Gemensam utemiljö för äldreboende och förskola

Föreliggande studie undersöker, i relation till planering, gestaltning och förvaltning, utemiljön vid två svenska samverkanshus där förskola har samordnats med äldreboende. Fenomenet är förhållandevis nytt i Sverige varför det råder brist på tillgänglig forskning och information om hur kommuner kan arbeta för att göra verksamheternas utemiljöer framgångsrika. Dessutom tycks det vara oklart hur väl dessa verksamheter fungerar i praktiken och huruvida det finns baksidor av fenomenet som i framtiden bör tas i beaktning. Syftet med studien är således att utreda dessa frågor och undersöka hur utemiljön vid samverkanshus kan främja den intergenerationella interaktionen samt hur planering, gestaltning och förvaltning av verksamheterna styrs på kommunal nivå idag. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av en litteratur- och dokumentstudie tillsammans med en fallstudie där verksam personal samt planerare, gestaltare och förvaltare med koppling till respektive verksamhet har intervjuats. Litteraturen visar att barn och äldre har olika behov kopplat till utemiljön. Dessa skillnader utläses även i framtagna verktyg för utvärdering och utformning av barns respektive äldres utemiljöer. Vidare förespråkas ett tillvaratagande av barns och äldres åsikter vid utvecklingen av utemiljön. Både Göteborgs stad och Umeå stad benämner samverkan i ett övergripande avseende och planering, gestaltning och förvaltning tas upp för respektive grupp men aldrig i syfte att samordna verksamheter för barn och äldre. Fallstudien visar att utemiljöerna hos våra två samverkanshus är uppdelade mellan barn och äldre och personalen har olika syn på i vilken grad samverkan bör ske. Uppsatsen leder fram till att kommuner i ett tidigt skede bör undersöka hur den fysiska miljön kan tänkas bli och vilka möjligheter som finns till att utveckla gemensamma ytor där naturliga möten kan uppstå. Under denna process kan det vara en fördel att höra åsikter och erfarenheter från respektive brukargrupp. Gällande den sociala samverkan bör kontakt mellan generationerna ses som en möjlighet snarare än ett krav. I första hand bör respektive brukargrupps specifika behov tillgodoses. Däremot tycks det vara en fördel om grupperna kan se varandra vid användning av utemiljön. Slutligen föreslås att kommuner bör använda sig av uppföljningsprogram vid nya typer av projekt som exempelvis samverkanshus, där verksamhetsansvariga och personal kan få möjlighet att dela sina erfarenheter om samordningen för att möjliggöra för bättre fungerande samarbete för den specifika verksamheten och framtida projekt.This study examines, in relation to planning, designing and management, the outdoor environment at two Swedish intergenerational shared sites where preeschool has been coordinated with nursing homes. The phenomenon is relatively new in Sweden and therefore there is a lack of available research and information concerning how municipalities can work to make the outdoor environment of these sites successful. Furthermore there is an uncertainty to how well these sites operate and if there is a downside to the phenomenon that we to need to recognize for future reference. The aim of the study is thus to examine these issues and investigate how the outdoor environment at intergenerational shared sites can support the intergenerational interaction and how the process involving the planning, designing and management of these sites is run at municipal level today. The study has a qualitative approach and has been conducted with the help of a literature and document study together with a case study where active staff, municipal planners, designers and managers related to each site, have been interviewed. The literature indicates that children and the elderly have different needs linked to the outdoor environment. These differences are also reflected in tools for evaluating and designing the outdoor environment of day care centres and nursing homes. Furthermore, it is advocated to utilize the opinions of both user groups in the development of the outdoor environment. The municipalities of Gothenburg and Umeå refer to space share in an overall respect and planning, design and management are addressed for each group but never for the purpose of coordinating the two sites. The case study shows that the outdoor environments at the two shared sites are divided between children and the elderly and the staff seem to have different views on the degree to which space sharing should take place. The study shows that municipalities in the early stadges of the planning process should investigate how the outdoor environment will portray and what possibilities there are to develop the shared spaces where spontaneous encounters can occur. During this process it could be an advantage to receive opinions and experience from each user group. Regarding social interaction, the intergenerational contact should be seen as an opportunity rather than a must. First and foremost the needs of each user group should be prioritized. However it is beneficial if both young and old can view each other from their distinguished outdoor environment. Finally it is proposed that municipalities should use follow-up programs when introducing new types of projects similar to intergenerational shared sites, where the staff is given an opportunity to voice their opinions and experiences from the coordination, to enable better collaboration for the specific site and for future reference

