Oration "Audivi" given by Enea Silvio Piccolomini on 18 October 1436, Basel

This publication contains the Latin text and English translation of Enea Silvio Piccolomini’s oration Audivi to the Council of Basel on May 15, 1436, concerning the choice of venue for the reunion Council between the Latin Church and the Greek Church. The speaker argued for the city of Pavia in the territory of the Duke of Milan. The oration reflected the tensions between conciliarism and the papacy, between the European countries, and between the Italian powers including the Papal State. Piccolomini used the occasion to demonstrate his rhetorical skills and humanist learning to the Council fathers. In addition to the main subject, the oration touches upon issues that are also of interest in other contexts, e.g. the humanist debate on the origins of the Turks

High spatial resolution analysis of ferromanganese concretions by LA-ICP-MS†

A procedure was developed for the determination of element distributions in cross-sections of ferromanganese concretions using laser ablation inductively coupled plasma mass spectrometry (LA-ICP-MS). The effects of carrier flow rates, rf forward power, ablation energy, ablation spot size, repetition rate and number of shots per point on analyte intensity were studied. It is shown that different carrier gas flow rates are required in order to obtain maximum sensitivities for different groups of elements, thus complicating the optimisation of ICP parameters. On the contrary, LA parameters have very similar effects on almost all elements studied, thus providing a common optimum parameter set for the entire mass range. However, for selected LA parameters, the use of compromise conditions was necessary in order to compensate for relatively slow data acquisition by ICP-MS and maintain high spatial resolution without sacrificing the multielemental capabilities of the technique. Possible variations in ablation efficiency were corrected for mathematically using the sum of Fe and Mn intensities. Quantification by external calibration against matrix-matched standards was successfully used for more than 50 elements. These standards, in the form of pressed pellets (no binder), were prepared in-house using ferromanganese concentrates from a deep-sea nodule reference material as well as from shallow-marine concretions varying in size and having different proportions of three major phases: aluminosilicates, Fe- and Mn-oxyhydroxides. Element concentrations in each standard were determined by means of conventional solution nebulisation ICP-MS following acid digestion. Examples of selected inter-element correlations in distribution patterns along the cross-section of a concretion are given

Varför misslyckas IT-projekt?

Tillgänglig statistik visar att IT-projekt misslyckas i större omfattning än projekt i andra branscher. Denna trend har länge existerat och man har dokumenterat misslyckanden iutvecklingsprojekt ända tillbaka till början av 90-talet. Varför fortsätter detta vara ett problem än idag, trots allt arbete som lagts ner på att utforma nya projektstyrningsmodeller,utvecklingsmetoder och certifierande utbildningar? Denna studie undersöker IT-projekt och tar fram de nyckelfaktorer som orsakar att IT-projektmisslyckas. I uppsatsen utförs en flerfallsstudie där fyra seniora IT-projektledare får dela medsig av sin erfarenhet och kompetens inom området. Materialet samlas in via intervjuer och analyseras kvalitativt där de mest förekommande faktorerna analyseras i detalj. Med utgångspunkt från projektledarnas perspektiv behandlas vad som avses med ett misslyckat IT-projekt samt även vilka faktorer som de anser är viktigast att jobba med i IT-projekt.Uppsatsens innehåll är relevant för de personer som arbetar med IT-projekt, de som utvecklarsamt de som beställer. Dessa grupper behöver ha uppsatsens resultat i åtanke för att möjliggöra en bättre leverans. Resultatet indikerar att kommunikation är en kritisk faktor i IT-projekt.Available statistics indicate that IT projects fail on a larger scale than projects in other industries. This trend has existed for an extended period and there is documentation dating back to the early 90s that indicate this problem. Why do this continue to be a problem today, despite all the work that has been done to develop new project management models, system development models and certification courses? This study examines IT-projects and highlights the key factors that causes IT-projects to fail. In this paper a multi case study is conducted in which four senior IT-project managers shares their experience and expertise in the field. The material is gathered through interview and is analyzed qualitatively where the most common factors are analyzed in detail. Based on the project managers’ perspective it is established what constitutes a failed IT-project and also what factors they consider most important to work with. The content of this paper relevant to people working with IT-projects, both the developers and those who order the project. These groups need to have the results of the thesis in mind to allow for better delivery in the future. The result of this paper indicates that communication is a critical factor in IT-projects

Varför misslyckas IT-projekt?

