Vandringshönshus med olika inredning, gruppstorlek och utfodringssystem

I rapporten redovisas en fallstudie i praktisk mobil hönsskötsel med viss jämförelse mellan två olika husinredningar, två flockstorlekar och två utfodringssystem som baserats på hemmaproducerad spannmål. Syftet var att finna och dokumentera förändringar, som kunde minska antalet fellagda ägg, förbättra hönsens fjäderdräkt och underlätta den praktiska hönsskötseln, samt att beräkna näringsintaget vid de två utfodringssystemen. Försöken omfattade ett hus med inredning av aviärtyp, hög inredning, samt ett med mer mekaniserad skötsel och lågt placerade sittpinnar och värpreden, låg inredning. Försöken omfattades av två omgångar höns, år 1998 respektive 1999. Hönsen var år 1998 i åldern 15–54 veckor, och år 1999 i åldern 16–43 veckor. ”Låg inredning” visade sig lösa problemet med fellagda ägg och förenkla skötseln i flera avseenden. Det fanns vidare tendenser till att fjäderplockning minskade, men även en tendens till ökning i förekomsten av deformerade bröstben. Uppdelning i mindre flockar syntes här, liksom i andra studier, minska fjäderplockningen. En enstaka men viktig observation kan vara att hackning och kannibalism blommade ut vid ”hög inredning” men inte vid ”låg inredning”. Foderomvandlingen under perioden 20 till 54 respektive 43 veckor blev, för bägge utfodringssystemen, i genomsnitt 2,2 kg foder per kg ägg. Äggproduktionen i de olika grupperna låg 5–11 % under konventionellt produktionsmål. Beräkningar visar på betets/vallfodrets betydelse för djurens försörjning med vitaminer och essentiella aminosyror, men också på att vissa kompletteringar är nödvändiga för att nå näringsintag enligt konventionella rekommendationer och möjligtvis häva kvarstående brister i hönsens befjädring

Affärsverksamhetsplan : för en inredningsaffär

Syftet med detta arbete är att göra en grundlig affärsverksamhetsplan för en inredningsaffär. Problemformuleringen är att ta reda på vad man bör iaktta då man startar en egen verksamhet. Målet med detta examensarbete är också att se ifall affärsplanen är lönsam. Intresset för inredning har ökat under de senaste åren, vilket i sig har lett till att antalet inredningsaffärer har ökat. Konkurrensen på marknaden är hård och därför är det viktigt att hitta sin egen nisch. Vår affärsidé är att importera och sälja skandinaviska inredningsprodukter som är sällsynta i Helsingfors. Detta examensarbete kommer att vara till stor nytta när vi i framtiden öppnar en egen inredningsaffär. Arbetet är indelat i två delar. Den teoretiska delen består av en affärsverksamhetsplan, medan den empiriska delen består av tre intervjuer med företagare inom inredningsbranschen. Intervjuerna jämförs först med varandra, sedan ser vi på skillnader och likheter mellan vår affärsverksamhetsplan och hur företagarna sköter sin verksamhet. Genom att jämföra vår affärsverksamhetsplan med den kunskap som vi fått från intervjuerna, kom vi till det resultatet att vi måste göra vissa ändringar i vår affärsverksamhetsplan, för att verksamheten skulle vara lönsam.The purpose of this thesis is to make a thorough business plan for an interior design store. The goal for this thesis is to see if the business idea is profitable. We want to find out what an entrepreneur needs to think about and know when starting a business. Interest for interior design has increased in the past years, which has also increased the number of interior design stores. The competition on the market is fierce and it is therefore important to find your own niche. Our business idea is to import and sell Scandinavian interior products that are rare in Helsinki. This thesis will be useful when we open our own interior design store in the future. This thesis is divided into two parts. The theoretical part consists of a business plan, while the empirical part consists of three interviews with entrepreneurs in the interior design industry. The interviews are first compared with each other, and then we look at the differences and similarities between our business plan and how the entrepreneurs manage their businesses. By comparing our business plan with the knowledge we gained from the interviews, we came to the conclusion that we need to make some changes in our business plan, so that our business would be profitable

Hur påverkar gyltans bobyggnadsbeteende modersegenskaperna och smågrisöverlevnaden?

