Admiralty: Contribution and the Federal Employees Compensation Act

During the nineties, a lot of criticism was aimed at the construction industry. Partnering emerged as a way to tackle the problems. The principle of partnering is that the parties agree to jointly achieve common project goals by mutual trust and understanding of each other's values and expectations. Although partnering has existed for nearly three decades, the meaning of the concept is still illusive and what advantages it entails. However, the concept is nevertheless used by the industry. The paper aims to improve the understanding of the motives for implementing partnering by examining why partnering is implemented by HSB Bostad AB and what motives exists for its usage. Empirical data was collected by using a case study of HSB Bostad AB, and analyzed on the basis of economic theories and models. The results show that partnering primarily is used in projects which are; complex, have big scope and where there is limited competition among contractors. Partnering is also used as; a risk-balancer in the project portfolio (because HSB Bostad’s risk exposure varies in different contract forms), an educational medium and a platform for a more enjoyable work-environment.Under nittiotalet riktades skarp kritik mot byggbranschen. Samverkan kom fram som ett sätt att angripa problematiken. Principen med samverkan är att parterna förbinder sig till att tillsammans uppnå gemensamma projektmål genom en ömsesidig tillit och en förståelse för varandras värderingar och förväntningar. Trots att samverkan funnits i snart tre decennier är det fortfarande inte klarlagt vad samverkan som koncept innebär och vilka konceptets fördelar är. Men konceptet tillämpas trots detta fortfarande av aktörerna på marknaden. Arbetet syftar till att öka förståelsen för motiven till att samverkan tillämpas genom att undersöka varför samverkan används av HSB Bostad AB. Empiriskt material samlades in med hjälp av en fallstudie av HSB Bostad AB, som analyserats utifrån ekonomiska teorier och modeller. Resultatet visar att samverkan framförallt fyller en plats i komplexa projekt med stor omfattning och där konkurrensen mellan entreprenörer är begränsad. Samverkan fungerar även som en riskbalanserare i projektportföljen (på grund av att HSB Bostads risktagande varierar mellan olika kontraktsformer), ett utbildningsmedium och en plattform för roligare arbetsklimat

Separate and Legally Unequal – How The Demonization of Immigrants Affects United States Policy

Samverkan blir allt vanligare som organisatorisk lösning på situationer där ansvarsområden är vaga eller skär över organisationsgränser. Inom området vård och omsorg om äldre korsar ansvaret gränser både avseende huvudmän och yrkesgrupper och satsningar på samverkan är därför frekvent förekommande. Särskilda satsningar på samverkan inom just rehabiliteringsområdet har också främjats av statliga stimulansmedel riktade mot vården och omsorgen om äldre. Föreliggande studie belyser hur kärntruppen, en grupp bestående av representanter för olika yrkesgrupper och huvudmän med ansvar för olika uppdrag i rehabiliteringen av äldre i Kinda kommit att samverka i syfte att skapa bättre samordning och samsyn kring brukaren. Materialet som studien bygger på består av fem års kontinuerliga mötesanteckningar, personliga intervjuer, en fokusgruppsintervju, ett års kontinuerligt nedskrivna mötesdagböcker samt övrig dokumentation om verksamheten. Studien visar hur samverkan kan utvecklas och samsyn frammanas i viktiga frågor genom att rätt personer involveras, personligt engagemang skapas och tid ges till diskussion om frågor som lyfts upp och bearbetas efter hand. Sett ur ett meningsskapandeperspektiv framträder betydelsen av gemensamma aktiviteter vid olika mötesarenor för den samsyn som åstadkoms. Brukaren, eller ”Kalle”, blir det objekt som företrädare för samtliga inblandade organisationer och yrkesgrupper kan samlas kring. Genom mötet dem emellan framträder kärntruppen som en organisation som fungerar som en länk mellan olika världar likväl som en brobyggare för att inkludera även andra i ett alternativt synsätt på brukaren.Rapporten tillgänglig för beställning via FoU-centrum, www.linkoping.se.</p

"När vi träffar socialtjänsten så lämnar vi information kring eleven medan de i sin tur inte kan ge oss någonting" ­ en studie om samverkan mellan skola och socialtjänst.

