Children´s sleep in hospital : a parent´s perspective

Background: The need for sleep varies, but sick children have a greater need. Lack of sleep has a negative impact on many functions. There are no procedures for assessing children’s sleep problems while in hospital and research is limited. Aim: To describe parents’ experiences of what affects children´s sleep while admitted to hospital. Method: Inductive qualitative study at a pediatric medicine ward at Astrid Lindgren’s Children´s Hospital. Convenience sample included nine participants. Semi-structured interviews were performed using an interview guide. Qualitative content analysis was used. Results: The result is presented in four categories with subcategories; setting, illness, routines and experiences. The factors that had the most impact on their sleep, were nocturnal procedures and the effects of the disease. Conclusion: Being hospitalized can implicate both an improved or worsened sleep. How the child sleeps at home and how well prepared the child is has an impact. Children are often disturbed during the night in hospital, but it varies if it has any effect on the child or not.Bakgrund: Sömnbehovet varierar men sjuka barn har ett ökat behov. Sömnbrist har negativ inverkan på flera funktioner. Det saknas rutiner för att bedöma sömnproblem hos barn på sjukhus och forskningen är begränsad. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av vad som påverkar barns sömn under tiden de vistas på sjukhus. Metod: Induktiv kvalitativ studie på en medicinsk avdelning på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Bekvämlighetsurval inkluderade 11 deltagare. Semistrukturerade intervjuer utfördes med intervjuguide. Analysmetod var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier med subkategorier; miljö, sjukdom, rutiner och erfarenheter. Det som påverkade sömnen mest var nattliga procedurer samt sjukdomens effekter. Slutsats: Sjukhusvistelse kan innebära både en förbättrad eller försämrad sömn. Hur barnet sover hemma och hur förberett barnet är har inverkan. Barn störs ofta nattetid vid sjukhusvistelse, men det varierar om det har någon påverkan på barnet eller inte

Qualitative evaluation of the processes in Health Promoting Hospitals

Bakgrund: Hälso- och sjukvården har traditionellt haft en inriktning på att behandla uppkommen sjukdom som redan är manifest hos individen. Man har dock de senaste decennierna börjat arbeta med en mer uttalad hälsofrämjande profil och många förespråkar, av olika skäl, det förebyggande arbetssättet som ett komplement till det sjukdomsbehandlande. Det tyngst vägande skälet är att öka patienternas livskvalitet och förbättra upplevelsen av vården. I Sverige finns ett nätverk för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer sedan 1996 som arbetar med hälsofrämjande processer. Nätverket ingår i ett globalt WHO-arbete. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom att göra en processutvärdering bedöma kvaliteter och egenskaper i det hälsofrämjande arbetet på utvalda sjukhus inom Nätverket för Hälsofrämjande Sjukhus och Vårdorganisationer. Utvärderingen utgår från patientperspektivet i indikatorarbetet och om det finns skillnader i förståelse mellan sjukhusen. Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter, utvalda genom bekvämlighetsurval, för fyra hälsofrämjande sjukhus. Intervjuerna transkriberades och kvalitativ innehållsanalys genomfördes med betoning på intervjuernas manifesta innehåll. Sökning i relevant litteratur resulterade i uppställning av kriterier för utvärderingen som ett redskap för att analysera intervjuerna strukturerat. Resultat: Intervjuerna indikerade att det sjukdomsförebyggande arbetet förstås likartat mellan sjukhusen och är väl definierat. Dock tycktes det som om ett mer systematiskt, strukturerat arbete inte har fått fäste inom vissa levnadsvaneområden, trots att det finns evidens för fördelen med detta. Vidare arbetade man främst med högriskstrategier inom prevention, till skillnad från bredare befolkningsstrategier. Det hälsofrämjande arbetet tolkades som ett förhållningssätt där man överför kraft och hanterbarhet till patienten, begreppet empowerment nämndes. Intervjuerna antydde även behovet av fasta strukturer för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, vilket exemplifierades med journalkoder, ersättningssystem och uppföljning av verksamhetens påverkan på patienterna. Det framkom ytterligare att stöd till sårbara grupper inom vården var mindre väl organiserat. Slutsats: Det hälsofrämjande arbetet kan ses som en viljeyttring och strävan till mer hälsobringande vårdprocesser. Mycket bra har gjorts, men intervjuerna indikerade att sjukhusen till viss del är fast i traditionella arbetsmönster i stället för att arbeta med ett bredare perspektiv. Samtidigt gäller det att rätt vårdnivå gör det som de är satta att göra och tar ansvar för sin bit av folkhälsoarbetet. Struktur, systematik och ett hälsofrämjande förhållningssätt tycks kunna vara en väg att gå för sjukhusen i detta arbet

"Why do I need to take a diuretic?" : nursing that support succesful self-care of people with chronic heart failure.

