders amongst the elderly. This thesis is a commissioned work from the project Activating Television (Aktiverande TV) of Vaasa city. The literature study is based on 20 scientific articles published between the years 2001 and 2012. The focus of the articles is elderly and the sleep of elderly, sleep disorders and how the natural aging process affects sleep. The analysis of the results chapter was conducted using qualitative content analysis. A summary of the scientific articles is written in the form of a review. As scientific framework the respondents used Eriksson’s (1996) concept of health.The results indicate that many older adults are experiencing problems with sleep. Sleep architecture changes with age and sleep tend to be lighter, shorter and more fragmented.Changes in the circadian rhythm also negatively affect sleep. Sleep problems have been found to occur more frequently in relation to increasing age. Insomnia is more common among women than men and the incidence also increases with age. In particularly physical and mental illnesses cause sleep disorders, also environmental causes and side effects of medications have a negative impact on sleep. A brochure has been made based on the results of the articles

Journal Staff

SAMMANFATTNING Bakgrund Undernäring är vanligt förekommande bland äldre i Sverige varav en orsak är att de äter för få måltider och har dålig aptit. Det är därför viktigt att de äldre erbjuds tillräckligt många mål mat per dag och att maten är energi- och näringsriktig. Sjuka, undernärda äldre behöver ofta äta energi- och proteinrik kost för att uppnå sina behov. Det är viktigt att motverka och behandla undernäring då det kan medföra bland annat försämrad livskvalité. Med denna studie ville vi ta reda på och belysa hur de äldres näringsintag verkligen såg ut. Syfte Syftet med studien var att studera intag av energi, protein, järn, kalcium samt C och D-vitamin under två huvudmåltider, två dagar hos geriatriska patienter som åt E-kost. Metod Metoden som användes var en vägd kostregistrering samt fotografering. I studien ingick patienter på en geriatrisk avdelning, totalt gjordes 74 registreringar. För att analysera skillnader mellan män och kvinnor och jämföra energiintagen med Livsmedelsverkets rekommendationer användes SPSS 21,0 med p&lt;0,05. Resultat Energiintagen låg nära referensvärdena både för män och kvinnor. Vid en måltid var männens intag högre (p=0,04) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Vid en måltid var kvinnornas intag högre (p=0,01) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Männens energiintag var högre än kvinnornas en måltid (p=0,04). Även männens intag av kalcium var högre än kvinnornas (p=0,046). Intagen av D-vitamin var låga i förhållande till dagsrekommendationerna och intagen av protein var lägre än rekommendationerna för en måltid. Männens intag av protein var högre än kvinnornas en måltid (p=0,02). Slutsats Patienternas intag var mestadels lägre än rekommendationerna och referensvärdena, detta tyder på att det kan vara viktigt med energi och näringsrika frukostar samt mellanmål för att uppnå högre energi- och näringsintag. Det är önskvärt med fler studier för att kunna dra slutsatser gällande patienternas intag samt om kosttillskott behövs

Private financing of elder care in Sweden. Arguments for and against

The idea that there is a need to increase the share of private financing of the costs of elder care is expressed by several actors attempting to influence the direction of social policy Sweden these days. This idea fundamentally challenges established ways of financing and organising delivery of elder care services in Sweden. Underlying proposals for increasing private financing is the claim that the future scope of public elder care provision must contract, both vertically and horizontally. Underlying this claim is the assumption that both the quantity and quality of services demanded will increase, while the supply of public funds cannot. Vertical contraction aims to draw new funds from users willing to pay more to get higher quality services. Horizontal contraction aims to reduce the scope of public sector’s responsibility in service provision. This paper outlines recent developments in private provision of elder care services and examines arguments and actors for increasing private financing. Although the proposals have been put forward by influential actors, opposition to increasing private financing has been expressed, and support for solidaristic funding of elder care remains strong. Accordingly, we also consider these dissenting arguments and actors. Our purpose is to set out and evaluate the arguments, evidence and interests behind the proposals, and the likely outcomes of their implementation.Elder care; Private financing; Social policy; Sweden;

