Kunden som hjälte - Ett narrativt perspektiv på den komplexa kundresan

This bachelor thesis is written within the field of strategic communication, focusing on marketing communication and the concept of sensemaking. Instead of seeing a high involvement purchase according to the traditional and linear buyer decision process, this thesis suggests the purchase instead to be seen as a customer journey, which addresses the complexity of the purchase. The aim of the study is to create an understanding of the customer’s experience in the complex journey in relation to the communicational efforts. The empirical material was collected by meaning of in-depth interviews and observations. It was further analyzed by means of our narrative approach. As an example of a customer journey the employees as well as the customers at one of Sweden’s largest housing developers, JM, was studied. By drawing parallels between the customer journey and mythological journeys, Joseph Campbell’s (2011) model of the monomyth has been applied in the analysis. The findings suggest that the same customer journey cannot be applied to all customers since the interaction in the different touch points, as well as the experience of a journey, differ from one customer to another. The main conclusion is that organizations should increase communication activities in the post-purchase phase by confirming the customer’s purchase in order to increase customer satisfaction

Regisserade promenader i urbana skogslandskap

I mitt arbete har jag undersökt koncept och idéer för regisserade skogspromenader, där den visuella upplevelsen som uppstår ur rörelsen längs en skogsstig styr gestaltningen. Både närmiljön och mer avlägsna vyer tas i beaktande, då båda är en del av den visuella upplevelsen. Syftet har varit att tillgängliggöra visuella, sceniska och dramaturgiska idéer om visuell komposition i landskapet. Min undersökning har utgått från en teoretisk litteraturstudie, kombinerat med tre fältstudier i tre skogsområden. Studierna har utmynnat i sju gestaltningsprinciper, som kan ses som ett förslag för att visualisera grundläggande idéer för landskapsregi. Att i litteraturstudien även inkludera ämnesfältet filmteori, har varit ett sätt att låta idéerna och bildvärldarna för regisserade landskapspromenader berikas och förstås från en annan infallsvinkel. Film är det medium som till skillnad från stillbilder kan dokumentera upplevelser genom rörelse. Genom att låna termer och idéer från filmteori kan dessa även utgöra en spegel som hjälper till att rama in och förstå det spretiga ämnet landskapsregi, och hur skogsgästen, landskapet och landskapsarkitekten, naturvårdaren eller dylikt, förhåller sig till varandra. Skogsgästen själv och skogen med dess visuella kvaliteter utgör de två delarna som möts i en regisserad promenad. Skogsgästens egna rörelse och synfält är centrala komponenter i den regisserade promenaden. I rörelse tar vi in landskapet annorlunda än stillastående. Att se landskapet som en sekvens av bilder som avlöser varandra, blir det vägledande verktyget för en gestaltare för att medvetet skapa en närmiljö som kan guida skogsgästens kropp och öga genom promenaden. Att bygga upp promenaden med en medvetenhet kring hur de olika passagerna kan avlösa varandra, i rytm, tempo och kontraster adderar ett dramaturgiskt lager. Utifrån en sådan beskrivning diskuteras i arbetet huruvida landskapsregi kan ses som en slags garanti för att tillvarata de visuella kvaliteter ett skogsområde har att erbjuda. Förhoppningen är att det regisserade skogslandskapet erbjuder en något tillrättalagd och lättillgänglig miljö vilket gynnar den ovana naturbesökaren, som kanske behöver extra stöd för att uppleva naturkontakt.In my thesis, I have investigated concepts and ideas for ”directed” or scenic forest walks, where the design is guided by the visual experience that arises from the movement along a forest path. Both the immediate environment and more distant views are taken into account, as both are part of the visual experience. The aim has been to make available visual, scenic and dramaturgical ideas about visual composition in the landscape. My research has been based on a theoretical study, combined with field studies in some forest areas. The studies have resulted in seven design principles, a strive to visualize basic ideas for directed landscaping. In the literature study, I have also explored film theory, which has been a way to let the ideas for directed landscape walks be enriched and understood from a different angle. Film is the medium that, unlike still images, can document experiences through movement. By borrowing terminology and ideas from film theory, these can also form a mirror that helps framing and understanding the topic of directed landscaping, and how the forest visitor, the landscape itself and the landscape architect or nature conservationist relate to each other. The visitor and the forest with its visual qualities constitute the two parts that meet in a directed walk. The visitor’s own movement and field of vision are central components of the guided walk. In motion, we absorb the landscape differently than standing still. Seeing the landscape as a sequence of images that replace each other, becomes the guiding tool for a landscape architect or conservationist to consciously create an environment that can guide the forest visitors’s body and eyes through the walk. Building up the walk with an awareness of how the different passages can replace each other in specific rhythms, paces and contrasts, adds a dramaturgical layer. Based on such a description, directed landscaping can be seen as a kind of guarantee to safeguard the visual qualities a forest area has to offer. My hope is that the directed forest landscape offers an easily accessible environment, which benefits the unaccustomed nature visitor, who may need extra support to experience contact with nature