Förskolor på tak

Trots omfattande forskning kring vikten av goda utemiljöer för barn har flera kommuner börjat aktualisera takgårdar som lösning för förskolemiljöer till följd av den rådande platsbristen i städer. Samtidigt verkar det finnas ett glapp i forskningen kring hur väl dessa utemiljöer fungerar för barnen. Uppsatsens syfte har varit att förstå och sprida kunskap om barns utemiljöer på tak och vidare att förstå möjligheter och hinder med att placera barns utemiljöer på tak. Detta har gjorts genom att studera takgården Molnet genom ett barnperspektiv. I uppsatsen har vidare en litteraturstudie och en exempelstudie genomförts. Inom exempelstudien har flera insamlingstekniker använts där studiens största empiriska material utgörs av en intervjustudie. Inom exempelstudien har även en dokumentstudie och ett platsbesök genomförts. Till hjälp för att analysera takgården har Malmö stads analysverktyg lekvärdesfaktor använts. Det kan utifrån studiens resultat konstateras att flera aspekter som forskning visar på är viktiga beståndsdelar i barns utemiljöer är svåra att genomföra på tak och att de positiva aspekterna kopplade till takförskolor är nyttor som inte rör barn specifikt.Despite extensive research on the importance of good outdoor environments for children, several municipalities have begun to implement roof yards as a solution for preschool environments as a result of the prevailing lack of space in cities. At the same time, there seems to be a gap in research on how well these outdoor environments work for children. The purpose of the essay has been to understand and spread knowledge about children's outdoor environments on roofs and further to understand opportunities and obstacles in placing children's outdoor environments on roofs. This has been done by studying the roof garden Molnet through a child perspective. In the essay, a literature study and an example study have also been carried out. In the example study, several collection techniques have been used where the study's largest empirical material consists of an interview study. Within the example study, a document study and a site visit were also carried out. To help analyze the rooftop schoolyard, the City of Malmö's analysis tool Lekvärdesfaktor has been used. Based on the results of the study, it can be stated that several aspects that research shows are important components in children's outdoor environments are difficult to implement on roofs and that the positive aspects linked to roof preschools are benefits that do not concern children specifically

Share-using in Industristaden : a study of preschool courtyards and parks in an urban district

Ett vanligt förekommande problem i täta städer är att förskolegårdar är små och innehåller stora brister (Ritzén 2018). En lösning till detta problem skulle kunna vara samnyttjande där allmänna parker kan komplettera gården vid utevistelse. För att samnyttjande ska vara en fungerande strategi behöver även parkerna se till barnens behov. Barnens behov har fått en ny prioritering med Barnkonventionen som svensk lag sedan 2020 (Barnombudsmannen 2021). Syftet med arbetet är därför att utreda om Uppsala kommun ser till barnrättsperspektivet och Barnkonventionen när det gäller barns utemiljöer i den täta staden. Syftet är brett och därför valdes samnyttjande i parker av förskolegårdar som ett avgränsat undersökningsområde. För att ytterligare begränsa studien, undersöks endast hur samnyttjande skulle fungera i Industristaden, Uppsala. Tre förskolor, en park och en lekplats analyserades med platsanalyser utifrån deras lekvärden. Detta genomfördes för att besvara frågeställningen: “Kan parkerna i Industristaden komplettera förskolans behov av utemiljöer och lekvärden när förskolegården är för liten?”. Dokumentstudier användes för att komplettera platsanalyserna med relevant information såsom barnens behov, Uppsala kommuns riktlinjer, planer för Industristaden och artiklar från Barnkonventionen. Resultaten visar att samnyttjande i Industristaden inte är en strategi som ser till barnens mångsidiga behov, eftersom parkerna endast delvis kunde komplettera förskolegårdarna. Både parkerna och förskolegårdarna i Industristaden saknar varierande miljöer med naturinslag, där barn kan påverka sin omgivning. Om parkerna i området innehöll efterfrågade kvaliteter, hade samnyttjande kunnat bidra till barnens hälsa och utveckling, särskilt eftersom barnen är begränsade till sina små förskolegårdar. Därför behöver det ske större satsningar på utemiljöer för barnen i området för barnens hälsa, välmående och utveckling. Avslutningsvis behöver Uppsala kommun göra mer för barnen i Industristaden om barnrättsperspektivet och barnkonventionen ska uppehållas.A common problem in urban cities is that preschool’s outdoor environments are small and lacking in qualities (Ritzén 2018). One solution to this problem could be share-using public parks to complement the preschool courtyard. However, for share-using to be a functioning strategy the parks are required to meet the needs of children. The needs of children have since 2020 gained a new priority due to the Convention of the Rights of the Child becoming part of Swedish law (Barnombudsmannen 2021). Therefore, the purpose of the work is to investigate whether Uppsala municipality considers the perspective of children's rights and the Convention on the Rights of the Child when it comes to children's outdoor environments in the urban city. Since the aim of the study is broad the focus will lie on the share-using of parks by preschools. To even future limit the scope of the study only the share-using in Industristaden, Uppsala will be analyzed. Three preschools, one park and one playground were investigated with site-analyses to find their respective playvalues. This was done to answer the question: “Can the parks in Industristaden complement the preschool's needs for outdoor environment and playvalues when the courtyard is too small?”. Document studies were used to complement the site-analyses with relevant information such as the children's needs, Uppsala Municipality's guidelines, plans for Industrstaden and articles from the Convention on the Rights of the Child. The results show that share-using in Industristaden is not a strategy that meets the varied needs of the children, since the parks can only partially complement the preschool courtyards. Both the parks and preschool yards in Industristaden lack varied environments with natural elements, where children can influence their surroundings. If the parks in the area included the sought after qualities, then share-using could have contributed to children's health and continued development. Especially since the children are confined to their small preschool courtyards. Therefore, there needs to be a greater investment in outdoor environments for children in the area to contribute to their health, wellbeing and development. In conclusion Uppsala Municipality needs to do more for the children in Industristaden to maintain the child rights perspective and the Convention on the Rights of the Child