Background: People with congestive heart failure often experience that they are not complicit in self-care. They feel that they do not have sufficient knowledge and understanding of the causes of heart failure. If the understanding is lacking, it becomes difficult to succeed in self-care. The person is risking to miss important symptoms, and the uncertainty could create anxiety. Caregivers need to be aware of the nursing factors that can help design strategies for good self-care. Objective: To highlight the nursing factors that can enhance successful self-care of people with chronic heart failure. Method: General literature review. Ten articles were compared and analysed. Results: The main theme is (1) Knowledge, which turns out to be the overall need of people with heart failure. Three subthemes appeared, Education and information (1), Worry as a barrier (2) and Participation (3). Discussion: The result were discussed on the basis of Dorotea Orem’s Self Deficit Nursing Theory. Conclusion: Basic knowledge and understanding of one’s own health status is necessary for people with heart failure. By responding to this need, the individual's conditions for good self-care and a satisfactory quality of life is promoted.Bakgrund: Personer med kronisk hjärtsvikt upplever ofta att de inte är delaktiga i egenvården. De känner också att de inte har tillräcklig kunskap och förståelse för de bakomliggande orsakerna till hjärtsvikten. Om kunskap saknas hos personer som lever med hjärtsvikt blir det svårt att lyckas med egenvården. De riskerar att missa viktiga symtom och ovissheten kan skapa oro. Vårdgivare behöver vara medvetna om omvårdnadsfaktorer som kan hjälpa till att utforma strategier för god egenvård. Syfte: Att belysa omvårdnadsfaktorer som kan stärka framgångsrik egenvård hos personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: Allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar har jämförts och analyserats. Resultat: Det framträdande huvudtemat är (1) Kunskap, vilket visar sig vara ett övergripande behov hos personer med kronisk hjärtsvikt. Tre subteman växte sedan fram, Utbildning och information (1), Oro som barriär (2) samt Delaktighet (3). Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Dorotea Orem`s Self Deficit Nursing Theory, teorin om Egenvårdsbalans Slutsats: Grundläggande kunskap och förståelse kring sitt eget hälsotillstånd är nödvändigt för personer med hjärtsvikt. Genom att tillgodose detta behov kan individens förutsättningar för god egenvård och en tillfredsställande livskvalitet främjas

Fysioterapeutiska övningar för patienter med total höftprotes – webbaserat material för egenrehabilitering : Ett beställningsarbete av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