Film och religion : En undersökning om populärkulturens påverkan på film

Denna uppsats undersöker om populärkulturen påverkar framställningen av religiösa myter på film. Studien utfördes för att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns i filmernas händelseförlopp och hur hjälten gestaltas i filmerna. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning med hjälp av en komparativ närläsning av materialet. Empirin som användes i studien var Disneys Moana och Hercules som båda baseras på religiösa myter. Efter den komparativa närläsningen användes Campbells teoretiska hjälteresa som teori. Undersökningens resultat var att de två filmerna har ett mycket liknande händelseförlopp och struktur trots myternas olikheter. Undersökningen identifierade att hjältarna framställs mycket olika trots ett liknande händelseförlopp och hjälteresa

Hjälteresan i två generationer av Star Wars

Syftet med denna uppsats är att utföra en jämförande strukturanalys samt utforska hjältekaraktärernas motivation och moral i filmerna Star Wars: Episode IV – A New Hope samt dess uppföljare Star Wars: Episode VII – The Force Awakens. Metoden som används har utformats från Christopher Voglers omarbetade version av Joseph Campbells hjälteresa. Resultatet av analysen visar på flera likheter i strukturen av filmerna samt hjältarnas motivation och moral. Uppföljaren använder dock en medvetenhet om de liknelser som den drar och lyckas därmed skapa en egen unik historia som vävs samman med de redan existerande elementen från originalet

Hjälteresan i två generationer av Star Wars

Syftet med denna uppsats är att utföra en jämförande strukturanalys samt utforska hjältekaraktärernas motivation och moral i filmerna Star Wars: Episode IV – A New Hope samt dess uppföljare Star Wars: Episode VII – The Force Awakens. Metoden som används har utformats från Christopher Voglers omarbetade version av Joseph Campbells hjälteresa. Resultatet av analysen visar på flera likheter i strukturen av filmerna samt hjältarnas motivation och moral. Uppföljaren använder dock en medvetenhet om de liknelser som den drar och lyckas därmed skapa en egen unik historia som vävs samman med de redan existerande elementen från originalet

Wonder Woman – den ultimata hjälten? : En karaktärsanalys av Wonder Woman i två olika gestaltningar med utgångspunkt från dygdeetik och hjälteresan

Syftet med denna uppsats är först och främst att undersöka om Wonder Woman är en komplett hjälte. Utefter Aristoteles dygdeetik och Voglers hjälteresa analyserar vi filmen Wonder Woman från 2017 samt ett icke producerat manus med samma titel. I uppsatsens sista kapitel diskuterar vi sedan kring hur genus har påverkat Wonder Womans möjlighet att framstå som en komplett hjälte. I analysen kommer vi fram till att filmen i jämförelse med manuset är nästintill strukturellt perfekt gällande hjälteresan och ytterligare förstärks av användningen av dygder. Vidare anser vi att gestaltningen av filmens Wonder Woman har påverkats av de karaktärsdrag som originalkaraktären påvisade under 1940-talet. Vi kommer fram till att det är framförallt av dessa två anledningar, samt att hon inte förhåller sig till det maskulina superhjälteidealet, som gör att Diana kan betraktas som en ultimat hjälte vid filmens slut, men inte vid manusets