SyfteVårt syfte är att studera samverkan mellan skola och socialtjänst utifrån pedagogers och socialsekreterares synvinkel. Vi vill studera faktorer som hindrar eller möjliggör samverkan. Frågeställningar.Hur upplever pedagoger och socionomer att samverkan fungerar, vad möjliggör samverkan, vad hindrar samverkan, hur ser den ideala samverkan ut mellan skola och socialtjänst. Dessa är våra frågeställningar genom arbetet. Metod och materialVi har valt att intervjua både pedagoger och socialsekreterare för att få en så bred bild om som möjligt kring deras syn på samverkan Vi har tolkat våra informanter utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och tidigare forskning på området. ResultatDet vi kom fram till är att sekretessen är ett stort hinder. Men det finns möjligheter att få till en bra samverkan i alla fall dels genom egna tolkningar av lagen dels genom förståelsen av hur viktiga föräldrarna är inom samverkan. Vi vill visa på hur samverkan utifrån de olika nivåer som finns inom systemteorin. Betydelse för läraryrketDet står i skollagen att skolan ska samverka med socialtjänsten. Oavsett Anmälningsplikt eller ej så har skolan och socialtjänsten barnets bästa i fokus. Dilemman med anmälningsplikten är något som vi kommer att stöta på i vårt kommande yrke. Därför är det viktigt att lyfta fram hur lagen är konstruerad för att kunna verka för barnets bästa i fokus. Vi är medvetna om att samverkan mellan skola och socialtjänst kommer att bli problematiskt eftersom sekretessen ser ut som den gör idag.

Pilot studies in organic broiler production – management and cross-breeds

Two pilot studies were conducted in 1999 and 2000, dealing with management strategies (study A) and alternative cross breeds (study B) in organic broiler production. Study A: Pastured broilers 280 male chickens were raised in four groups in movable pens on pasture. The pens (3.30 (width) x 4.00 (length) x 0.60 (hight) m) were moved to fresh ground daily. Three groups were conventional broiler-strain chickens (“Ross208”) with 50, 70 and 90 birds per group, and one group was a Swedish heavy layer cross breed (“Derco”) with 70 birds. The birds had ad libitum (free) access to a proprietary concentrate (11.8 MJ ME/kg, 19 % crude protein) all the time and were offered whole wheat, free choice, from day 42 onwards. The production performance of the Ross chickens showed that high performance is possible in the movable pen system. With the feed given, the modern hybrid used in the experiment grew too fast to be recommended for a 12 weeks growth period: The birds became rather large and showed typical health problems related with rapid growth. Between 50 and 90 birds per pen (corresponding max. 16 to 26 kg liveweight per squaremetre), stocking rate did not seem to influence the birds'performance. The production performance of the Derco chickens did not reach the standards for slow growing table birds, as they are set by French hybrids today. The actual moving of the pens requires simple but adjusted mechanical aid and routine to keep the physical work input acceptable. Direct measurement of the broilers’ effect on the sward would require relatively more detailed investigation. Monitoring of long-term effects would require long term experiments. Study B: Screening crosses Derco hens were crossed with Faverolle, Orpington, Modern Game and Indian Game cocks, and four batches with a total of ca. 130 birds were raised to ages between 12 and 15 weeks. At slaughter day, live and carcass weight were recorded and for three batches, the carcasses were judged, giving scores for the ocular impression of the quantity of meat on breast and legs and feather residues after plucking. It is concluded that crosses between Derco hens and cocks from breeds like Modern Game, Faverolle and Orpington does not produce considerably more meat than pure Derco chickens. Crosses with Indian Game cocks gave the impression of higher meat yields and a preferable configuration of muscles, but the fertilization rate between Indian Game cocks and Derco hens was relatively low

