Pelagisk fisk i Mälaren 2022

Sötvattenslaboratoriet vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU, genomförde hösten 2022 en hydroakustisk undersökning i fyra delområden av Mälaren. Studien genomfördes mellan 2022-09-26 och 2022-09-29, och är en del av årliga hydroakustiska undersökningar som utförs i Mälaren, Vänern och Vättern. De delområden som undersöktes var Ekoln, Granfjärden, Prästfjärden och Görväln. Det var möjligt att analysera åtta 8 arter inklusive kombinationer av art och åldersklass (nors 0+, nors >0+, siklöja 0+, siklöja >0+, storspigg, gös 0+, gös >0+ och braxen). Beståndstrender av årsyngel av siklöja och gös (0+) undersöktes genom förekomster i tråldrag. För de undersökta arterna var populationsutvecklingen över tid relativt likartad. Jämförelser gjordes mellan medelvärdet för de senaste två åren (2022 och 2021) med medelvärdet för en referensperiod, bestående av de fem föregående åren (2016 och 2020).• Norsbeståndet var generellt stabilt med god rekrytering.• Fortsatt god rekrytering av gös i Granfjärden.• Siklöjebeståndet är stabilt sedan 2012, med en relativt god rekrytering i Görväln.• Antalet stora fiskar (>17 cm) tenderar att minska i Ekoln

Nyelvjátékok, vizuális eszközökkel. A vizuális kommunikáció paradigmái az írásbeliség tükrében

Adaptive evolutionary responses are determined by the strength of selection and the amount of genetic variation within traits, however, both are known to vary across environmental conditions. As selection is generally expected to be strongest under stressful conditions, understanding how the expression of genetic variation changes across stressful and benign environmental conditions is crucial for predicting the rate of adaptive change. While theory generally predicts increased genetic variation under stress, previous syntheses of the field has found limited support for this notion. These studies have focused on heritability, which is dependent on other environmentally sensitive, but non-genetic, sources of variation. Here, we aim to complement these studies with a meta-analysis where we examine changes in coefficient of variation (CV) in maternal, genetic, and residual variances across stressful and benign conditions. Confirming previous analyses, we did not find any clear direction in how heritability changes across stressful and benign conditions. However, when analyzing CV, we found higher genetic and residual variance under highly stressful conditions in life-history traits but not in morphological traits. Our findings are of broad significance to contemporary evolution suggesting that rapid evolutionary adaptive response may be mediated by increased evolutionary potential in stressed populations

Pelagisk fisk i Vänern 2022

Sötvattenslaboratoriet vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU, genomförde 2022-08-15 och 2022-08-29 en hydroakustisk undersökning i Vänern, uppdelad i fyra delområden. Undersökningen är en del av årliga hydroakustiska undersökningar som utförs i Mälaren, Vänern och Vättern. De delområden som undersöktes var Dalbosjön Nord (DS N), Dalbosjön Syd (DS S), Värmlandssjön Nord (VS N) och Värmlandssjön Syd (VS S). Det var möjligt att analysera beståndstrender för fyra kombinationer av art och åldersklass (nors >0+, nors 0+, sik och siklöja >0+). Beståndstrender för yngre siklöja (0+) undersöktes genom förekomster i tråldrag. Jämförelser över tid utfördes genom att jämföra medelvärdet för de senaste två åren (2022 och 2021), med medelvärdet för en referensperiod bestående av de fem föregående åren (2016-2020). Mer detaljerade resultat ges endast för siklöja och nors då övriga arter inte fångades i tillräckliga antal för bedömning av bestånden.• Sett till antal fiskar bestod det pelagiska fisksamhället i augusti till 49 % av små bytesfiskar (• Den totala biomassan och antalet stora fiskar har ökat i hela Vänern.• Nors dominerade både till antal och biomassa, och utgjorde 96 % av antalet fiskar och 58 % av den totala biomassan. Norsbeståndet har varit relativt stabilt en längre tid. För 2021 noterades en ovanligt stark rekrytering i Dalbosjön Syd, vilket 2022 lett till en ökning av beståndet (1-årig och äldre) där.• Siklöjan har tre år i rad (2020-2022) haft god rekrytering i Värmlandssjön Syd. Beståndet av 1-årig och äldre siklöja visar en icke signifikant ökande trend i Värmlandssjön Nord. Dalbosjön har haft en mer oförändrad populationsutveckling över tid.• Sikbeståndet ökar i Norra Dalbosjön