Hur förebygger man mobbning på daghem?

Mobbning är ett fenomen som redan börjar synas bland småbarn, allt från att de lämnar någon utanför leken till att de säger elaka saker till varandra. Vi har utfört en litteraturstudie där vi vill få reda på hur man på daghem kan jobba för att förebygga mobbning och få reda på vad för slags konkreta arbetsmetoder man kan använda sig av. Våra metoder har varit att hitta litteratur som är kopplad till förebyggande arbetsmetoder mot mobbning. För att sedan kunna förankra arbetet till hur det verkligen fungerar på daghem, har vi valt att ta del av olika daghems likabehandlingsplaner som är publicerade på Internet, där det ingår hur de jobbar för att förebygga mobbning på deras daghem. Vi har sedan gjort en innehållsanalys där vi tematiserat den teori vi hittat. Vi har även jämfört den teori vi hittat i litteraturen med de metoder som vi hittat i likabehandlingsplanerna för att se om vi har kommit fram till samma resultat som de. Vårt resultat är att man både i teorin och i likabehandlingsplanerna betonar samma värderingar inom personalen, fostringsgemenskap, att pedagogen känner barngruppen väl och lekar och rollspel som viktiga metoder för att förebygga mobbning.Bullying is something that already shows among small children, everything from that they exclude someone when playing to saying mean things to each other. We have done a literature study where we wanted to find out how you can work in kindergarten to prevent bullying. Our methods have been to find literatures that have a connection with preventive working methods against bullying. Then, to see how it works in real life in kindergarten, we´ve chosen to use kindergarten equality plans that are published on the Internet, where it shows how they work to prevent bullying. Then we made a content analysis and put all the theory in to the themes´ that we´ve found. We´ve also compared the theory that we found in the literature with the equality plans to see if the results match. Our results shows that both the theory and the equality plans underline the same values, mentioning the staff, co-operation with parents, the pedagogue knowing her/his group well and playful work methods as important methods to prevent bullying

Play naturally : a design proposal for a preschool yard based on the theory of affordances