Suggor har en stark vilja att bygga bo innan grisning trots att deras förhållanden har förändrats mycket från att bo utomhus till att nu bo inom den konventionella produktionen. Syftet med studien är att undersöka om gyltans bobyggnadsbeteende påverkar hennes modersegenskaper och därmed antalet avvanda smågrisar och avvänjningsvikterna, samt att undersöka varför smågrisarna dör. Det var 15 gyltor med i försöket och deras 231 kultingar. Gyltorna filmades från 18 h innan grisning fram till 2 h efter grisning. Gyltorna delades in i 3 olika grupper, gyltor som ägnade mycket (HÖG) respektive lite (LÅG) tid åt bobygge och de gyltor som inte placerades i någon av dessa två grupper placerades i gruppen MEDEL. Smågrisarna vägdes vid födsel och avvänjning. Smågrisarna som dog obducerades för att ta reda på dödsorsak. Det var en stor individuell skillnad i hur mycket tid som spenderades åt bobygge hos de olika gyltorna. HÖG hade signifikant en högre bobyggnadstid vid jämförelse med LÅG (medianvärde 268 min resp. 62 min, p= 0,021) även mellan HÖG och MEDEL (medianvärde 122min för MEDEL, p=0,008) samt mellan LÅG och MEDEL (p=0,008) fanns signifikant skillnad. Inget samband kunde ses mellan dödligheten och de olika kategorierna som gyltorna delades in i. Numeriskt kunde en skillnad ses mellan antalet klämda smågrisar och bobyggnadsbeteendet 1–6 h innan grisning men skillnaden var ej signifikant. Gyltorna som klämde ihjäl kultingarna utförde mindre bobyggnadsbeteende 1–6 h innan grisning medan de andra gyltornas bobyggnadsbeteende ökade fram till sista timmen innan grisningen. Tillväxten påverkades inte av bobygget (p=0,117) medan antalet avvanda hade betydelse (p=0,025). Vid färre antal smågrisar i kullen desto högre tillväxt. Fortsatt forskning inom bobyggnadsbeteende med fler djur krävs för att kunna säga mer om hur det påverkar smågrisarna.Sows has a strong motivation of building a nest before farrowing although their environment has changed a lot from living outside and now instead, they live inside with heated floors in the piglet corner. The purpose of this study is to see how the gilts nesting behavior will affect the number of weaned piglets and their weaned weight and to investigate why the piglets die. There were 15 gilts in the study and their 231 piglets. The gilts were filmed from 18 h before farrowing until 2 hours after. The gilts were divided into three groups, one with gilts that spent a lot of time nest-building (HIGH) respective less time (LOW) and those gilts that was not placed in one of the two groups were placed in a new group (MIDDLE). The piglets were weight at birth and at weaning. Those piglets that died were examined to find out what caused the death. The gilts had a wide individual difference in nest building time. HIGH spent significantly more time nest building compared to LOW (median value 268 min, respective 62 min, p=0,021) and between HIGH and MIDDLE (median value for MIDDLE 122 min, p=0,008), MIDDLE and LOW (p=0,008). Between piglet mortality and the three groups of gilts there were no significant difference. But when comparing the number of crushed piglets and nest-building behavior I could see a numerical difference 1-6 h before farrowing. Those gilts that crushed one or more piglets spent less time nest-building close to farrowing than the gilts that did not crush any piglet. However, the difference was not statistically significant. Nest-building did not affect the growth rate (p=0,117), but the number of weaned piglets did (p=0,025). When there’s few piglets in a litter the growth rate will increase. Further research in nest-building behavior with a larger number of animals needs to be examined to see what affects the piglets