Sambandet mellan fisketid och fångst i yrkesfisket efter signalkräfta i Vättern : en experimentell undersökning

Tidigare ramöverenskommelse mellan HaV och SLU (HaV dnr 1886-19) beslutades utökas 2021 genom att bl.a. genomföra ett försök tillsammans med yrkesfiskarna inom projekt ”Datainsamling sötvattenskräftor” (projekt #29). Beställningen löd: ”Underlaget från fältförsöket med yrkesfiskare kommer att ligga till grund för hur SLU Aqua utvärderar årets provfisken och provtagningar för Vättern. En skriftlig årlig rapport kommer att skrivas under början av 2022 och publiceras inom SLU Aquas granskade serie Aqua reports.” Detta PM kommer att utgöra ett underlag för kommande Aqua report. Det utgör också ett viktigt dokument vid kommande förändringar vid inrapportering av yrkesfiskets loggböcker gällande signalkräfta samt vid SLU Aquas översyn av projekt ”datainsamling kräftor”. Detta PM utgör leverans av beställt underlag. Dokumentet är framtaget av Björn Rogell tillsammans med Patrik Bohman (projektledare). För granskning och kvalitetssäkring har Martin Ogonowski och Alfred Sandström bidragit. Alla inblandade personer är verksamma inom enheten för stora sjöarna

Sex ratios deviate across killifish species without clear links to life history

Sex ratios can differ from an expected equal proportion of males and females, carrying substantial implications for our understanding of how mating systems evolve. Typically, macro-evolutionary studies have been conducted without assessing how deviations from an equal sex ratio could be explained by sex-biased mortality or dispersal. Our understanding of sex ratio evolution independent of these confounds, in addition to any putative links between skewed sex ratios and other factors (e.g. life history), therefore remains largely unexplored. Here, we conducted an exploratory study investigating differences in sex ratios across closely related species while controlling for extrinsic mortality. We also tested two factors, non-overlapping/overlapping generations and the social environment, which have both been hypothesised to affect sex ratios. Specifically, we raised 15 species of killifish, which have either overlapping or discrete generations, under both solitary and social treatments. We found substantial divergences in sex ratios across closely related species, which exhibited both male and female biases. In conjunction with a low phylogenetic signal, our results suggest that sex ratios can evolve rapidly in this group. However, we found no evidence that overlapping generations or the social environment affected sex biases, suggesting that other factors drive the rapid evolution of sex ratios in killifishes

Pelagisk fisk i Vättern 2022

Sötvattenslaboratoriet vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU, genomförde hösten 2022 hydroakustiska undersökningar med provtrålning i Vättern. Undersökningarna genomfördes mellan 2022-09-05 och 2022-09-14, och är ett i raden av de årliga hydroakustiska undersökningar som utförs i Mälaren, Vänern och Vättern. I undersökningen delades Vättern in i fyra delområden (Norra (N), Mellersta-Norra (MN), Mellersta-södra (MS) och Södra (S) Vättern). Resultat av analyserna 2022 omfattar 7 arter, inklusive kombinationer av art och åldersklass (nors 0+, nors >0+, sik, siklöja 0+, siklöja >0+ och storspigg). För att dra slutsatserom beståndens utveckling jämfördes medelvärdet för de senaste två åren (2022 och 2021), med medelvärdet för de föregående fem åren (2016-2020). Resultaten indikerade att antalet ekon från större fiskar (> 17 cm) ökat, att biomassan per hektar var relativt hög, samt att den starka rekryteringen av siklöja 2021 har gett upphov till en ökning av beståndet av siklöja 2022. Rådgivning till förvaltningen ges endast för siklöja och nors då övriga arter inte fångas i tillräckliga antal.• Siklöja hade en mycket stark rekrytering år 2021. För 2022 noterades en normalstark rekrytering. Antalet ettåriga och äldre siklöjor har börjat öka. Detta beror på måttliga till starka rekryteringar 2013, 2016, 2018, 2021 och nu även 2022, vilket är ovanligt frekvent för Vättern.• Siklöja utgjorde 2022 68 % av den totala biomassan i öppet vatten.• Sett till antal fiskar bestod det pelagiska fisksamhället i september till 73 % av små bytesfiskar (• Norsbeståndet har varit relativt stabilt sedan 2015, och har haft god rekrytering under flera år