Reconfiguring the Hero’s Journey – The Monomyth in Contemporary Popular Culture

Den här avhandlingen analyserar hur den så kallade hjälteresan eller monomyten gestaltas i samtida texter och media. Det övergripande syftet är att undersöka vilken giltighet och relevans strukturen som skapades av Joseph Campbell i The Hero with a Thousand Faces (1949) har inom engelskspråkig populärkultur. Genom att studera hur utvalda samtida texter korresponderar med viktiga stationer av den hjälteresa som Campbell utstakar visar avhandlingen på modellens fortsatta relevans för förståelsen av nutida hjältenarrativ. Projektet utforskar på vilket sätt monomyten och de undersökta texterna genomsyrar varandra, hur strukturen kan användas som ett tolkningsverktyg samt hur de undersökta populärkulturella texterna kastar nytt ljus på Campbells teori. Avhandlingen är strukturerad i enlighet med hjälteresan: Den börjar med ”The Call to Adventure” och avslutas med ”Master of the Two Worlds.” Analyserna presenteras i fristående artiklar som genom närläsning belyser hur monomyten kan användas för att förstå berättande och vice versa. I studien undersöks olika genrer och medier inom en populärkulturell sfär; litteratur för unga vuxna, actionfilm, serietidningar om superhjältar samt självbiografiskt berättande i grafiska romaner. Analyserna visar inte bara på en produktiv växelverkan mellan monomyten och de undersökta texterna, utan bidrar också till att se strukturen på ett delvis nytt sätt; nämligen som en framställning av den transitoriska rörelsen mellan två olika tillstånd hos berättelsens protagonist. I det att den gestaltar allt som hjälten går igenom, från uppbrottet ur den vardagliga hemmiljön till återvändandet i ny gestalt, representerar hjälteresan rörelsen genom olika stadier och över viktiga trösklar i livet. Genom att undersöka hur Campbells struktur yttrar sig i samtida populärkulturella texter blir det således möjligt att både utforska dess samtida relevans och att belysa den ur nya perspektiv

Wonder Woman – den ultimata hjälten? : En karaktärsanalys av Wonder Woman i två olika gestaltningar med utgångspunkt från dygdeetik och hjälteresan

Syftet med denna uppsats är först och främst att undersöka om Wonder Woman är en komplett hjälte. Utefter Aristoteles dygdeetik och Voglers hjälteresa analyserar vi filmen Wonder Woman från 2017 samt ett icke producerat manus med samma titel. I uppsatsens sista kapitel diskuterar vi sedan kring hur genus har påverkat Wonder Womans möjlighet att framstå som en komplett hjälte. I analysen kommer vi fram till att filmen i jämförelse med manuset är nästintill strukturellt perfekt gällande hjälteresan och ytterligare förstärks av användningen av dygder. Vidare anser vi att gestaltningen av filmens Wonder Woman har påverkats av de karaktärsdrag som originalkaraktären påvisade under 1940-talet. Vi kommer fram till att det är framförallt av dessa två anledningar, samt att hon inte förhåller sig till det maskulina superhjälteidealet, som gör att Diana kan betraktas som en ultimat hjälte vid filmens slut, men inte vid manusets

Robert Langdons hjälteresa : En läsning av Dan Browns romaner med perspektivet av monomyten

This essay investigates the characteristics of Robert Langdon and his female helpers in Dan Brown’s novels Angels and Demons, The Da Vinci Code, The Lost symbol and Inferno.  In each of these novels, the quests are always solved by a male-female team. This essay is therefore going to focus on the character of Robert Langdon and his female helpers with the perspective of the Monomyth by Joseph Campbell. The protagonist Robert Langdon is a Harvard University professor specialised in religious iconology and symbology, but in these four novels he is thrown into breath-taking adventures with dangerous situations, however, with the help of several females he always manages to survive. The aim of this essay is to show how Langdon and his female helpers have the characteristics of a contemporary hero and helper, with the perspective of Campbell’s the Monomyth. Keywords: Character Analysis, Robert Langdon, Hero, Female Helper, the Monomyth, Angels and Demons, The Da Vinci Code, The Lost Symbol, Inferno.