Barns och ungas önskemål angående miljön i det egna patientrummet på sjukhus

Syftet med detta examensarbete var att kartlägga barn och ungas önskemål angående det egna patientrummet, för att förbättra välbefinnande. Forskningsfrågorna för arbetet har utvecklats med hjälp av arbetets teoretiska referensram, som var Ulrichs (1991) teori ”Effects of Interior Design on Wellness”, för att få relevanta svar som uppnår syftet för arbetet. Arbetet är en del av projekt Lek, Le och Trivs på Arcada och utfördes i samarbete med föreningen ProjectLiv, som även hjälpt till att samla in data. Det har konstaterats att det finns för lite forskning gällande miljön i specifikt det egna patientrummet som baserar sig på barn och ungas egna åsikter och önskemål. Hur sjukhusmiljön är uppbyggd, dess utformning och vad den erbjuder påverkar upplevelsen av välbefinnande. Arbetet har en kvalitativ ansats och data har samlats in med hjälp av teckningar ritade av barn och unga. Insamlingen skedde i form av en rit-uppgift som barn och unga frivilligt fick delta i. Totalt samlades 59 teckningar in, och åldersramen för deltagarna var 8-16 år. Teckningarna analyserades med innehållsanalys enligt Rose’s (2001) modell för visuellt material, varefter de diskuterades relaterat till arbetets teoretiska referensram. Resultaten visar att barn och unga har många önskemål kring hur patientrummen på ett sjukhus torde se ut. Önskemålen som ritats i teckningarna gällde inredning, möjligheter till aktivitet, möjlighet till socialt stöd, natur och känsla av kontroll över den egna situationen. Respondenterna kunde även identifiera ett genomgående tema gällande behovet av trygghet. Utgående från resultaten har också konstaterats att barns och ungas önskemål gällande miljön i det egna patientrummet på sjukhus skiljer sig mycket från hur patientrummen ser ut idag. I arbetet diskuteras konkreta miljöförändringar som kunde förbättra barn och ungas välbefinnande i sjukhusmiljö. Detta arbete kan i framtiden användas som bas och inspirationskälla vid planering av patientrummen för barn och unga på sjukhus.Tämän työn tavoite oli kartoittaa lasten ja nuorten mielipiteitä siitä, miltä potilashuoneiden tulisi näyttää, jotta ne parantaisivat hyvinvointia. Jotta työssä saataisiin merkityksellisiä vastauksia jotka täyttävät työn tavoitteen, työn tutkimuskysymykset kehitettiin työn viitekehyksen avulla, joka oli Ulrischin (1991) teoria “Effects if Interior Design on Wellness”. Työ on osa Arcadan projektia Lek, le och Trivs, ja se tehtiin yhteistyössä ProjectLiv-yhdistyksen kanssa, jotka ovat myös auttaneet datan keräämisessä. On todettu, että lasten ja nuorten omiin mielipiteisiin ja toivomuksiin perustuvia tutkimuksia potilashuoneiden ympäristöstä ja ulkonäöstä on liian vähän. Hyvinvointiin vaikuttaa huoneen rakenne, muotoilu sekä se, mitä huoneen ympäristö tarjoaa. Työllä on kvalitatiivinen ote ja työn data on kerätty lasten ja nuorten tekemien piirustuksien avulla. Piirustukset kerättiin piirustustehtävän muodossa, johon lapset ja nuoret saivat vapaaehtoisesti osallistua. Yhteensä 59 piirustusta saatiin kerättyä ja osallistujien ikähaarukka oli 8-16vuotta. Piirustukset analysoitiin sisältöanalyysin avulla, käyttäen Rosen (2001) mallia visuaalisesta materiaalista, jonka jälkeen niistä keskusteltiin suhteessa työn teoreettiseen viitekehykseen. Tulokset osoittavat, että lapsilla ja nuorilla on paljon mielipiteitä siitä, miltä potilashuoneiden tulisi näyttää. Toivomukset, jotka olivat piirretty piirustuksiin, koskivat sisustusta, mahdollisuuksia toimintaan, mahdollisuuksia sosiaaliseen tukeen, luontoa sekä oman tilanteen hallitsemista. Respondentit huomasivat myös kaikkien piirustusten läpikulkevan teeman, joka koski lasten tarvetta turvallisuuden tunteesta. Tulokset osoittavat myös, että lasten ja nuorten toivomukset ovat todella erilaiset kuin miltä huoneet näyttävät tänä päivänä. Tulokset tuovat esiin konkreettisia asioita mitä tulisi huoneissa muuttaa, jotta ne edistäisivät hyvinvointia. Tämä työ voi toimia perustana sekä inspiraationa tulevia lasten ja nuorten potilashuoneita suunnitellessa.The aim of this study was to make a survey of childrens and adolescents wishes concerning the own patientroom, to improve well-being. The research questions were developed with the help of the theroretical framework of the study, Ulrisch’s (1991) theory “Effects of Interior Design on Wellness”, to gain answers that obtain the aim of the study. The study was conducted as a part of the project Lek, le och Trivs at Arcada and in collaboration with the association ProjectLiv, that also helped with the colleting of the data. It has been established that there is too little research about the environment specifically in the patientrooms, that is based on childrens and adoelscents own opinions and wishes. The construction of the hospital environment, its design as well as what the environment provides affects well-being. This is a qualitative study, and the data was collected from drawings made by children and adolescents. The drawings were collected through a drawing task that children and adolescents could participate in voluntarily. All in all 59 drawings were collected, from children and adolescents from 8-16 years old. The drawings were analysed through content analysis using Rose’s (2001) model for visual material. The results were then discussed with relation to the theoretical framework of the study. The results show that children and adolescents have many opinions and wishes concerning what the patient room should look like. The wishes painted in the drawings concerned topics as interior, opportunities to activities, opportunities to social support, nature and feeling of control of the own situation. The respondents of the study also identified a common feature concerning the need of feelings of security. The results also show that children and adolescents wishes are very different from how the rooms actually look today. These results have concrete tips on what should be done in the patient rooms so that they would improve well-being. In the future, this study could be used as a base and as an inspiration when planning patient rooms for children and adolescents