Detta examensarbete är ett beställningsarbete från Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HNS, och ett praktiskt inriktat arbete eller utvecklingsarbete för webbsidan Hälsobyn.fi. Materialet som producerats är ett filmmanus som HNS kan använda i sin framställning av videoklipp till hemsidan. Videoklippen ska demonstrera hur man på egen hand kan utföra rehabiliterande övningar efter en total höftprotesoperation. Detta material ska kunna utnyttjas av personal inom hälsovården samt av patienter. Övningarna valdes från tre olika patientguider om höftprotesoperation från HNS. De tre övningarna vi har använt valdes eftersom de förekom i alla tre broschyrerna, d.v.s. de används i rehabiliteringen på sjukhusen i Borgå, Pejas och Raseborg. Som metod användes Carlström & Carlström Hagmans (2006) processbeskrivning i fyra faser för utvecklingsarbeten. Faserna är 1. Problemområde, 2. Planering, 3. Genomförande och 4. Bearbetning, resultat och slutsatser. Utöver dessa beskrivs även vår slutprodukt, filmmanuset. Frågeställningarna för vårt arbete är följande: 1. Vilka rehabiliterande fysioterapeutiska övningar använder HNS i sina patientguider för patienter som genomgått total höftprotesoperation? 2. Vad är syftet med övningarna som HNS använder i sina patientguider för patienter som genomgått total höftprotesoperation? 3. Vilka fysioterapeutiska övningar för patienter som genomgått total höftprotesoperation ska ingå i det filmmaterial som utvecklas för webbsidan Hälsobyn.fi? 4. Hur ser ett manus ut för de fysioterapeutiska övningar för patienter som genomgått total höftprotesoperation, som ska ingå på webbsidan Hälsobyn.fi?This thesis is a commissioned work by The Hospital District of Helsinki and Uusimaa, HNS, and is a part of developing the homepage Hälsobyn.fi. The produced material is a video manuscript that HNS can use in the process of creating videos for the homepage. These videoclips will demonstrate how people can perform rehabilitating exercises by themselves that will help them rehabilitate after a total hip prosthesis surgery. This material can be used by health care professionals and by patients. The exercises were chosen from three different patient guidelines about total hip prosthesis, used in the HNS. The three exercises we used were chosen since they occur in these three patientguides, which means that they are all used for rehabilitation in Peijas hospital, Porvoo hospital and Raasepori hospital. The method we used is a four phased process description for development work by Carlström and Carlström Hagman (2006). The phases are 1. Problem area, 2. Planning, 3. Implementation and 4. Processing, results and conclusions. Additional to these we describe our final product, the video manuscript. The questions we aim to answer are: 1. Which rehabilitative physiotherapeutic exercises are used by HNS in their patient guides for patients who have undergone total hip prosthesis surgery? 2. What is the purpose of the exercises HNS use in their patient guidelines for patients who have undergone total hip prosthesis surgery? 3. What kind of physiotherapeutic exercises for patients who have undergone total hip prosthesis surgery should be included in the video material for the website Hälsobyn.fi? and 4. What does a video manuscript look like for the physiotherapeutic exercises for patients who have undergone total hip prosthesis surgery, that will be included in the website Hälsobyn.fi?Tämä opinnäytetyö on tehty tilaustyönä Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiirille, HNS. Työmme tarkoitus on kehittää kuntouttavista harjoituksista käsikirjoitukset, joita HUS käyttää apunaan videoklippien kuvauksissa. Videot, jotka he kuvaavat, tulevat heidän nettisivuilleen Hälsobyn.fi. Videoklipit sisältävät ohjeita, kuinka potilas voi itse omatoimisesti tehdä kuntouttavia harjoituksia lonkan totaali endoproteesi leikkauksen jälkeen. Tämä materiaali on tarkoitettu sekä hoitohenkilökunnalle että potilaille hyödynnettäväksi sekä käytettäväksi. Harjoitteet valittiin kolmesta HNS tekonivelleikkaus potilasoppaista. Kolme valittua harjoitusta valittiin työhömme siksi, koska kyseiset harjoitteet tulivat esiin kaikissa näissä kyseisissä potilasoppaissa. Näitä kuntouttavia harjoituksia on siis jo käytetty kuntoutukseen Peijaksen, Porvoon sekä Raaseporin sairaaloissa vuosia. Käytimme Carlström ja Carlström Hagman (2006) prosessimenetelmää työssämme, joka on nelivaiheinen. Menetelmä on tarkoitettu käytettäväksi juuri tällaiseen kehitystyöhön, jossa kehitetään jotain uutta vanhasta materiaalista. Vaiheet kyseisessä menetelmässä ovat: 1. Ongelma-alue, 2. Suunnittelu, 3. Täytäntöönpano/luominen ja 4. Käsittely, tulokset ja johtopäätökset. Näiden vaiheiden jälkeen saimme lopullisen "tuotteemme" valmiiks, joka on videokäsikirjoitusmateriaali. Työmme tutkimuskysymykset ovat seuraavat: 1. Mitä kuntouttavia harjoituksia HNS käyttää potilasoppaissaan potilaille jotka ovat läpikäyneet lonkan totaali endoproteiisi leikkauksen? 2. Mikä on harjoituksien tarkoitus joita HUS käyttää potilasoppaissaan po- tilaille jotka ovat läpikäyneet lonkan totaali endoproteiisi leikkauksen? 3. Mitkä fysioterapeuttiset harjoitteet, jotka ovat tarkoitettu potilaille ketkä ovat läpikäyneet lonkan to- taali endoproteiisi leikkauksen, sisällytetään mukaan videokäsikirjoitukseen? ja 4. Miltä käsikirjoituksen tulisi näyttää kun se sisältää fysioterapeuttisia harjoituksia potilaille jotka ovat läpikäyneet lonkan totaali endoproteiisi leikkauksessa