Svenska städer byggs allt tätare med motiveringen att uppnå den kompakta hållbara staden. En grupp som har litet inflytande över stadsplaneringsfrågor är barn vilket gör dem beroende av vuxna i utformningen av deras utemiljöer. En sådan miljö är förskolegården. Idag är det vanligt att nya förskolor byggs i bottenplan på bostadshus med trånga förskolegårdar försedda med lekredskap och gummiasfalt. Dessa har kritiserats för att vara enformiga i sin utformning och ostimulerande för barnens personliga utveckling. Ett potentiellt sätt för att skapa mer variationsrika förskolegårdar är att använda Gibsons teori om affordances. Teorin härstammar från psykologin och syftar på de möjligheter en miljö eller ett objekt erbjuder i mötet med en individ. Syftet med uppsatsen är att utifrån teorin om affordances ta fram ett gestaltningsförslag över en förskolegård som gynnar barns personliga utveckling genom rika lek- och naturupplevelser. För att besvara frågeställningen genomförs en litteraturstudie av akademiska artiklar gällande lekens betydelse för barns utveckling samt aspekter hos lekmiljöer som tillgodoser barnens behov. Slutsatser från litteraturstudien utgör den evidensbaserade grund som gestaltningsförslaget bygger på. Resultatet är en förskolegård med rik vegetation, varierad topografi, rumsindelning och lösa lekmaterial. Affordances får anses vara en effektiv teori i utformningen av variationsrika lekmiljöer då den skapar förutsättningar för lek på barnens egna villkor istället för att platsen bestämmer det åt dem.All around Sweden, densification is taking place as a means of developing sustainable cities. One particular group in society that has little influence over decisions regarding city planning is children which puts a responsibility on adults in the shaping of children’s outdoor environments. The preschool yard is one such outdoor environment. Many contemporary preschools are built on the lower floor of residential buildings and because of the restricted space the preschools yards are often small in size and dominated with play equipment and rubber surfacing. These playgrounds have been criticized for being the result of parental fear of injuries and maintenance reasons instead of accommodating for children’s needs. One potential way of creating more dynamic preschool yards is by using Gibson’s theory on affordances. Affordances are the possibilities that the environment or an object offers the individual and it can have multiple uses depending on children’s perception of what that could be. By using the theory on affordances, this thesis purpose is to present a design proposal for a preschool yard that benefits children’s personal development by offering rich play- and nature experiences. Using relevant scholarly literature as a foundation, the result is a preschool yard with rich vegetation, varied topography, different play spaces and an abundance of loose materials for use in play. Affordances can be considered useful in designing versatile play environments as it gives children the freedom to develop their own play experiences based on their imagination, rather than play being determined for them by play equipment and adults

Complement, Compensation or Bonus? : a work on the sharing of school and pre-school grounds with public parkland

Samnyttjan mellan allmän parkmark och skol- eller förskolegård är ett fenomen som blivit vanligare i Sverige i takt med att konkurrensen om stadens marker har ökat. Med samnyttjan som strategi kan det bli enklare för skolor och förskolor att nyttja gröna ytor utanför skol- eller förskolegården. Samtidigt riskerar verksamheternas egna gårdar att bli mindre till följd av dess samnyttjan med allmän parkmark, vilket kan innebära negativa konsekvenser för barnens kognitiva och fysiska utveckling. Föreliggande studie undersöker skolans och förskolans samnyttjan med allmän parkmark. Arbetet syftar till att bredda kunskapsunderlaget kring fenomenet och vidare att ta fram ett gestaltningsförslag av gården till Frejas förskola i Malmö, där samnyttjan är aktuell. Detta görs med utgångspunkt i hur gårdarna och samnyttjan fungerar vid Hyllievångsskolan och Iduns förskola i Malmö idag. Landskapsarkitektens arbetsmetod, som innefattar en rad olika sätt att samla kunskap, prövas i arbetet för att finna svar och ta fram en gestaltning som bottnar i och löser de problem som uppdagats. Metoden är subjektiv såväl som iterativ. För detta arbetet har litteraturstudier, intervjuer, platsbesök och utvärderingar varit de största källorna till empiri. Även skissen har varit ett väsentligt verktyg för gestaltningsarbetet och bearbetning av information. Resultatet visar på att god planering från ett tidigt skede såväl som en mer eller mindre öppen avgränsning mellan verksamhetens gård och grönytan som ska samnyttjas är avgörande för att samnyttjan ska fungera tillfredsställande.Vidare uppmärksammas en rad begränsande faktorer med samnyttjan, som gör att barnen inte kan leka på samma fria vis på de allmänna grönytorna som inom de egna gårdarna. Skol- och förskolans samnyttjan med allmän parkmark bör därför ses på som ett komplement eller bonus till de egna gårdarna, snarare än en ersättning. I fallet med Frejas förskola innebär förskolebyggnaden och en korsande väg betydande hinder för verksamhetens framtida samnyttjan. På förskolegården, som inte kommer leva upp till de rekommendationer om friyta som Malmö stad föreskriver, blir det även svårt att rymma alla de funktioner som enligt studien är betydelsefulla på en förskolegård. Detta är brister som dock visar på värdet av att planera för samnyttjan i ett tidigt skede.Shared use between public parks and schoolyards or preschoolyards is a phenomenon that is getting more common in Sweden as the demand of the city’s land is rising.With shared use as a strategy, it can get easier for schools and preschools to access and use green spaces outside their own yards. However, the yards of the schools or preschools risk getting smaller as a result of their shared use with public parks, which can mean negative consequences for the children’s cognitive and physical development. This study examines shared use between schools or preschools and public parks.The work aims to broaden the knowledge base around the phenomenon as well as to develop a design proposal for the yard of Freja’s preschool in Malmö, where shared use of public parkland will be relevant.The work is based on how the yards and shared use of a public park is working at a school named Hyllievångsskolan and a preschool named Iduns förskola in Malmö today. The landscape architect’s working method, which includes a number of different ways of gathering information, is tested in the study in order to find answers and produce a design that is rooted in and solves the problems that have been discovered.The method is subjective as well as iterative. For this work, literature studies, interviews, site visits and evaluations have been the biggest sources of empirical data. Sketching has also been an essential tool during the design process and a key to process all of the gathered information. The results show that good planning from an early stage as well as a more or less open demarcation between the shared green space and the school or preschoolyard is a key for the shared use to function successfully. Furthermore, there is a number of limiting factors with shared use, which mean that the children cannot play in the same free way on the public green spaces as in their own school or preschoolyards.Thus, the study proposes that shared use between public parks and schools or preschools should be seen as a complement or bonus to the school or preschoolyards, rather than a replacement. In the case of Freja’s preschool, the preschool building and a crossing road make two significant obstacles that will have a negative effect on the future shared use of the closely located park. On the preschoolyard, which will not live up to the recommendations on size prescribed by the municipality of Malmö, it is also difficult to accommodate all the functions that, according to the study, is desirable on a preschoolyard