Byggnadssanering : stödmanual för arbetsledare

Det här examensarbetet är ett beställningsarbete gjort åt Oy Rakennuspalvelu G.West Byggtjänst Ab. Arbetet baserar sig på litteraturstudier och intervjuer med experter inom området. Målet var att sammanställa information om centrala element inom byggnadssanering och utarbeta blanketter som arbetsledare antingen kan använda direkt eller ta modell av ute på byggarbetsplatsen. Syftet är att manualen ska ge information och anvisningar för att stödja arbetsledningens produktionsstyrning vid byggnadssaneringsentreprenader. Resultatet blev en handbok om byggnadssanering med tillhörande blanketter och mallar. Element som behandlas i handboken och vilka blanketter som uppgjorts baserar sig på uppdragsgivarens önskemål.Tämä opinnäytetyö on laadittu Oy Rakennuspalvelu G.West Byggtjänst Ab:lle. Opinnäytetyö perustuu kirjallisuuden tutkimuksiin ja haastatteluihin asiantuntijoiden kanssa. Tavoitteena oli kerätä tietoa keskeisistä elementeistä rakennussaneerauksessa ja kehittää muotoja, joita työnjohtajat voivat käyttää mallina rakennuskohteessa. Käsikirjan tarkoitus on antaa tietoa ja ohjausta työnjohdon tueksi tuotannonohjauksessa rakennussaneerausprojekteissa. Tuloksena oli käsikirja rakennussaneerauksesta ja siihen liittyvistä lomakkeista ja malleista. Osat jotka on käsitelty käsikirjassa ja lomakkeissa, jotka on laadittu, perustuvat asiakkaan toivomuksiin.This Bachelor’s thesis has been made for Oy Rakennuspalvelu G.West Byggtjänst Ab. The thesis is based on literate studies and interviews with experts. The aim was to collect information on key elements in building remediation and develop forms that supervisors can either use immediately or as a model out on the construction site. The manual is to provide information and instructions to support the building production management. The result became a manual for building remediation with associated forms and templates. The elements that are treated in the manual and the choice of which forms that were to be made are based on the client’s wishes