Alkohol och narkotika regionvis år 2003

Julk. 21.2.200

Planritning för ett aktivitetsrum för långtidssjuka unga på sjukhus

Målet med examensarbetet är att utgående från långtidssjuka ungas behov skapa en planritning för ett aktivitetsrum i sjukhusmiljö. Övergripande målet med aktivitetsrummet är att förebygga aktivitetsdeprivation genom att öka aktivitetsmöjligheter för långtidssjuka unga. Med hjälp av frågeställningarna kring viktiga aktiviteter för unga, ungas önskemål angående sjukhusdesign, tillgänglighet och krav på sjukhusmiljö har planritningen utvecklats. Omfattande begränsningar i miljön kan orsaka aktivitetsdeprivation men detta kan förhindras genom att öka möjligheten till åldersanpassade och meningsfulla aktiviteter. Arbetet är ett verksamhetsinriktat arbete som resulterar i en produkt. Produkten är en planritning för ett aktivitetsrum på sjukhus. För att alla oberoende av funktionsvariationer skall kunna använda rummet har Universal design fungerat som teoretisk referensram. Eftersom mening i aktivitet bidrar till att förebygga aktivitetsdeprivation har också mening och värde i aktivitet fungerat som teoretisk referensram. Planritning för aktivitetsrummet har skapats utgående från relevant litteratur. Aktivitetsrummet har mellanutvärderats av unga långtidssjuka genom en enkät för att försäkra att rummet utgår från ungas behov. Den aktiviteten som visats vara mest central för unga enligt enkäten och forskningen är media-användning. Rummet kan användas av de flesta, det finns utrymme för bland annat rullstolsanvändning, sjukhussäng och droppställningar. Rummet skapar en mer hemtrevlig miljö och ger möjlighet till referensstöd, att lära känna andra jämnåriga i liknande situation och ökar känslan av att vara som andra i samma ålder.The aim of this study is to plan a blueprint for an activity room in hospital environment based on long-term ill adolescents needs. The overall goal with the activity room is to prevent occupational deprivation by increasing activity opportunities for long-term ill adolescents. Based on the research questions about important activities for adolescents, adolescent’s wishes concerning hospital design, accessibility and demands on hospital environment has the blueprint developed. Extensive limitations in the environment can cause occupational deprivation but this can be prevented by increasing opportunities to age appropriate and meaningful activities. The thesis results in a product, which is a blueprint for an activity room in hospitals. To make sure that everyone can use the room regardless of functional variation has Universal design been a theoretical reference. Because meaningful activity contributes to prevent occupational deprivation has also meaning and value in occupation been a theoretical reference. The blueprint of the activity room was created based on relevant literature. The activity room has been evaluated by adolescents with a long-term illness through a questionnaire to make sure that the room is based on adolescents needs. The activity that has shown to be the key activity for adolescents according to the research and the questionnaire is media-usage. The room can be used by most people because there is space,for instance for wheelchair usage, hospital bed and IV pole. The room creates a more homelike environment and gives the opportunity for reference support, to get to know other peers in a similar situation and increases the feeling of being like other peers.Opinnäytteen tavoite on luoda toimintahuoneen pohjapiirustus pitkäaikaissairaiden nuorten tarpeisiin sairaalaympäristössä. Yleinen tavoite toimintahuoneesta on ehkäistä toiminnallista deprivaatiota lisäämällä pitkäaikaissairaiden nuorten mahdollisuutta toiminnallisuuteen. Pohjapiirustusta luotiin kysymyksien avulla. Kysymykset käsittelevät tärkeitä toimintoja nuorille, nuorien toiveet sairaalan muotoilusta, saavutettavuus ja vaatimukset sairaalan ympäristössä. Esteellinen ympäristö saattaa johtaa toiminnalliseen deprivaatioon, mutta lisäämällä mahdollisuuksia kohderyhmälle sopiviin ja merkityksellisiin toimintoihin, voidaan toiminnallista deprivaatiota ehkäistä. Työ on toiminnallinen opinnäytetyö, joka päättyy tuotteeseen. Tuote on pohjapiirustus toimintahuoneesta sairaalassa. Jotta kaikki voisivat käyttää huonetta riippumatta toiminnallisesta kyvykkyydestään, käytettiin tuotesuunnittelun teoreettisena viitekehyksenä Universal designia. Koska merkityksellinen toiminta ehkäisee toiminnallista deprivaatiota, käytettiin myös toiminnan merkitystä ja arvoa viitekehyksenä tuotesuunnittelussa. Pohjapiirros toimintahuoneesta on luotu asiaankuuluvasta kirjallisuudesta. Toimintahuone arvioitiin kyselylomakkeen avulla pitkäaikaissairaiden nuorten toimesta, jotta pystyttiin varmistamaan, että huone on luotu nuorten tarpeisiin. Tärkeimmäksi toiminnaksikyselyn ja tutkimukseen mukaan, osoittautui median käyttö. Huone on suunniteltu niin, että se soveltuu mahdollisimman monelle, tilaa on pyörätuolilla liikkumiseen, sairaalasängylle sekä tippatelineelle. Huone on suunniteltu kodinomaiseksi ympäristöksi joka edistää sosiaalista kanssakäymistä ikätovereiden kanssa sekä mahdollistaa vertaistuen löytymiselle. Huone mahdollistaa myös kokemuksen samankaltaisuuden tunteesta saman ikäisten kanssa