Samverkan och lärande kring sårbehandling : erfarenheter från olika professionsperspektiv i primärvård och utbildning

Aim: The overall aim of this thesis is to explore collaboration and knowledge development in wound management in practice and in education. One specific aim is to investigate district nurses’ (DNs’) wound management according to wound appearance, assignment of responsibilities for diagnosis and care, guidelines for wound treatment and DNs’ collaboration with other professional groups (I). Another is to describe DNs' experiences of nursing actions in wound management (II), and experiences of knowledge and knowledge development in wound care when treating patients with different types of wounds (III). Further aim is to explore General Practitioners’ (GPs’) experiences of their role in leg ulcer management with emphasis on perceptions of knowledge in wound management and collaboration with DNs (IV). The last specific aim is to explore attitudes and perceptions from nursing and medical students towards the other profession in relation to wound care (V). Methods: Data were collected by questionnaire (I). Descriptive statistical analysis and content analysis of the textual data were conducted. For study II-IV qualitative interviews were performed with eight DNs (II), 16 DNs (III) and 16 GPs (IV). Content of interviews were analyzed using qualitative content analysis (II-III) and thematic analysis (IV). One study applied both questionnaire and focus groups (V). Analyses of questionnaires were made by descriptive statistics and thematic analysis of focus groups (V). Results: DNs' wound management cases consisted in total of 310 wounds in 283 patients. The most common acute wounds were traumatic wounds while pressure ulcers and venous leg ulcers dominated of slow healing wounds. Collaboration between DNs and GPs was lacking. The area of responsibility of different professional groups was not defined and guidelines for wound treatment were often lacking. Interprofessional collaboration was regarded as important for wound healing (I). DNs strived to provide expert wound care while working independently. These aspirations were aggravated by organizational shortcomings, such as lack of authority and resources required to carry out their nursing actions optimally (II). DNs experienced wound management as knowledge-intensive and knowledge development as ongoing process based on learning alongside with clinical practice (III). GPs described their role in wound management as consultant and coordinator in charge of the diagnosis. They perceived their wound care knowledge as being depending on their education and clinical experience. Collaboration with DNs was governed by organizational factors (IV). Nursing and medical students showed a positive attitude towards interprofessional collaboration. They experienced the need for clarity of roles in wound care. Structures of authoritarian attitudes, care culture and old traditions were seen as obstacles to future collaboration. Interprofessional education (IPE) was seen as an opportunity to acquire wound care knowledge and jointly learn about each other’s professions and thus IPE was seen as a tool in to the profession (V). Conclusion: DNs and GPs work multiprofessionally in parallel activities and interact with each other only when problems occur in wound treatment. Collaboration is largely controlled by the organization. The wound care knowledge is mainly based on clinical experience which is extensive for DNs and sporadic for GPs. Nursing and medical students have positive attitudes towards interprofessional collaboration and see the IPE as a tool into the profession

Skolbarn - rörelse - hälsa

The project Schoolchildren Physical Activity Health was initiated by The Stockholm University College of Physical Education and Sports (GIH) and the University of Skövde (HIS) at the Netlearning Conference, 2004. The Swedish Net University contributed with finance of the project, which was carried out January September 2005. The overall aim of the project was to design and distribute the distance course Schoolchildren s Health via Physical Activity C13, Adv.lev.(7.5 ECTS) , jointly managed by the academic institutions mentioned above. The objective was to offer students from various academic cultures and professions a course, where mutual learning objectives, could be reached. Closely related subjects, such as health and physical activity among schoolchildren are matters for school nurses as well as for PE Teachers. If health issues are to be looked upon with a holistic perspective, the possibilities for students to meet and share common questions of interest are of great importance for health development in schools today

To implement and develop social investments in collaboration between a municipality and private property owners – conditions, opportunities and challenges : a case study on property renovation in Lindängen in Malmö