Occurence of desirable behaviours and stereotypies in relation to access of an outdoor area in giraffes (Giraffa Camelopardalis) at Borås djurpark, Sweden

In the wild, giraffes spend most of their day foraging and thus are most commonly found on the savannah where there is plenty of greenery. They continuously move to meet their daily nutritional need and can move over up to 437 km2 . Their diet is rich in fibre and consists mostly of leaves, twigs and bark. Typically, the giraffe spends mornings and evenings foraging and ruminating during the hottest part of the day. The social structure in the giraffe herd is a fission-fusion system, where individuals come and go on a daily basis. It is difficult to reconstruct a natural life for giraffes in captivity, as limitations in form of space is a major problem. From practical and economical aspects, it is difficult to recreate their natural diet as well. Instead, captive giraffes are generally fed with feed appropriate for our domesticated ruminants. However, the majority of zoos strive toward letting captive animals perform as many natural behaviors as possible. The possibility to perform natural behavior tends to reduce the risk of animals developing stereotypic behavior. Furthermore, studies have shown that the size of the enclosure also has an impact on the time captive giraffes spend ruminating and exhibit locomotive behavior. This study was conducted to examine how access to an outdoor area affected the occurrence of natural and stereotypic behavior in giraffes at Borås zoo, Sweden. The giraffes were observed during two treatments, one with access to the outdoor area and one without, in order to collect data which later were compared. The results suggested that occurrence of natural and stereotypic behavior is related to the possibility to access an outdoor area. When the giraffes had access to the outdoor enclosure, the prevalence of stereotypies decreased, whilst the prevalence of natural behavior increased. These findings suggest that outdoor access has an impact on the behavior of the captive giraffe, but more studies need to be conducted to investigate whether it is possible to apply these findings to giraffes in other zoos

Gorilla journal : nr. 40 / journal of Berggorilla- & Regenwald-Direkthilfe

Att kommunicera rummets varierande funktion genom 3D-visualiseringar är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Uppdraget kommer från Husmuttern AB som arbetar med huskoncept som sedan ska leda till produktion av modulhus. Syftet med arbetet har varit att studera hur en 3D-modell bör utformas för att kommunicera ett rums varierande funktion. Detta för att veta hur jag ska visualisera en undervisningssal i ett modulhus. För att arbeta fram en 3D-modell som uppfyller dessa krav krävs det att studera kommunikation mellan parter, bildens egenskaper, rummets form och färg, detta med stöd i litteratur, forskning och användartester. Därefter kunde en modell arbetas fram som kunde kommunicera en undervisningssal i ett modulhus. Genom användartesterna visade det sig att det är bra med en modell som fokuserar på modulhusets grund men också att ha med inredning för att visa funktionen. Det resulterade i en modell som innehöll husgrunden på en halva och realistisk inredning på den andra halvan men i samma modell. Genom litteratur och tidigare forskning blev resultatet för visualiseringar att det är ofta som 3D-modeller används. I utformningen bör detaljer uteslutas och verklighetstrogna vyer undvikas. Fokus bör ligga på det väsentliga då det annars blir för mycket att ta in för betraktaren och budskapet går förlorat, samt att verklighetstrogna skisser upplevs som färdigutvecklade. Det resulterade i en skissartad modell med avskalad inredning för att visa rummets funktion. Att kommunicera rummets varierande funktion genom 3D-visualiseringar is a thesis in information design with orientation in spatial design. The assignment comes from the company Husmuttern AB who work with house concept that will lead to production of module housing. The purpose has been to study how a 3D- visualisation should be formed to communicate rooms varying functions. All this so that I will know how to visualize a classroom in a module housing. To be able to come up with a 3D-model that have this quality it was requires to study communication between two parties, properties of the image, shape and color of the room, with the help of literature, previous research and user tests. Then it was possible to come up with a model that could communicate a classroom constructed in module. Through the user tests it was shown to be preferable with a model that focuses on the basic units of the module housing but that also has some realistic decor to show some function. All this resulted in a model which includes the basic units of the module on one half and realistic décor on the other half in the same model. Thanks to literature and previous research the result for visualization was that it is common to use 3D-modells. In the modeling details and realistic views should be avoid. The focus should be on the essential or it will be too much for the viewer to take in and the message gets lost, but also that to realistic models were considered to be fully complete. All this resulted in a sketchy model with a small amount of décor to show the rooms function