Hemostasis and microvascular function in type 1 diabetes : effects of treatment with statin and aspirin

Background: Patients with type 1 diabetes often develop microvascular complications and are at increased risk of premature cardiovascular disease. Women with type 1 diabetes lack the normal female protection against cardiovascular disease and may even be at higher risk compared with men with type 1 diabetes. Development of vascular complications may in part be explained by changes in hemostatic function in type 1 diabetes. Formation of a fibrin clot is the last step of the coagulation cascade and the structure of the formed clot reflects the environment in which it is formed. Tighter and less permeable fibrin clots are more resistant against degradation and are associated with cardiovascular risk factors and disease. Aims: The aims of this work were to investigate in vitro fibrin clot properties in adult patients with type 1 diabetes in relation to sex and microvascular complications (Paper I); treatment effects of high-dose atorvastatin on fibrin clot properties (Paper II) and skin microvascular reactivity (Paper III); and effects of aspirin on fibrin clot properties (Paper IV). Methods: The results are based on three studies: Paper I, a descriptive study involving 236 patients (107 females) with type 1 diabetes; Papers II and III, a randomized double- blind cross-over study in which 20 patients (10 females) with type 1 diabetes and dyslipidemia were treated daily with atorvastatin 80mg/day or placebo for two months; and Paper IV, a randomized cross-over study in which 24 patients (12 women) with good glycemic control and 24 patients (12 women) with poor glycemic control were treated with low (75 mg) and high (320 mg) doses of aspirin. Fibrin clot properties were assessed by determination of the permeability coefficient (Ks) and by turbidimetric clotting and lysis assays. Thrombin generation was investigated by assessment of plasma levels of prothrombin fragment 1+2 and tissue factor-induced thrombin formation in vitro. Plasma fibrinogen concentrations were measured by means of the Clauss method. Circulating levels of platelet and endothelial microparticles were investigated by flow cytometry. In Paper III, the effect of atorvastatin treatment on forearm skin microcirculation was investigated by way of laser Doppler perfusion imaging during iontophoresis of acetylcholine and sodium nitroprusside to assess endothelium-dependent and endothelium-independent microvascular reactivity. Various biochemical markers of endothelial function were also analyzed in this study. Results: Paper I. Fibrin clot properties in vitro did not differ between men and women with type 1 diabetes. Women had worse glycemic control and higher thrombin generation. In women, fibrinogen concentration was the only determinant of fibrin clot permeability, while age and glycemic control also influenced clot permeability in men. Females younger than 30 years had less permeable fibrin clots and prolonged lysis time compared with age-matched men. Tighter and less permeable fibrin clots were also found in patients with poor glycemic control and in patients with microvascular complications. Associations between fibrin clot properties and microvascular complications were independent of glycemic control. Paper II. Treatment with high-dose atorvastatin (80 mg daily) was associated with increased fibrin clot permeability and reduced thrombin generation potential. In addition, reduced platelet microparticle concentrations and expression of prothrombotic antigens of platelet microparticles were found during atorvastatin therapy, indicating reduced platelet activation. These effects were independent of the lipid-lowering effects of atorvastatin. Paper III. Impaired endothelial-dependent skin microvascular reactivity and glycemic control was observed during atorvastatin treatment, concomitantly with a tendency towards increased levels of circulating endothelial microparticles. Paper IV. Treatment with aspirin at 75 mg daily had no effect on fibrin clot permeability, clot density or lysis time, while treatment with aspirin at 320 mg daily increased fibrin clot permeability and lag time in the turbidimetric clotting analyses. The beneficial effects of aspirin at 320 mg daily were more pronounced in patients with poor glycemic control. Conclusions: Men and women with type 1 diabetes and no history of macrovascular disease have similar fibrin clot properties in vitro. Microvascular complications in type 1 diabetes are associated with formation of more prothrombotic fibrin clots. High-dose (80 mg/day) atorvastatin treatment in patients with type 1 diabetes and dyslipidemia induces positive effects on hemostatic function, while the endothelial-dependent skin microvascular function and glycemic control were impaired. Treatment with high-dose (320 mg/day) aspirin affects fibrin polymerization and increases fibrin clot permeability, whereas treatment with low-dose (75 mg/day) aspirin has no effect on fibrin clot characteristics in patients with type 1 diabetes