Stadsutvecklingens och kommunernas betydelse för en hållbar samhällsutveckling ökar. Samtidigt innebär detta att allt fler komplexa hållbarhetsutmaningar ska hanteras. På grund av komplexiteten, har dessa utmaningar blivit allt svårare för enskilda aktörer att hantera och samverkansprocesser har fått ett allt större fokus. Framför allt är samverkan mellan offentliga och privata aktörer viktigt inom bostadspolitiska frågor, då makten över bostads- och stadsutvecklingen är fördelad mellan aktörerna samt då bostaden är central i strävan efter en socialt hållbar stadsutveckling. Ett försök till att skapa samverkan mellan kommun och privata fastighetsägare illustreras i projektet Bygga om dialogen (BoD) som utfördes i miljonprogramsområdet Lindängen i Malmö. Projektet syftade till att kombinera sociala investeringar med kostnader för fastighetsrenovering. Detta är en fallstudie där projektet BoD undersöks med syfte att fördjupa förståelsen för och bidra med kunskap om hur offentlig-privat samverkan i samband med sociala investeringar kan främja en socialt hållbar stadsutveckling. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en dokumentanalys. Enfallstudiens resultat visar att det finns en rad olika utmaningar med offentlig-privat samverkan genom sociala investeringar, där exempelvis aktörernas olika incitament påverkade samverkan. Studien indikerar på att det sociala investeringsperspektivet skapade förutsättningar för att uppnå samsyn. Samtidigt fanns svårigheter för både kommun och privata fastighetsägare med att implementera en social investering på grund av dess långsiktighet, både som enskild organisation och genom samverkan. Vidare indikerar enfallsstudien att BoD i olika avseende verkade som en katalysator för vidare utveckling av samverkan samt social hållbarhet.The importance of urban development and municipalities for sustainable social development is increasing. At the same time, this means that more and more complex sustainability challenges must be dealt with. Due to the complexity, these challenges have become increasingly difficult for individual actors to handle, and collaborative processes have therefore gained an increasing focus. Above all, collaboration between public and private actors is important in housing policy matters, as power over housing and urban development is distributed between actors and as housing is central to the pursuit of socially sustainable urban development. An attempt to create cooperation between the municipality and private property owners is illustrated in the project Bygga om dialogen (BoD) which was carried out in Lindängen in Malmö. BoD aimed to combine social investments with costs for property renovation. This case study investigates the project BoD with the aim of deepening the understanding of and contributing knowledge about how public-private partnership in connection with social investments can promote socially sustainable urban development. The study's empirical data was collected through semi- structured interviews and a document analysis. The results of the case study indicates that there are a number of different challenges with public-private partnership through social investment, where different incentives can affect collaboration. The study indicates that the social investment perspective created the conditions for the actors to achieve consensus, while at the same time there were difficulties for both the municipality and private property owners to implement the social investment perspective both as an individual organization but also through collaboration. Furthermore, the case study indicates that BoD in various respects can be seen as a catalyst for further development of social sustainability

