Användande av produkt- och produktionsstrategier bland industriella bostadsbyggare

Syfte: Syftet med studien är att utreda begreppen produktstrategi och produktionsstrategi samt hur begreppen appliceras inom det industriella byggandet. Syftet är också att den framtagna informationen ska öka kunskapen kring produkt- och produktionsstrategier bland de industriella byggarna samt utreda vikten av integration mellan de båda. Problemställning: Vad innebär begreppen produktstrategi och produktionsstrategi inom det industriella byggandet? Hur arbetar industriella byggare i branschen med produkt- och produktionsstrategier? Hur ser integrationen mellan produkt- och produktionsstrategi ut för industriella byggkoncept idag? Metod: Studien har genomförts som en fallstudie där fyra olika industriella byggkoncept har undersökts. Kvalitativ data till fallstudien inhämtades genom företagsbesök, fördjupande samtal och observationer. En litteraturstudie genomfördes också för att få ökad kunskap i ämnet och en bra grund att bygga analysen på

Climate impact from organic beef production

Climate change is a great challenge in which beef production has a part, mainly due to greenhouse gases emitted from the feed production, digestion, and manure management. However, there is a large variation within the beef production when calculating the emission intensity. The emission intensity varies for example between production systems and the variation show the potential of emission mitigation. The purpose of this study was to examine how feeding and production intensity affect greenhouse gases emitted from, a specific farm with organic suckler beef production in Götalands skogsbygder. The study was conducted through a scenario analysis based on the farm conditions. Two scenarios with different feeding and production strategies were formed, intensive and extensive. Intensive feeding and production strategy was defined as production of Simmental bulls and heifers with minimal ration of roughage, though within the regulations for KRAV-certified production. Extensive feeding and production strategy was defined as production of Simmental steers and heifers with maximal ration of roughage. The crop production strategies were based on the feed requirements of the animals. The greenhouse gas calculations were restricted to emissions emitted on the farm. Intensive feeding and production strategy emitted less greenhouse gases (697 ton carbon dioxide equivalents, CO2e) and generated a lower emission intensity (19 kg CO2e per kg meat) compared to the extensive feeding and production strategy (805 ton CO2e and 25 kg CO2e per kg meat). The greatest source of emission in both scenarios was the digestion of feed, although the emissions from digestion was lower with intensive feeding and production strategy compared to extensive feeding and production strategy. The relevance of carbon sequestration as compensation to emissions was low. However, grazing cattle has an important role as a conservator of biodiversity in semi-natural pastures.Klimatförändringarna är en stor utmaning och nötköttsproduktion uppmärksammas på området, främst på grund av de utsläpp som sker genom foderproduktion, fodersmältning och gödselhantering. Inom nötköttsproduktion finns stora variationer i utsläppsintensitet, bl.a. beroende på produktionssystem och därmed finns också potential att minska utsläppen. Syftet med denna studie var att undersöka hur utfodrings- och produktionsintensiteten påverkar utsläpp av växthusgaser från en befintlig gård med KRAV-certifierad nötköttsproduktion från dikor i Götalands skogsbygder. Det gjordes genom en scenarioanalys där scenarierna grundades på gårdens förutsättningar. Två scenarier med olika utfodrings- och produktionsstrategier formades, intensivt och extensivt. Intensiv utfodrings- och produktionsstrategi definierades som uppfödning av Simmentalkvigor och -tjurar med minimerad grovfodergiva, inom ramarna för KRAV-certifierad produktion. Extensiv utfodrings- och produktionsstrategi definierades som uppfödning av Simmentalkvigor och -stutar med maximerad grovfodergiva. Utifrån djurens foderbehov upprättades växtodlingsstrategier och klimatberäkningarna begränsades vid gårdsgrinden. Intensiv utfodrings- och produktionsstrategi genererade lägre utsläpp av växthusgaser (697 ton koldioxidekvivalenter, CO2-ekv) samt lägre utsläppsintensitet (19 kg CO2-ekv per kg kött) jämfört med extensiv utfodrings- och produktionsstrategi (805 ton CO2-ekv och 25 kg CO2-ekv per kg kött). Fodersmältningen var den största källan till utsläpp i båda scenarierna men utsläppen från fodersmältningen var lägre med intensiv utfodrings- och produktionsstrategi än med extensiv utfodrings- och produktionsstrategi. Kolinlagring i marken var mindre relevant som kompensation av utsläppen. Nötkreatur som betesdjur har dock en viktig roll för att bevara den biologiska mångfalden på naturbetesmarkerna