Brandskydd i flerbostadshus– en utvärdering av tekniska brandskyddssystem

The aim of this report is to find cost-efficient fire safety solutions for saving lives due to fires in Swedish apartment buildings. This is done by evaluating existing systems through a cost-benefit analysis based on the value of a statistical life. The fire protection systems potential effects for different types of fires are evaluated based on a scenario analysis of the most common deaths due to fire. The report does not consider property damage within the cost-benefit analysis, as the focus of the report is life safety. For the general population the results show that only smoke alarms are cost-efficient. However, sprinklers and stove guards can be cost-efficient for elderly occupancies due to the elevated risk they are exposed to. If, in the future, the health and environmental hazards of fire retardant solutions are reduced, more onerous fire requirements on upholstered furnishing can be a legitimate alternative to increase life safety. Especially if targeted towards elderly occupancies

Tillgänglighet och cad-verktyg

Idag finns goda kunskaper om hur den byggda miljön bör utformas för att möjliggöra tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Trots detta tillämpas kunskaperna inte i tillräcklig omfattning, varken i nybyggnad, ombyggnad eller förvaltning. Nya PBL ställer kravet att tillgänglighet skall vara tillgodosedd för att bygglov skall beviljas. Ut-formning för tillgänglighet måste vara en integrerad del av utformningsarbetet. Vid byggnadsprojektering används sedan flera år objektorienterade cad-verktyg. Under projekteringen skapas en 3D modell av byggnaden bestående av information om bygg-delarna och deras egenskaper. Metoden kallas bygginformationsmodellering, BIM. Många av svårigheterna att med traditionella ritningar kommunicera och utvärdera resultat av utformningsarbete kan övervinnas genom 3D modellering och BIM. Projektet har haft som syfte att bidra till utveckling av objektorienterade cad-verktyg som stöder utformning för tillgänglighet av byggd miljö. Fokus ligger vid medel att underlätta tillgänglighet för personer med fysiska funktionshinder. Projektet har avgränsats till principer för analys av tillgänglighet avseende rumsliga krav enligt Svensk Standard SS 91 42 21:2006, dels på friyta för vändning med rullstol, dels på friyta vid passage och öppnande av dörrar. Verktyget avses stödja både projektörer och tillgänglighetsexperter vid analys och utvärdering av egenskaper för tillgänglighet. I Appendix 5 redovisas tillämpning av programvaran med danska regler för tillgänglighet. Arbetet som utförts vid Lunds Universitet/LTH i samverkan med tillgänglighetsexpertis och programutvecklare och representanter för organisationer och företag, har resulterat i applikationer, add-on/in, för de i Sverige ledande cad-verktygen Archicad och Revit. Projektet har finansierats med anslag från Formas-BIC 7 ”Hållbar utveckling av byggd miljö”, Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag ”Teknik för äldre” och Interreg IV