Samverkan mellan skola och lantbruk

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka erfarenheter av samver-kan mellan lantbruk och skolor som i första hand finns vetenskapligt publicerade. Hur har samarbetet bedrivits och vad blev resultatet? Vilka är argumenten för ett sådant samarbete? I Sverige finns idag inga mål i läroplanen som direkt pekar på behovet av att lära om lantbruk och livsmedelsproduktion. Kravet på att barn skul-le odla i skolan försvann på 60-talet i samband med den ökade välfärden. Intresset för utomhuspedagogik och erfarenhetsbaserat lärande är dock stort, framförallt med tanke på lärande om hållbar utveckling. Forskning visar att vuxna som är vil-liga att ta miljöhänsyn ofta hade mycket kontakt med natur som barn. För att en person ska vara beredd att ta miljöhänsyn krävs kunskap, engagemang och känslan av att kunna påverka. Forskare anser att skolbarn bör arbeta med lokala miljöfrå-gor som går att överblicka, påverka och ger egna erfarenheter. Odling under längre tid ger barn insikter om sin roll och delaktighet i naturen och naturen blir därmed något som berör och går att påverka. Odling ger också övning i samarbete, långsik-tighet, förståelse för årstidsväxlingar och kretslopp samt ett ökat intresse för att äta grönsaker. Kontakt med djur tränar empati, kommunikation, ansvar, tålamod och ger personen en känsla av att betyda något för en annan varelse. Maten är central, alla äter och maten och vår livsmedelsproduktion påverkar miljön. Ett lantbruk kan erbjuda en plats för utomhuspedagogik med kontakt med djur och växter samt praktiska ämnesövergripande uppgifter. Matematik, språk, naturvetenskap och historia är några exempel på ämnen vars lärandemål kan uppnås genom återkom-mande besök på en gård via praktiskt arbete i en verklig miljö. Därutöver tillkom-mer också många allmänna mål i läroplanen som kan vara svåra att uppnå i en klassrumssituation. På gården lär eleverna av egna erfarenheter och med alla sin-nen. Utomhuspedagogik startar ofta för att lära ämneskunskaper, medan stor vinst i form av social utveckling blir tydlig i efterhand. Gården som pedagogisk resurs (GSPR) startades i Norge som en följd av en ny läroplan med krav på erfarenhetsbaserat lärande 1995. Ursprungstanken var "hur kan man skapa hopp och färdigheter hos barn så att de kan delta på ett produktivt och konstruktivt sätt i utvecklingen av sin omgivning". Som en följd av detta ut-vecklades samarbeten mellan skolor och lantbruk. Elever besöker gården vid flera tillfällen under sin skoltid. Det kan vara hela klasser eller enstaka elever. Lantbru-ket får nya affärsmöjligheter, men också en viktigare roll i lokalsamhället. Elever-na får lära i en verklig miljö där större sammanhang kan tydliggöras och barn med svårigheter i klassrumssituationen får ökade möjligheter. Studien visar att den norska modellen är unik. Samarbeten mellan skolor och lantbruk förekommer på andra håll, men oftast inte med samma helhetsperspektiv. Många anser att dagens barn behöver mer kunskap om livsmedelsproduktion, lantbruk och markanvänd-ning. Lantbruksorganisationer erbjuder studiebesök på gårdar och skolmaterial. I USA och England satsas pengar på skola/lantbrukssamarbeten med elevhälsa i fokus genom bättre och närproducerad skolmat. Att utveckla en svensk variant av "Gården som pedagogisk resurs", med den nors-ka modellen som förlaga känns angeläget ur flera olika aktörers perspektiv, den enskilde elevens, samhällets, skolans, samt lantbrukets. Alla skulle vara långsikti-ga vinnare i ett sådant scenario. Det optimala vore att utöver att låta eleverna delta i arbetet på en gård också koppla samman skolmaten och skolrestaurangen med pedagogiken och med producenter i närområdet. Genom att erbjuda närodlad mat i skolrestaurangen och låta elever och skolpersonal uppleva produktionen, skulle diskussioner om mat, hälsa, djuromsorg och livsmedelsproduktion på ett naturligt sätt kunna genomsyra skolans vardag. Det skulle också kunna ge incitament för eleverna att äta nyttigare, i större utsträckning laga mat från grunden samt se vär-det av att äta tillsammans. Ökat samarbete mellan skola och lantbruk skulle ge lantbruk, stora som små, möj-lighet att utveckla en ny verksamhetsgren, få större kontaktyta i närområdet, möj-lighet till dialog och förankring i närsamhället samt öka möjligheterna att utveckla kunskap och förståelse för livsmedelsproduktion hos morgondagens beslutsfattare och konsumenter. Om skolor satsade på att köpa närodlat skulle nya möjligheter för många lantbrukare öppnas. Genom ett aktivt deltagande i arbetet att fostra kommande generationer skulle det svenska lantbruket kunna återta sin tydliga och viktiga roll i samhället, som delvis gått förlorad i diskussioner kring EU-stöd, djur-fabriker och miljöpåverkan. Lantbruket och livsmedelsproduktionen skulle åter kunna fungera som den stomme den är i vårt gemensamma arbete för en hållbar samhällsutveckling