Strategisk produktionsudvikling under kaos: bud på en metode herfor

Artiklen præsenterer en metode til udvikling og forankring af det, der på engelsk betegnes som en Operations Strategy, dvs. en produktions- eller forsyningskædestrategi. Metoden er en videre udvikling af internationale og danske metoder, som har haft stor udbredelse i praksis. Artiklen redegør for følgende aspekter af metoden: Dens paradigmatiske udgangspunkt, dens sigte og forventede resultater, metodens proces samt dimensioner og roller samt kompetencer hos ændringsagenter for at anvende metoden. Derudover giver artiklen et konstrueret eksempel på metodens anvendelse til afvikling af et forløb for produktionsudvikling, og den afrundes med en kort konklusion om metodens videre udvikling og afprøvning

Forlænget kælvningsinterval - kan være en fordelagtig produktionsstrategi

En forlængelse af laktationsperioden og dermed kælvningsintervallet til 18 måneder giver mulighed for øget andel af grovfoder i rationen. Det skyldes, at der bliver forholdsvis færre dage i tidlig laktation, hvor tildelingen af koncentreret foder er størst. Et længere kælvningsinterval betyder endvidere færre golddage per årsko, idet antal golddage per laktation var uændret. En forlængelse af kælvningsintervallet betød, at laktationsydelsen steg fra 7.656 til 11.516 kg EKM. Omregnet til ydelse per årsko giver det 7.635 versus 8.006 kg EKM ved det forlængede kælvningsinterval, altså en stigning på 371 kg EKM sammenlignet med et traditionelt kælvningsinterval. Et normalt foderniveau er en forudsætning for at opnå denne ydelsesstigning ved at forlænge kælvningsintervallet, idet der ikke blev opnået tilsvarende resultater ved et lavt foderniveau

Genoptagelse ved hjælp af proformer ved simultantolkning fra tysk

No abstract

Introduktion - perspektiver ved 100 pct. økologisk fodring

I kapitlet skitseres den økologiske mælkeproduktion i Danmark samt de gældende og kommende rammer herfor. Desuden diskuteres perspektiverne i en økologisk mælkeproduktion baseret på 100% økologisk foder. Mælkeproduktionens omfang er gennem en kraftig vækst nået op på ca. 10% af den indvejede mælk i 2000. Markedet ser på kort sigt ud til at nærme sig en mætning, hvilket afspejler sig i en faldende merpris til producenten. Der identificeres to overordnede tendenser i udviklingen af produktionen inden for rammerne af 100% økologisk fodring: Den ene med en fastholdelse af de nuværende mål omkring produktionsniveau mv. per dyr, opnået ved en tilpasning af grovfoderkvalitet og økologisk dyrket tilskudsfoder. Den anden trend med en drejning mod en mælkeproduktion som ønskes udviklet ud fra en mere overordnet udvikling af økologisk produktion

Negotiation of entitlement in proposal sequences

Meetings are complex institutional events at which participants recurrently negotiate institutional roles, which are oriented to, renegotiated, and sometimes challenged. With a view to gaining further understanding of the ongoing negotiation of roles at meetings, this article examines one specific recurring feature of meetings: the act of proposing future action. Based on microanalysis of video recordings of two-party strategy meetings, the study shows that participants orient to at least two aspects when making proposals: 1) the acceptance or rejection of the proposal; and 2) questions of entitlement: who is entitled to launch a proposal, and who is entitled to accept or reject it? The study argues that there is a close interrelation between questions of entitlement, aligning and affiliating moves, and the negotiation of institutional roles. The multimodal analysis also reveals the use of various embodied practices by participants for the local negotiation of entitlement and institutional roles