Outdoor stay in preschools : how the environment’s qualities and other factors affects children’s outdoor stay

Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar förskoleverksamhetens utevistelse och barnens lek. Tidigare studier inom området har visat att utevistelsen är viktig för barns hälsa och välmående. Dessa undersökningar har också visat att stora kuperade gårdar med naturlig växtlighet ger mer aktiva barn. Gårdar som saknar naturlig växtlighet är också ofta solutsatta vilket gör att barn på dessa gårdar under varma dagar hålls inomhus vilket minskar möjligheten till utevistelse. I det här arbetet undersöks hur tiden spenderad ute varierar mellan olika förskolor samt vilka potentiella faktorer som kan påverka detta. I arbetet undersöks också hur barns utevistelse och lek påverkas av platsens förutsättningar och andra omgivande faktorer samt vilka utmaningar förskolor har vilkas utevistelse är förlagdtill allmänna platser. Metoder Under 2017 genomfördes undersökningar på sju förskolor i Göteborgs Stad. På två av förskolorna genomfördes observationer under barnens utevistelse och lek. Loggnoteringar där plats, tid och antal utevistelser registrerades på 12 avdelningar fördelat på fem förskolor. Resultat Denna undersökning indikerar att frekvens och längd på utevistelsen påverkas av gårdens kvaliteter. Saknas egen gård tycks utevistelserna bli kortare och färre. Är gården väldigt begränsad tycks även detta påverka längd på utevistelse. I vissa fall kan förskollärare känna ett behov av att dela upp utevistelsen för att minska antal barn ute samtidigt vilket medför begränsningar i möjlighet till utevistelse. Den upplevda rörigheten på gården och lärarnas känsla av förlorad kontroll tycks påverkas av gårdens utformning. Upplevda farliga platser och platta gårdar där alla barn är ”på varandra” kan påverka längden på utevistelsen negativt. Förskollärarnas roll och inställning tycks tillsammans med utformning av utemiljön ha stark påverkan på mängden utevistelse och utevistelsen i sig. De utförda observationerna visar att barnens lek påverkas av platsen i hög grad. Spännande och utmanande miljöer blir en del i barnens lek och barnens möjligheter till variation styrs av möjligheterna som platsen erbjuder. På en plats där få eller inga utmaningar erbjuds leker barnen mindre fysiskt krävande lekar och lekar som har få interaktioner med miljön. För förskolor utan egen gård finns många utmaningar. Avsaknaden av den trygga platsen en gård innebär ställer högre krav på barnen. Det ställer också högre krav på fungerande rutiner för att få utflykterna att fungera. Det innebär också att förskolan inte har en given plats utan får anpassa sig efter eventuell trängsel och förändringar i staden.The aim of this thesis is to study which factors affect the outdoor stay in preschools and children’s play when outside. Previous studies show that outdoor activities are important to children’s health and well-being. The studies mentioned have also shown the positive effects of spacious preschool yards with trees, shrubbery and varied topography on children’s physical activity. Preschool yards lacking natural vegetation are often more exposed to the sun and children are therefore kept indoors when it gets too hot outside.Another focus in this thesis was to investigate whether time spent outside differed between preschools and to find what factors may have an impact on the results. In addition the effects of the outdoor environment on children’s play was explored, as well as which challenges were faced by preschools without a yard. Methods In 2017 studies were carried out on seven preschools within Gothenburg city. In two of the preschools observations were made on children’s play during their outdoor stay. The other five preschools contributed notes of time, place and frequency of their outdoor stay. Results The conducted study indicates that the frequency and length of the outdoor stay are affected by the qualities of the outdoor environment. In a preschool lacking its own yard it appears the outdoor stay becomes shorter and less frequent. It also seems the time and frequency are affected by the spaciousness of the outdoor environment. In some cases, the teachers felt a need to separate the groups of children during the outdoor stay, resulting in limitations of time spent outdoors. The crowdedness in the yard and the lack of control experienced by teachers seem to be affected by the yard's design. Places that were perceived as dangerous along with open flat surfaces where children play close together, making observing them difficult, can affect the length of the outdoor stay in a negative way. The observations show that children’s play is greatly affected by the environment. Exciting and challenging environments become part of the game and the children’s possibilities of variations in their games are dependent on the possibilities the environment offers. The children play less physically active games and interact less with the environment in places where challenges are few or none existent. Preschools lacking their own yard face many challenges. Without the safe place, offered by a preschool’s own yard, higher demands are out on the children. If the outdoor stay must be located in a public area not adjacent to the preschools more set routines are required to enable outdoor stay. The lack of a yard also means that a place for the outdoor stay is never certain, forcing the preschool staff to adapt to any upcoming crowdedness or changes which may occur within the city