Rehabiliteringsråd från ett fysioterapeutiskt perspektiv för patienter som genomgår en axelledsprotesoperation : En handbok som stöder patienten under den pre- och postoperativa rehabiliteringen

Examenarbetet är ett beställningsarbete av Tölö sjukhus fysioterapiavdelning. Detta examensarbete basera sig på evidensbaserad litteratur som forskningar, artiklar och böcker. Syftet med examensarbetet är att skapa ett fysioterapeutiskt patientupplysningsmaterial för patienter som genomgår en axelledsprotesoperation på HNS. Arbetet är uppbyggt med hjälp av Carlström & Carlström Hagmans (2006) metod för uppsatsarbete. Examensarbetet är begränsat till den äldre befolkningen som på grund av artros förändringar i axelleden genomgår en axelledsprotesoperation. Vidare är arbetet begränsat till totalprotesmodellen Global AP och delprotesmodellen Copeland. Examensarbetets teoretiska referensram är uppbyggd enligt patientens förlopp från en frisk axelled till artrosförändringar med smärta och operation som följd. Innehållets fokus ligger på den postoperativa rehabiliteringen. På basen av litteratursökning och beställarens vision har en informativ handbok utformats. Handboken innehåller: vad en axelledsprotes medför, kort om allmänna preoperativa råd, smärtbehandlingsmetoder som kan utnyttjas både preoperativt och postoperativt, eventuella tidsbundna restriktioner, praktiska råd som underlättar patientens vardag, ett fysioterapeutiskt träningsprogram för de tre först veckorna med bilder och till sist kort om allmänna motionsråd som främjar hälsan efter operationen. Forskningsfrågorna behandlar den terapeutiska träningen som bäst lämpar sig efter en axelledsprotesoperation, vad som bör beaktas och övrig råd en fysioterapeut kan ge patienten utöver den terapeutiska träningen. Dessutom behandlar en av frågorna hur patienten kan modifiera sina alldagliga aktiviteter så att de följer angivna restriktioner under rehabiliteringsprocessen. Forskningsfrågorna har besvarats utifrån den inkluderade evidensbaserade litteraturen.This thesis is commissioned by Töölö Hospital at the department of physiotherapy. This thesis is based on evidence-based literature such as research, articles and books. The purpose of the thesis is to develop a physiotherapeutic client education material for patients undergoing a shoulder arthroplasty at HUS. This degree thesis is structured by Carlström & Carlström Hagman´s (2006) method for essay based thesis. The thesis is limited to the elderly population who, due to osteoarthritis in the shoulder joint, undergoes shoulder arthroplasty. Furthermore, it is limited to the models of total shoulder arthroplasty Global AP and hemiarthroplasty Copeland. The theoretical frame of this study is structured according to the patient's course from a healthy shoulder joint to osteoarthritis with pain and surgery as a result. The focus of the content is on the postoperative rehabilitation. An informative brochure is developed for this thesis as a result of literature research and the