Gränsöverskridande samverkan i biosfären

Samverkan är en central del i arbetet mot en hållbar utveckling, för att konkreta för-ändringar ska kunna ske på lokal nivå. Biosfärområden är modellområden för hållbar utveckling som fungerar som en samverkansplattform som samlar de lokala aktörer som kan och vill verka för en hållbar utveckling inom området. Syftet med denna uppsats är att undersöka samverkansprocesser över organisationsgränser i två svenska biosfärområden: Östra Vätterbranterna och Vänerskärgården med Kinnekulle. Jag har utifrån begreppet gränsorganisation undersökt hur respektive biosfärområde erhåller legitimitet och stabilitet, samt hur identitet skapas för respektive biosfärområde. Jag har visat att båda biosfärområderna jag undersökt är samverkansorganisationer vars roll är att kommunicera och medla över de olika deltagande organisationernas gränser. I Östra Vätterbranterna medlar biosfärföreningen främst mellan bevarande- och bru-kande intressen, och i Vänerskärgården med Kinnekulle samverkar biosfärområdes-föreningen främst mellan kommunerna Mariestad, Götene och Lidköping. I båda bi-osfärområden har respektive biosfärförening även en tydlig roll som medlare i kon-troversiella frågor som rör miljö och en hållbar samhällsutveckling, som till exempel rör gruvor och vindkraft. Utnämningen till biosfärområde från UNESCO ger både stabilitet och legitimitet till föreningarna och gränsorganisationerna Östra Vätterbran-terna och Vänerskärgården med Kinnekulle.Collaboration is a central part of the work towards sustainable development, so con-crete changes can take place at the local level. Biosphere reserves are model areas for sustainable development that function as a collaboration platform that brings together local actors who can and want to work for sustainable development in the area. The purpose of this thesis is to investigate collaboration processes across organizational boundaries in two Swedish biosphere reserves: Östra Vätterbranterna and Vä-nerskärgården med Kinnekulle. Based on the concept of border organization, I have investigated how each biosphere reserve acquires legitimacy and stability, and how identity is created for each biosphere reserve. I have shown that both biosphere re-serves I have investigated are collaborative organizations whose role is to communi-cate and mediate across the boundaries of the various participating organizations. In Östra Vätterbranterna, the biosphere association mainly mediates between conserva-tion and farming interests, and in Vänerskärgården med Kinnekulle, the biosphere reserve association mainly cooperates between the municipalities of Mariestad, Gö-tene and Lidköping. In both biosphere reserves, each biosphere association also has a clear role as a mediator in controversial issues concerning the environment and sus-tainable societal development, such as mining and wind power. The designation as a biosphere reserve from UNESCO gives both stability and legitimacy to the associa-tions and border organizations Östra Vätterbranterna and Vänerskärgården med Kinnekulle

Multimodal rehabilitation for people with pain problems : experiences of primary health care collaborating with workplaces