Hållbar boskapsproduktion

Hållning av nötboskap genererar utsläpp av de tre växthusgaserna koldioxid, lustgas och metan. Alla tre har stor betydelse för klimatet på jorden då de bidrar till den pågående globala uppvärmningen. Utsläpp från dessa växthusgaser kan delas in de som kommer direkt ur korna samt indirekta utsläpp som genereras vid skötseln av dem. Indirekta utsläpp har störst betydelse inom nötdjursproduktionen. Nuvarande nötdjursproduktion i intensiva system centreras till stora rensade områden i syfte att ta fram bete- och/eller odlingsmark för djuren. Omgivande skog och buskar tas bort vilket skapar ett homogent landskap med artfattig växtpopulation och endast örtplantor odlas som foder. Sammanlagt genererar detta stora utsläpp av koldioxid. Alla dessa utsläpp är indirekta. Globalt sett avgår närmare 2400 miljoner ton koldioxid varje år vilket är tre gånger så mycket som utsläpp från flyget. Metangasutsläpp från nötboskap har två orsaker. Dels bildas metan som restprodukt i kornas våm vid foderjäsning, där den rapas upp och går ut i atmosfären. Detta är direkta utsläpp. Metan bildas också vid nedbrytning av gödsel under anaeroba förhållanden vilket faller under indirekta utsläpp. Lustgas utsöndras från kväverik gödsel (direkta utsläpp) och gödsellagring (indirekta utsläpp). Hur mycket lustgas som bildas är beroende av den omgivande miljön; organisk kolmängd, pH, temperatur och växtupptagningshastighet. Både metan- och lustgasutsläppen uppgår till ca 2200 miljoner ton vardera per år. För att minska dessa utsläpp blir alternativa produktionsstrategier för nötkreatur av intresse och studien fokuserar således på följande frågeställningar: Hur bidrar produktion av nötkreatur till utsläpp av metan, lustgas och koldioxid? Vilka produktionsstrategier som nötdjursproducent är att föredra med avseende på en minskning av dessa växthusgaser? Alternativa strategier som undersöks är ekologisk produktion, silvopastoralt lantbruk, utfodring i form av högre andel fett eller högre andel icke-strukturella kolhydrater samt vaccin och avel. Av de genomgångna strategierna att minska metanutsläpp från nötkreatur är avel att föredra. Men utfodrings-, vaccin- och avelsstrategier har inga direkta synergieffekter med andra miljömål och slutsatsen är därför att dessa strategier inte är svaret på minskade växthusgasutsläpp från nötdjursproduktion. Ekologisk produktion och silvopastorala lantbruk har båda potential att binda kol och kväve och kan därför minska utsläpp av växthusgaser. De är båda att föredra framför konventionell produktion. Dock så kräver de effektiv administrering av gödsel, hög självförsörjningsgrad och organiserad utevistelse av djuren.Livestock generates emissions of the three greenhouse gases carbon dioxide, nitrous oxide and methane. All three have large impact on climate change and the ongoing global warming on earth. Emissions from these greenhouse gases can be divided into those that come directly from the cows and indirect emissions generated when handling them. Indirect emissions are the most important in the production of cattle and dairy products. The present cattle production in intensive systems is characterized by large areas cleared from vegetation and trees in order to manage pasture for the animals and/or cropland where only herbs are being cultivated. This creates a homogenous landscape, poor of species. As a consequence of the deforestation, large amounts of carbon dioxide are being released to the atmosphere. All these emissions are indirect. Globally, nearly 2400 million tons of carbon dioxide go annually into the atmosphere from livestock production, which is three times as much as emissions from the aviation industry. Methane emissions from cattle have two sources. Methane is formed as a residue from feed fermentation in the rumen. When the cow burps, the methane is released to the atmosphere. These emissions are direct. Methane is also formed during anaerobic degradation of manure. This is indirect emissions. Nitrous oxide exudes from nitrogen rich-manure (direct emissions) and storing of manure (indirect emissions). The amount of carbon in soil, pH, temperature and how fast the plants can take up the nitrogen determines the amount of nitrous oxide being released to the atmosphere. Methane and nitrous oxide emissions add up to 2200 million ton each year. Alternative production strategies of cattle are important in order to reduce these emissions, and the study therefore focuses on the following topics: How is cattle production contributing to the emissions of methane, nitrous oxide and carbon dioxide? Which alternative production strategies, as a producer of cattle, are to prefer concerning a reduction of these emissions? The alternative strategies that has been explored are organic production, silvopastoral production, feeding strategies (a higher percentage of fat or non-structural carbohydrates), vaccine and breeding. Among the reviewed strategies to reduce methane emissions from cattle, breeding is preferred. However, feeding, breeding, and vaccine strategies do not have synergy effects with other environmental goals. The conclusion is therefore that these strategies are not the answer how to reduce greenhouse gas emissions from cattle. Organic production and silvopastoral production have both the potential to reduce greenhouse gas emissions, in comparison to conventional production. Still, these production strategies require effective administration of manure, high self-sufficiency, and a good establishment of cattle being held outdoors