vision of the client. The brochure consists of: what a shoulder arthroplasty entails, shortly about common preoperative advice, pain management methods that can be used both preoperatively and postoperatively, possible time limited restrictions, practical advice that facilitates the everyday life of the patient, a physiotherapeutic training program with pictures for the initial three weeks and finally briefly about general exercise advice that promotes a healthy lifestyle after surgery. The research questions discuss the therapeutic exercise that is best suited after a shoulder arthroplasty for the patient, what to be considered and other advice a physiotherapist can give to the patient in addition to the therapeutic exercise. In addition, one of the questions discusses how patients can modify their everyday activities to follow specified restrictions during the rehabilitation process. The research questions have been answered with the included evidence based literature.Tämän opinnäytetyön toimeksiantaja on Töölön sairaalan fysioterapiayksikkö. Tämä opinnäytetyö perustuu näyttöön perustuvaan kirjallisuuteen, tutkimuksiin, artikkeleihin ja kirjoihin. Opinnäytetyön tarkoitus on luoda fysioterapeuttinen käsikirja potilaille, joille tehdään olkanivelen tekonivelleikkaus HUS:lla. Tämä opinnäytetyö on jäsennelty käyttämällä Carlström ja Carlström Hagmanin (2006) menetelmää tutkielmasta. Opinnäytetyö on rajattu ikäihmisiin, joille tehdään olkanivelen tekonivelleikkaus nivelrikkomuutoksien takia. Lisäksi työ on rajattu Global APn kokotekonivelmalliin ja Copeland osatekonivelmalliin. Tämän opinnäytetyön viitekehys on jäsennelty kattaen koko kaaren potilaan terveestä olkanivelestä nivelrikkomuutoksiin ja sen aiheuttamasta kivusta aina leikkaukseen asti. Sisällön keskipisteenä on leikkauksen jälkeinen kuntoutus. Tähän opinnäytetyöhön kehitettiin kirjallisuuden ja toimeksiantajan näkemysten perusteella informatiivinen opas. Oppaassa kerrotaan: mitä olkanivelen tekonivel merkitsee, lyhyesti yleisiä preoperatiivisista neuvoja, kivunhallintamenetelmiä joita voi hyödyntää sekä preoperatiivisesti että postoperatiivisesti, mahdollisia määräaikaisia rajoituksia, käytännön neuvoja potilaan arjen helpottamiseksi, kolmen ensimmäisten viikkojen terapeuttiset harjoitteet kuvineen ja viimeiseksi lyhyesti yleisiä liikuntasuosituksia terveyden edistämiseksi leikkauksen jälkeen. Tutkimuskysymykset käsittelevät terapeuttista harjoittelua, joka parhaiten soveltuu olkanivelen proteesileikkauksen jälkeen, mitä pitäisi huomioida ja muita neuvoja, joita fysioterapeutti voi antaa potilaalle terapeuttisten harjoitusten lisäksi. Lisäksi yksi kysymyksistä käsittelee millä tavoin potilaat voivat muokata jokapäiväistä toimintaansa niin, että he noudattavat tiettyjä rajoituksia kuntoutusprosessin aikana. Tutkimuskysymyksiin on vastattu käyttäen tutkimukseen sisältyvää näyttöön perustuvaa kirjallisuutta

Stroke and paths : planned paths for stroke patients, implemented in the Western part of Kungälv's hospital