Vårdkvalité - en gemensam utmaning i vårdkedjan av äldre patienter prehospitalt

Äldre patienter är en skör och utsatt grupp som ofta är beroende av bedömning och sjukvårdsinsats vid en försämring av tillståndet. Hög ålder, kognitiv nedsättning, många sjukdomar samtidigt och nedsatt funktion i olika organ medför ett ökat omvårdnadsbehov och omhändertagande. Patientens väg genom vårdkedjan innefattar kontakter med personal, däribland sjuksköterskor, från flera olika organisationer med olika förutsättningar och inriktning. Dessa är skilda åt och risken för att vårdkvalitén påverkas negativt är stor. En omvårdnadsmodell har utarbetats utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori och Patricia Benners erfarenhetskunskap med betoning på omsorg, helhetssyn, kunskap och hjälpande handlingar. Syftet med studien var att beskriva vad som påverkar vårdkvalitet hos den äldre patienten i den prehospitala vårdkedjan. Studien är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Både artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod ingår och artiklarna är från åren 2002 – 2006. Litteraturstudien visade områden, eller teman som påverkar vårdkvalitet och berör både den enskilde sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad och även övergripande strukturers inverkan på vårdkedjan. Helhetssyn är, enligt studien, en av hörnstenarna för god vårdkvalité liksom förmågan att samarbeta. Ledarskap spelade en stor roll för både arbetsmiljö och vårdkvalitet. Sjuksköterskan är i en utsatt situation vid akuta bedömningar prehospitalt och detta är ett viktigt område för vidare utveckling. Att varje organisation ytterst värnar om sin egen ekonomi är ett av de största hoten mot både vårdkvalitet och förbättringsarbete på området. Utifrån resultatet har vi gett förslag på åtgärder som kan öka vårdkvalitén och sjuksköterskans möjligheter att ge god omvårdnad

Att etiskt bemöta, kommunicera med och utveckla en god relation till den äldre 65+ inom frivilligarbete : En kvalitativ utvecklingsstudie

Syftet med detta arbete är att genom en kvalitativ utvecklingsstudie utröna vilken betydelse etiskt gott bemötande och en god kommunikation har för utvecklandet av en god relation mellan den äldre och frivilligarbetaren. Forskningsfrågorna som ställts är: Vad är en god relation till den äldre inom frivilligarbete? Vad är ett etiskt gott bemötande? samt Vad bör man tänka på i mötet med den äldre inom frivilligarbetet för att kunna föra en god kommunikation? Som teoretisk utgångspunkt används den humanistiska människosynen och Thorséns grundantaganden (Thorsén, 1997) inom det humanistiska synsättet samt FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna (FN, 1948). I vår teoretiska bakgrund har vi använt oss av K Erikssons vårdprocess och det naturliga vårdandet (Eriksson, 2014; Eriksson, 1987). Datainsamlingsmetoden är kvalitativ, vilket innebär utvald litteratur, kvalitativa artiklar och intervjuer. Det utvalda materialet från litteratur och artiklar har analyserats genom en litteraturgranskning och intervjuerna har analyserats genom en innehållsanalys för att finna gemensamma karaktärsdrag. I resultatet framkommer att frivilligarbetarens etiska bemötande och kommunikation påverkar hur relationen till den äldre utvecklas. Frivilligarbetarens etiska bemötande och kommunikation grundar sig i dennes människosyn och naturliga vårdande. Produkten som växt fram under arbetets gång är en broschyr som är tänkt att ge en första handledning i etiskt bemötande och kommunikation med den äldre för utveckling av en god relation till frivilligarbetarna.The purpose of our bachelor´s thesis is to develop the importance of the ethical response and communication for developing a good relationship with the elderly within voluntary work. For our research we came up with three issues; What is a good relationship to the elderly within voluntary work? What is a good ethical response? What should volunteers focus on in the meeting with the elderly to maintain and develop an honest communication? In our theoretical background we have chosen to explain the humanistic perception of humanity (Thorsén, 1997) (FN, 1948), K Eriksson´s “caring process” and “the natural caring” (Eriksson, 2014) (Eriksson, 1987). The data collection method we have used is qualitative, that means selected literature, research articles and interviews. The selected material from the research articles has been analyzed in a literature review. The interviews have been analyzed in a content analysis. Both analyses have been done in order to find common characteristics. The result of the bachelor´s thesis showed us that volunteers ethical response and communication affect the development of a good relationship to the elderly. The volunteer’s ethical response and communication are based on their humanistic perception and natural caring. Our research resulted in a brochure, which is meant as a first tutorial in ethical response and communication in order to develop a good relationship to the elderly within voluntary work