Skådespelare och indisk dans : hur går de ihop?

Tillämpningen av traditionell indisk dansteater är problematisk för skådespelare. Denna problematik utforskas i detta arbete. I arbetet utgår jag från den traditionella södra indiska dansteatern kuchipudi. Mitt syfte är att undersöka processen från inlärning av en traditionell teknik till användning av tekniken på ett tillämpat sätt på scenen. Målet är att detta arbete ska stöda min utveckling i praktiken. Arbetet innehåller en beskrivning av begrepp, innebörden av tillämpning och den tekniska träningen jag har lärt mig i utbildningen vid Novias scenkonstlinje med inriktningen fysisk teater. Arbetet innehåller även en analys av vad Jacques Lecoq, Ariane Mnouchkine och Etienne Decroux anser om teknisk träning för skådespelare. Jag har sedan analyserat hur kuchipudi-träning förstärker skådespeleriet genom tio punkter samt analyserat svårigheter och möjligheter att tillämpa indisk dansteater på en europeisk scen.This work explores the problems an actor faces when applying traditional Indian dance theatre to a European stage. In this work, I adopt the traditional south Indian dance of kuchipudi. My purpose is to explore the process of learning a traditional technique to use in an applied manner on stage. The goal is that this work will support my development as an actor in practice. The work contains a description of the concepts, the meaning of the application and the technical training I learnt at Novia Scenkonst inriktning fysisk teater. The work also contains an analysis of what Jacques Lecoq, Ariane Mnouchkine and Etienne Decroux think about technical training for actors. I have since analysed in ten points how kuchipudi training strengthens the acting, and also the difficulties and the opportunities arising when implementing Indian dance theatre on a European stage

Att vara eller inte vara : en studie om relationen mellan ethos & actio

In a rhetorical situation there are two factors that determine how the receivers perceive what is communicated: the performance, actio – the speech’s how, and the person of the speaker, ethos – the speech’s who. The posture, diction and attitude of the speaker must master to meet all of the audience's eyes, while helping to clarify the message that the communication is intended to convey. Thus, there are many choices a speaker must make in terms of how he presents himself to his audience, in the role of the speaker. Is it the performance that elicits the personality, or is it the personality that elicits the performance? Through qualitative interviews and surveys of scientific theories this paper will study the relationship between actio and ethos. Which comes first? And which is the most important in rhetorical performance?I en retorisk situation är det två faktorer som avgör hur mottagarna uppfattar det som kommuniceras: Dels är det framförandet, actio – talets hur, dels är det talarens person, ethos – talets vem. Den kroppshållning, språkstil och attityd talaren har ska klara av publikens alla ögon, och samtidigt hjälpa till att tydliggöra det budskap som kommunikationen syftar till att förmedla. Det finns således en mängd val en talare måste göra vad gäller hur han eller hon presenterar sig själv för sin publik, i rollen som talare. Är det framförandet som framkallar personligheten, eller är det personligheten som framkallar framförandet? Genom kvalitativa intervjuer samt undersökningar av vetenskapliga teorier studeras i den här uppsatsen relationen mellan actio och ethos. Vad kommer först? Och vad är viktigast vid retoriskt framförande

Den framväxande epidemin. Att improvisera fram en dramatisk text.

Kandidatarbetet utgår från arbetet med ett eget drama och undersöker utifrån arbetsprocessen de olika faktorer som kan ha negativ och positiv effekt på skrivarbetet och tillämpar skådespelarinriktade improvisationstekniker på det dramatiska skrivandet