Introduction: The labour market is diverse and places different demands on people's mental and physical abilities. When a person is affected by pain problems work may be difficult to cope with. In order to identify the demands that a workplace places on an individual, knowledge of how the work environment affects the person based on the person's ability and capacity is needed. Within the framework of the Rehabilitation Guarantee, teams in primary health care work with multimodal rehabilitation (MMR) to help these people increase their work ability. The rehabilitation entails that primary health care interacts with the workplace. Purpose: The purpose of this study is to highlight the effect of primary health care MMR1 teams collaborating with the workplace to help people with pain problems. Method: This study is based on qualitative research. Seven people who worked in teams that conducted MMR1 in primary health care were interviewed with semi-structured interviews. The material was then analysed using content analysis method. Results: The manifestation categories that emerged were; "No clear practice for the MMR1 work", "Impeding factors for collaboration," "Success factors for collaboration" and "Desired changes, ideas for the future". All of the informants in this study didn’t met with employers through multilateral meetings. Follow-ups where informants contacted the employer after the rehabilitation was completion were not performed. Collaboration efforts worked best when the patient took a personal responsibility for the rehabilitation, when the MMR1 team established an employer point of contact early in the process and then designed a rehabilitation plan together. Obstruction factors proved to be due to insufficiencies in procedures and lack of time and benefit levels that did not always cover the full extent of the rehabilitation needs. The patient's concern having their employers being part of the rehabilitation process as well as rehabilitation intensity were other identified obstacles. Clearer focus on work, clearer procedures and easier methods and tools to use were desired as future developments. Conclusion: The study's results showed how different MMR1 can look like when collaborating with the workplace. Both factors of success, obstacles and thoughts on future developments was identified. Further studies is necessary to get the whole picture about this phenomenon’s complexity. To continue the development of MMR1 in primary health care it’s also necessary to illuminate employers and patients experiences.Introduktion: Arbetsmarknaden i sin helhet är bred och ställer olika krav på människors fysiska- och psykiska förmågor. När en person drabbas av smärtproblematik kan delar eller arbete i sin helhet bli svårt att klara av. För att kunna identifiera vilka krav som ett arbete ställer på individen, krävs kunskaper om hur arbetsmiljön påverkar arbetstagaren utifrån personens förmåga och kapacitet. Inom ramen för Rehabiliteringsgarantin arbetar team i primärvården med multimodal rehabilitering (MMR) för att hjälpa dessa personer till bland annat en ökad sysselsättningsgrad i arbetslivet. Denna rehabiliteringsform innebär även att primärvården samverkar med arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka MMR1 teamens erfarenheter av samverkan med arbetsplatsen, vid rehabilitering av patienter med smärtproblematik. Metod: I studien användes en kvalitativ forskningsmetod. Sju stycken personer som arbetade i team som bedrev MMR1 i primärvården intervjuades med semi-strukturerade intervjuer. Materialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: De manifesta kategorier som framkom var; ”Ingen given praktik för MMR1 arbetet”, ”Hindrande faktorer vid samverkan”, ”Framgångsfaktorer vid samverkan” och ”Önskade förändringar, idéer om framtiden”. Arbetsplatsbesök utfördes inte av samtliga informanter i studien. Uppföljningar där informanterna kontaktade arbetsgivaren efter avslutad rehabilitering utfördes inte. Samverkansarbetet fungerade som bäst då patienten tog ett eget ansvar för sin rehabilitering, då man tidigt under rehabiliteringen etablerade en arbetsgivarkontakt samt gemensamt utformade en rehabiliteringsplan. Hindrande faktorer berodde på brister i rutiner samt tidsbrist och ersättningsnivåer som inte alltid täckte behovet av rehabiliteringens omfattning. Även patientens oro över att ha med arbetsgivarna i processen samt rehabiliteringens intensitet var ett hinder som identifierades. Informanterna önskade att MMR1 arbetet fick ett tydligare fokus på arbete, tydligare rutiner samt enklare metoder och verktyg att använda sig av. Konklusioner: Studiens resultat visar på hur olika MMR1 arbetet kan se ut i praktiken vid samverkan med arbetsplatsen. Både framgångsfaktorer, hinder och tankar kring framtida utveckling av arbetet identifierades. Vidare studier behövs för att få en samlad bild över fenomenets komplexitet där även arbetsgivare och patienters upplevelser bör belysas för en fortsatt utveckling av MMR1 i primärvården