Mito-nuclear interactions as drivers of gene movement on and off the X-chromosome

Background: Mito-nuclear gene interactions regulate energy conversion, and are fundamental to eukaryotes. Generally, mito-nuclear coadaptation would be most efficient if the interacting nuclear genes were X-linked, because this maximizes the probability of favorable mito-nuclear allelic combinations co-transmitting across generations. Thus, under a coadaptation (CA) hypothesis, nuclear genes essential for mitochondrial function might be under selection to relocate to the X-chromosome. However, maternal inheritance predisposes the mitochondrial DNA (mtDNA) to accumulate variation that, while male-harming, is benign to females. Numerous nuclear genes were recently reported in Drosophila melanogaster, which exhibit male-specific patterns of differential expression when placed alongside different mtDNA haplotypes, suggesting that nuclear genes are sensitive to an underlying male-specific mitochondrial mutation load. These genes are thus candidates for involvement in mito-nuclear interactions driven by sexual conflict (SC), and selection might have moved them off the X-chromosome to facilitate an optimal evolutionary counter-response, through males, to the presence of male-harming mtDNA mutations. Furthermore, the presence of male-harming mtDNA mutations could exert selection for modifiers on the Y-chromosome, thus placing these mito-sensitive nuclear genes at the center of an evolutionary tug-of-war between mitochondrion and Y-chromosome. We test these hypotheses by examining the chromosomal distributions of three distinct sets of mitochondrial-interacting nuclear genes in D. melanogaster; the first is a list of genes with mitochondrial annotations by Gene Ontologies, the second is a list comprising the core evolutionary-conserved mitochondrial proteome, and the third is a list of genes involved in male-specific responses to maternally-inherited mitochondrial variation and which might be putative targets of Y-chromosomal regulation. Results: Genes with mitochondrial annotations and genes representing the mitochondrial proteome do not exhibit statistically-significant biases in chromosomal representation. However, genes exhibiting sex-specific sensitivity to mtDNA are under-represented on the X-chromosome, over-represented among genes known to be sensitive to Y-chromosomal variation, and among genes previously associated with male fitness, but under-represented among genes associated with direct sexual antagonism. Conclusions: Our results are consistent with the SC hypothesis, suggesting that mitochondrial mutational pressure selects for gene movement off-the-X, hence enabling mito-nuclear coadaptation to proceed along trajectories that result in optimized fitness in both sexes

Signalkräftbeståndens utveckling i de stora sjöarna 2022 – resultat från fångstprovtagning och provfiske inom projekt datainsamling sötvattenskräftor

Efter att flodkräftan slagits ut av kräftpest i samtliga av de stora sjöarna introducerades signalkräfta i Vättern, Hjälmaren och Mälaren med start 1969. Idag finns fiskbara bestånd av signalkräfta i huvuddelen av Hjälmaren och Vättern. I Vänern är bestånden på uppgång men större delen av fångsterna tas i sydöstra delen av sjön. Beståndet av signalkräfta i Mälaren, som till en början utvecklades gynnsamt, minskade kraftigt efter år 2000. Idag finns inget yrkesfiske på kräftor i Mälaren, på grund av alltför låga fångster, men de senaste åren har visat tecken på viss återhämtning i sjön.Denna rapport redovisar resultat från provfisken och provtagning av yrkesfiskares fångster av signalkräfta i Hjälmaren, Vättern, Vänern samt Mälaren för 2022, med en resultatsammanställning och jämförelse med tidigare års data (2009–2021). Resultat från dessa analyser ligger bland annat till grund för hur SLU Aqua bedömer den biologiska statusen av arten i de olika sjöarna (SLU 2022). Resultaten skiljer sig inom och mellan de olika provfiskade lokalerna i sjöarna. Generellt sett ger samtliga sex lokaler i Vättern höga antal fångade kräftor. På alla lokaler (utom en i norra Vättern) så har medelstorleken minskat samtidigt som antalet kräftor har ökat. I Hjälmaren följer SLU tre lokaler. Även här är fångsterna jämförelsevis höga. På en av lokalerna i Hjälmaren har antalet kräftor ökat och medelstorlek och andelen kräftor över minimimåttet minskat. För övriga lokaler i sjön syns ingen tydlig trend rörande kräftornas medelstorlek och antal. I Vänern provfiskar SLU två lokaler. I Vänern befinner sig kräftorna i en expansionsfas och fångsterna är fortfarande på en betydligt lägre nivå jämfört med Vättern och Hjälmaren. Det sker dock en långsam ökning av kräftornas antal och medelstorlek. Under den provfiskade perioden visar den ena av de två lokalerna på ett ökat antal kräftor men också på en ökad andel kräftor över minimimåttet medan den till synes ökande trenden i den andra lokalen inte kan beläggas statistiskt. I Mälaren rapporteras inga fångster i yrkesfisket sedan 2000 och fritidsfisket har tidigare endast tagit sporadiska fångster. På den provfiskade lokalen i Mälaren har antal kräftor och andelen kräftor över minimimåttet ökat. Det är möjligt att det nu sker en förändring av bestånden i Mälaren då det på senare år finns vissa tecken på en återhämtning, om än från mycket låga nivåer. SLU Aqua kommer tillsammans med länsstyrelserna runt sjön att lägga upp en strategi för att följa Mälarens kräftbestånds utveckling närmare de kommande åren