Idag är stroke den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning i Sverige (Socialstyrelsen 2018). Samtidigt går forskningen om rehabiliteringen av människor i utomhusmiljöer framåt. Att kombinera sjukvården med den kunskapen undersöks i den här uppsatsen. Arbetet syftar till att ta fram gestaltningsriktlinjer för hur stråk kan utformas på ett sjukhusområde för strokepatienter. De två första delarna av EBHDLA, Evidensbaserad hälsodesign för landskapsarkitektur (Gramkow et al. 2021) användes: evidensinsamling och programmering. Metodarbetet utfördes med hjälp av Lynch stadselement, intervju och åtta miljökvaliteterna (Grahn & Stigsdotter 2010). Arbetet är uppdelat i två steg där första delen, steg 1, teoretiskt undersöker hur en utformning skulle bidra till rehabiliteringen av strokepatienter samt framtagande av gestaltningsriktlinjer. I steg 2 implementeras dessa gestaltningsriktlinjer på ett befintligt sjukhusområde med hjälp av samma metoder som i steg 1. Arbetet resulterade i 11 gestaltningsriktlinjer: 1. Skapa tydlig identitet på olika områden 2. Öka orienterbarheten på sjukhusområdet 3. Skapa rum för reflektion 4. Stöd och räcken 5. Skapa möjlighet till utforskande 6. Välplanerade sittplatser för både vila och träning 7. Gröna volymer 8. Stråktillägg för ökad motorisk förmåga 9. Komma närmare befintligt vatten 10. Föreslå platser för rehabiliteringsträdgård och/eller utegym 11. Skapa landmärken Dessa punkter gick att implementera på Kungälvs sjukhus och redovisades i programplaner över områden i den västra delen av sjukhuset. Programplanen är ett resultat av de analysmetoden de åtta miljöerbjudandena och Lynch-stadselement. Dessa analysmetoder gav en överblick över de egenskaper och behov platsen har för att bidra till rehabiliteringen av strokepatienter. Där möjligheter fanns, förstärktes de med gestaltningsriktlinjerna och där behoven identifierades, kunde gestaltningsriktlinjerna bidra till ökat rehabiliterande värde. Landskapsarkitekturens roll i rehabiliteringsarbetet av strokepatienter bör studeras vidare och tvärvetenskapliga studier skulle bidra till ytterligare analyser och medicinskt underbyggda evidens. Intervjuer med strokepatienter och personal hade också gett en bredare bild av vad som praktikerna anser fungera och gynna rehabiliteringen.Today, stroke is the most common cause of disability in Sweden (Socialstyrelsen 2018). At the same time, research on the benefits of rehabilitation in outdoor environments is progressing. Combining healthcare with that knowledge is explored in this paper. This thesis aims to design guidelines for how paths can be designed in a hospital area. The first two stages of EBHDLA, Evidence Based Health Design for Landscape Architecture (Gramkow et al. 2021) were used: evidence collection and programming. The methodological work was carried out using Lynch´s urban elements, interview and eight environmental qualities (Grahn & Stigsdotter 2010). The work is divided into two stages where the first part, stage 1, theoretically examines how a design would contribute to the rehabilitation of stroke patients. In stage 2, these program points are implemented in an existing hospital area using the same methods as in stage 1. The study resulted in 11 design guidelines: 1. Create a clear identity in different areas 2. Increase orientation in the hospital area 3. Create space for reflection 4. Supportive elements and railings 5. Create opportunities for exploration 6. Well-planned seating for both rest and exercise 7. Green volumes 8. Walkway supplement for increased mobility 9. Getting closer to existing water 10. Suggest locations for a rehabilitation garden and/or an outdoor gym 11. Create landmarks These criteria are implemented at Kungälvs hospital and are reported in program plans for areas in the western part of the hospital grounds. The analysis methods gave an overview of the characteristics and needs the place has to contribute to the rehabilitation of stroke patients. Where opportunities existed, they were reinforced with the design guidelines and where needs were identified, the design guidelines could contribute to increased rehabilitative value. The role of landscape architecture in the rehabilitation work of stroke patients should be studied further and interdisciplinary studies would contribute to further analyses and with medically substantiated evidence. Interviews with stroke patients and staff had also given a broader picture of what the practitioners believe works and benefits the rehabilitation

Exit, Voice, and Disloyalty

Innomhuspositioneringssystem kan med fördel användas i många olika tillämpningar, allt från sjukhus till shoppingcenter. Denna rapport behandlar olika tekniker och lösningar för att designa ett positioneringssystem. Rapporten tar även upp i detalj hur ett system kan konstrueras av ZigBee kombinerat med dödräkning