När är det dags för dagis?

This study analyses children’s entry into childcare and parental assessments of when they ideally would like their children to enter childcare. This is important not least to understand parental attitudes to their own work and the kind of investments in work-life that they are willing to undertake. This information also qualifies the picture of how well the combination of work and children functions. The study uses a survey from 2003 including a random sample of children born in 1993 and 1999. On average children start childcare when they are 1,5 years and we find that parents often wish for a later entry than is the case. Early start seems to increase as children start earlier in 1999 than in 1993, a young mother leads to an early start, and children with older siblings start earlier. It is the children from families with low income that start later and these parents also wish for a later start than other parents. An unequal gender division of economic resources in the family shows the same pattern. On the contrary gender equality measured by father’s parental leave length also leads to a later start.childcare; parental attitudes

Flyktingbarnet

I och med den stora ökningen av antalet flyktingar som sökte skydd i Sverige under hösten 2015 kom allt fler förskolor i kontakt med asylsökande barn. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger som hade asylsökande barn i sina grupper såg på sitt uppdrag i relation till dessa barn. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppintervjuer på fyra olika förskolor under våren 2016. Den teoretiska utgångspunkten för studien är socialkonstruk-tionism och den analysmetod som använts är diskursteori. Pedagogernas utsagor har analyserats för att få syn på de bilder av flyktingbarn som framträdde. Utifrån olika diskurser om barn porträtterades de asylsökande barnen antingen som oskyldiga, sårbara eller kompetenta av pedagogerna eller som både sårbara och kompetenta samtidigt. Pedagogernas föreställningar av flyktingbarn stämde sällan överens med de barn de lärde känna. Bilderna av barnen fick konsekvenser för förskolornas pedagogiska arbetssätt, antingen genom att arbeta som förut utifrån att barnen betraktas som vilka barn som helst, eller genom att låta leken vara i fokus med motiveringen att barnen behövde få vara barn nu när de inte längre var på flykt. Förskolan sågs som en plats att slippa oro och krav och ord som vattenhål och fristad användes för att beskriva den betydelse verksamheten antogs ha för barn och föräldrar