Microplastics could be marginally more hazardous than natural suspended solids - A meta-analysis

Microplastics (MP) are perceived as a threat to aquatic ecosystems but bear many similarities to suspended sediments which are often considered less harmful. It is, therefore pertinent to determine if and to what extent MP are different from other particles occurring in aquatic ecosystems in terms of their adverse effects. We applied meta-regressions to toxicity data extracted from the literature and harmonized the data to construct Species Sensitivity Distributions (SSDs) for both types of particles. The results were largely inconclusive due to high uncertainty but the central tendencies of our estimates still indicate that MP could be marginally more hazardous compared to suspended sediments. In part, the high uncertainty stems from the general lack of comparable experimental studies and dose-dependent point estimates. We therefore argue that until more comparable data is presented, risk assessors should act precautionary and treat MP in the 1–1000 µm size range as marginally more hazardous to aquatic organisms capable of ingesting such particles.publishedVersio

Signalkräftbeståndens utveckling i de stora sjöarna 2021 – resultat från fångstprovtagning och provfske inom projekt datainsamling sötvattenskräftor

Denna rapport redovisar resultat från provfisken och provtagning av yrkesfiskares fångster av signalkräfta i Hjälmaren, Vättern, Vänern och Mälaren år 2021, med en resultatsammanställning och jämförelse med tidigare års data (2009–2021). Resultaten skiljer sig inom och mellan de olika lokalerna i sjöarna. Generellt sett ger samtliga sex kräftlokaler i Vättern höga fångster av kräftor särskilt sett till antal fångade kräftor. På alla lokaler (utom en i norra Vättern) så har medelstorleken minskat samtidigt som antalet kräftor har ökat. I Hjälmaren följer SLU tre kräftlokaler. Även här är fångsterna generellt höga. På en av lokalerna i Hjälmaren har antalet kräftor ökat och medelstorlek och andelen kräftor över minimimåttet minskat. För övriga lokaler i sjön syns ingen tydlig trend rörande kräftornas medelstorlek och antal. I Vänern har SLU två kräftlokaler. I Vänern befinner sig kräftorna i en expansionsfas och fångsterna är fortfarande på en betydligt blygsammare nivå jämfört med Vättern och Hjälmaren. Det sker dock en långsam generell ökning av kräftornas antal och medelstorlek. Under den provfiskade perioden visar den ena av de två lokalerna ingen signifikant förändring medan den andra har ökat antal kräftor men också en ökad andel kräftor över minimimåttet. I Mälaren sker inga fångster i yrkesfisket sedan 2000 och fritidsfisket har tidigare endast tagit sporadiska fångster. Det är möjligt att det nu sker en förändring av bestånden i Mälaren då det på senare år finns vissa tecken på en återhämtning om än från mycket låga nivåer. SLU Aqua kommer tillsammans med länsstyrelserna runt sjön att lägga upp en strategi för att följa Mälarens kräftbestånds utveckling närmare de kommande åren. På den provfiskade lokalen i Mälaren har antal kräftor och andelen kräftor över minimimåttet ökat. Under 2021 utfördes även ett burexperiment på en av lokalerna i Vättern där skillnaden i kräftfångster mellan yrkesfiskeburar och provfiskeburar jämfördes över en, två och fem nätter. Resultaten visade att både storleksstrukturen och antalet fångade kräftor påverkas av hur länge burarna ligger ute och fiskar