Tillgänglig statistik visar att IT-projekt misslyckas i större omfattning än projekt i andra branscher. Denna trend har länge existerat och man har dokumenterat misslyckanden iutvecklingsprojekt ända tillbaka till början av 90-talet. Varför fortsätter detta vara ett problem än idag, trots allt arbete som lagts ner på att utforma nya projektstyrningsmodeller,utvecklingsmetoder och certifierande utbildningar? Denna studie undersöker IT-projekt och tar fram de nyckelfaktorer som orsakar att IT-projektmisslyckas. I uppsatsen utförs en flerfallsstudie där fyra seniora IT-projektledare får dela medsig av sin erfarenhet och kompetens inom området. Materialet samlas in via intervjuer och analyseras kvalitativt där de mest förekommande faktorerna analyseras i detalj. Med utgångspunkt från projektledarnas perspektiv behandlas vad som avses med ett misslyckat IT-projekt samt även vilka faktorer som de anser är viktigast att jobba med i IT-projekt.Uppsatsens innehåll är relevant för de personer som arbetar med IT-projekt, de som utvecklarsamt de som beställer. Dessa grupper behöver ha uppsatsens resultat i åtanke för att möjliggöra en bättre leverans. Resultatet indikerar att kommunikation är en kritisk faktor i IT-projekt.Available statistics indicate that IT projects fail on a larger scale than projects in other industries. This trend has existed for an extended period and there is documentation dating back to the early 90s that indicate this problem. Why do this continue to be a problem today, despite all the work that has been done to develop new project management models, system development models and certification courses? This study examines IT-projects and highlights the key factors that causes IT-projects to fail. In this paper a multi case study is conducted in which four senior IT-project managers shares their experience and expertise in the field. The material is gathered through interview and is analyzed qualitatively where the most common factors are analyzed in detail. Based on the project managers’ perspective it is established what constitutes a failed IT-project and also what factors they consider most important to work with. The content of this paper relevant to people working with IT-projects, both the developers and those who order the project. These groups need to have the results of the thesis in mind to allow for better delivery in the future. The result of this paper indicates that communication is a critical factor in IT-projects

Oration ”Nisi satis exploratum” of Enea Silvio Piccolomini (13 October 1445, Vienna). Edited and translated by Michael von Cotta-Schönberg. Preliminary edition. (Orations of Enea Silvio Piccolomini / Pope Pius II; 8)

In autumn 1445 Enea Silvio Piccolomini, secretary in the Imperial Chancery of Emperor Friedrich III and poet laureate, was invited to give two academic lectures at the University of Vienna. The first one, the Nisi satis exploratum, was most probably delivered at the beginning of the winter semester at the Faculty of Law in October. It is an oration in praise of all the arts and sciences taught at a contemporary university, belonging to a well-established rhetorical genre developed at Italian universities. It has two main sections: in the first Piccolomini outlines the benefits (utilitas) of each art and science, in the second he speaks of their pleasures (voluptates et ornamentum). Noteworthy in the oration are Piccolomini’s treatment of history as a distinct art, his description of the pleasure of scholarship, and his insistence on the interrelationship between research and teaching

God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 3: Övervakningsprogram

Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att fastställa övervakningsprogram. God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för elva temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. Utifrån de elva deskriptorerna har Sverige fastställt 13 övervakningsprogram. Sex program utgår ifrån olika biodiversitetsteman som berörs av en upp till tre deskriptorer, medan de övriga sju programmen utgår ifrån de deskriptorer som är mer inriktade mot belastning och miljöförändring. För varje program har ett antal underprogram föreslagits baserat på den nuvarande övervakningen och/eller planerad övervakning. Övervakning som ingår i programmen ska vara pågående och data ska vara tillgängliga. I programmen ingår nationell och regional miljöövervakning inklusive verksamhetsutövares recipientkontroll. Dessutom ingår annan typ av datainsamling som till exempel inventeringar av tumlare och uppgifter om omfattningen av mänskliga aktiviteter som orsakar belastning och miljöförändringar. Enligt havsmiljödirektivet ska övervakningen fånga upp tillstånd och miljöförändringar, belastning och omfattning av aktiviteterna som orsakar belastningen samt effekter av åtgärder. Eftersom nästa steg i havsförvaltningscykeln är att fastställa åtgärdsprogram kommer övervakning för att följa upp åtgärder att läggas till övervakningsprogrammen först under nästa förvaltningscykel. I beskrivningarna av programmen framgår hur den nuvarande övervakningen motsvarar de krav som ställs på dataunderlag genom havsmiljödirektivets bilaga III samt genom deskriptorer, kriterier, indikatorer och beslutade miljökvalitetsnormer. I dagens övervakning saknas bland annat tillräcklig övervakning för uppföljning av livsmiljöers tillstånd och utbredning. För marint avfall, buller och främmande arter saknas nationellt samordnad övervakning, men det görs regionala insatser och ett antal projekt har genomförts eller påbörjats för att öka kunskapen om hur övervakning bäst ska utformas. För de program som har pågående övervakning beskrivs utvecklingsbehoven för att förbättra underlaget för de återkommande tillståndsbedömningarna. Övervakningsprogrammet som fastställs under 2014 utgör således inte ett fast program för kunskapsinhämtning. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där utveckling av indikatorer och övervakning kommer att ske kontinuerligt