För att det är konst vi gör : genusproblematiken i gestaltningsarbetet

Detta examensarbete behandlar genusproblematiken i gestaltningsarbetet. Målet med examensarbetet är att kartlägga möjliga problemområden, väcka ett intresse och en medvetenhet för problemområdet samt att motivera till ett fortsatt genusmedvetet arbete inom teater. I examensarbetet kommer jag diskutera hur normer i samhället formar teatern. Trots att teatern vill vara radikal och samhällsförändrande lyckas den inte alltid bryta sig loss från genusnormerna. Som grund för examensarbetet använder jag mig av teorier om genus och kön, av mina egna erfarenheter från mitt konstnärliga examensarbete, som skådespelare på Uppsala Stadsteater, och av tidigare upplevelser jag haft inom området. Jag hämtar information och inspiration från litteratur, rapporter och undersökningar som berör genusproblematiken för att slutligen bidra med mina egna tankar och slutsatser om hur vi kan arbeta för en genusmedveten scenframställning. En genusmedveten gestaltning och mångsidiga porträtteringar av kön och genus skulle bidra till att teatern kunde föra dialog med en större publik än den publik vi nu tilltalar och förhoppningsvis även kunna bli så öppen, fri och samhällsförändrande som vi vill att den skall vara.This bachelor’s thesis will focus on gender issues in theatre acting. The specific aim is to clarify possible situations where gender issues may occur, in order to create an awareness of and invoke an interest in questions regarding gender on stage. With this thesis I hope to motivate a continuous work regarding gender awareness in theatre arts. In the thesis I will discuss how the norms in society shape the theatre. Even though we want theatre to be radical and have the possibility to change society, it does not always succeed in breaking free from gender norms. I will base my thesis on theories on gender and sex, on my own experiences from my artistic final exam as an actress at Uppsala City Theatre, and on other experiences I have had. I will also present information and inspiration from literature, reports and investigations considering gender issues. Finally I contribute with my own thoughts and conclusions on how the issues can be solved, in order to be able to aim for gender awareness in the acting process. Theatre arts that are aware of gender and produce miscellaneous portraits of people, sex and gender could help the theatre art form reach out to a larger audience than the audience we now appeal to. Hopefully this could also help theatre be as open, free and affecting society as we wish it should be

En skådespelare som alla andra: levda erfarenheter av rasifiering och desorientering i vita teaterrum

The aim of this thesis is to highlight how gender and racialisation shapes lived experiences within the Swedish theatre context. The study is based on interviews with four non-white actors working or studying in Sweden. To interpret the material from the interviews I use narrative analysis and draw on Sara Ahmed’s queer phenomenology and its concept of orientation. I use a phenomenological perpective on gender and race, along with theories of racialisation and representation when analysing the material. My study shows that the informants experience the theatre as a white space, which disorientates their non-white bodies. Racialisation and disorientation happens when the white bodies that inhabit the theatre space denies non-white experiences and make them invisible. The production of stereotypical representations of non-white bodies on the theatre stage works as a process of othering, which creates further disorientation. In order to change the theatre space non-white bodies has to arrive to and inhabit them and thus enable orientation for themselves and non-white bodies arriving after them

Musikestetiska produktioner i den pedagogiska verksamheten - en fallstudie av Allvar Gullstrandgymnasiet

Title: Music-esthetical productions in the educational work - a case study of the Allvar Gullstrand highschool. Problem: A problem associated with working with project- and thematic studies which result in esthetical productions is that it often demands extra effort and time beyond the schedule to carry the production through. There are no instructions saying that schools are to work with this kind of arrangements, but nevertheless it occurs in most schools, however in a different extent, quality and form. Purpose: The purpose of my study is to elucidate possibilities and limitations in different methods of work and structures, and also examine what motives the teachers and the school management have for working with a music-esthetical production as a goal. Method: I have done a qualitative case study of a Swedish upper secondary school where I interviewed four teachers and one principal, to get a view of reality and examine how teachers with different background look at, and in reality behave in, the work with music-esthetical productions in the education. Conclusions: What I have concluded in this case study is the importance of having a clear goal and that the project works are considered to create meaning and personal growth. The work with productions also makes integration of subjects, flexible teaching, and student involvement possible plus that it represents important parts of the school's profile. However it appears to be a time and effort consuming work form that does not quite fit in the school structure of today. Problem: Ett problem förenat med att arbeta med projekt och temastudier som resulterar i estetiska produktioner är att det ofta krävs extra ansträngning och tid utöver lektionstid för att genomföra produktionen. Det finns inga direktiv till skolorna att de skall arbeta med dessa arrangemang, men ändå förekommer de på så gott som alla skolor, om än i olika omfattningar, kvalitet och form. Syfte: Syftet med min undersökning är att belysa möjligheter och begränsningar med olika arbetsformer och strukturer samt att undersöka vilka motiv lärare och skolledning på en gymnasieskola har för att arbeta med en musikestetisk produktion som mål i undervisningen. Metod: Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie av där jag intervjuat fyra lärare och en rektor, för att undersöka hur de uppfattar, tolkar och i praktiken förhåller sig till att arbeta med musikestetiska produktioner i den pedagogiska verksamheten. Slutsatser: Bland sådant jag kommit fram till i fallstudien är vikten av att ha tydliga mål med projekten och att desamma anses vara meningsskapande och personlighetsutvecklande. Arbetet med produktioner möjliggör också ämnesintegrering, flexibel undervisning, elevinflytande och står för viktiga delar i skolans profilering. Det verkar dock innebära ett tids- och energikrävande arbete som inte riktigt passar in i den nuvarande skolans struktur