Tillgänglig naturturism i vinterfjäll, är det möjligt? : En fall- och intervjustudie.

Purposes of this report was to evaluate accessibility of a mountain hut in north Sweden and how a packaged nature tourism trip with Nordic sit-ski works for a wheelchair riding person. Furthermore, to investigate the opinions of outdoor active disabled persons on accessibility in nature tourism and Nordic sit-ski, how nature tourism businesses and handicap organisations look upon accessible nature tourism and sit-ski. Methods were case study in the mountain hut at Abiskojaure in Kiruna region and e-mail interviews. Results showed that accessibility of Abiskojaure mountain hut mostly met the standards from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning and the Swedish Environmental Protection Agency. It basically met the needs of the wheelchair riding person but what didn’t made her dependent of help. A packaged nature tourism trip with sit-ski was seen positively. Results showed that sit-ski sledges and poles should be customised. The material should be developed to meet the needs of the disabled, the sport and to perform better in the landscape. Furthermore, there were demands from disabled to make nature tourism more accessible and a national database with accessible nature could meet the lack of information. The costs could be covered by project funding but there is a risk that the maintenance would be lacking when the project is over. There was literature saying that accessibility is a matter of equality and that nature tourism businesses could benefit economically if they met accessibility need. Future developments are needed for outdoor equipment and accessibility for disabled

Tillgänglig naturturism i vinterfjäll, är det möjligt? : En fall- och intervjustudie.

Purposes of this report was to evaluate accessibility of a mountain hut in north Sweden and how a packaged nature tourism trip with Nordic sit-ski works for a wheelchair riding person. Furthermore, to investigate the opinions of outdoor active disabled persons on accessibility in nature tourism and Nordic sit-ski, how nature tourism businesses and handicap organisations look upon accessible nature tourism and sit-ski. Methods were case study in the mountain hut at Abiskojaure in Kiruna region and e-mail interviews. Results showed that accessibility of Abiskojaure mountain hut mostly met the standards from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning and the Swedish Environmental Protection Agency. It basically met the needs of the wheelchair riding person but what didn’t made her dependent of help. A packaged nature tourism trip with sit-ski was seen positively. Results showed that sit-ski sledges and poles should be customised. The material should be developed to meet the needs of the disabled, the sport and to perform better in the landscape. Furthermore, there were demands from disabled to make nature tourism more accessible and a national database with accessible nature could meet the lack of information. The costs could be covered by project funding but there is a risk that the maintenance would be lacking when the project is over. There was literature saying that accessibility is a matter of equality and that nature tourism businesses could benefit economically if they met accessibility need. Future developments are needed for outdoor equipment and accessibility for disabled

Medberoende : En studie om livet med en alkoholmissbrukare

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett alkoholmissbruk påverkar interaktionen mellan individer i ett partnerförhållande där mannen missbrukar. När en partner lever med en missbrukare utvecklas ofta ett medberoende. Fokus i uppsatsen är hur ett medberoende påverkar de anhöriga i sina relationer med missbrukaren och i det sociala livet med andra personer Uppsatsen är kvalitativ och den bygger på intervjuer med fyra respondenter som lever eller har levt med en alkoholmissbrukare, och en respondent som är behandlingsterapeut inom tolvstegsprogrammet De teorier jag använder mig av är symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Slutsatsen är att medberoendet utifrån mina respondenter varierar från ett starkt medberoende till ett obefintligt medberoende. Vad som är den främsta orsaken till ett medberoende är hur den medberoende ändrar sitt beteende. Den medberoende utvecklar ett kontrollbehov mot den missbrukande partnern men även över sina egna känslor. Självkänslan är en egenskap som påverkas negativt hos den medberoende. Respondenterna utför sina handlingar beroende på hur de upplever situationer mellan sig själva och den missbrukande partnern. Tendensen är att de anpassar sina liv efter missbrukarens beteenden och känslor och bortser från sina egna känslor. Finns ett stöd av andra personer t.ex. vänner eller familjen kan respondenterna hantera situationen med en missbrukare bättre än när de saknar stöd från familj och vänner. Nyckelord: Medberoende, självkänsla, beteendet, symbolisk interaktionism, stämplingsteorin

Tillgänglig naturturism i vinterfjäll, är det möjligt? : En fall- och intervjustudie.

Purposes of this report was to evaluate accessibility of a mountain hut in north Sweden and how a packaged nature tourism trip with Nordic sit-ski works for a wheelchair riding person. Furthermore, to investigate the opinions of outdoor active disabled persons on accessibility in nature tourism and Nordic sit-ski, how nature tourism businesses and handicap organisations look upon accessible nature tourism and sit-ski. Methods were case study in the mountain hut at Abiskojaure in Kiruna region and e-mail interviews. Results showed that accessibility of Abiskojaure mountain hut mostly met the standards from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning and the Swedish Environmental Protection Agency. It basically met the needs of the wheelchair riding person but what didn’t made her dependent of help. A packaged nature tourism trip with sit-ski was seen positively. Results showed that sit-ski sledges and poles should be customised. The material should be developed to meet the needs of the disabled, the sport and to perform better in the landscape. Furthermore, there were demands from disabled to make nature tourism more accessible and a national database with accessible nature could meet the lack of information. The costs could be covered by project funding but there is a risk that the maintenance would be lacking when the project is over. There was literature saying that accessibility is a matter of equality and that nature tourism businesses could benefit economically if they met accessibility need. Future developments are needed for outdoor equipment and accessibility for disabled

Informationens betydelse i den preoperativa vården

Bekgrund: Tidigare studier visar att preoperativ information är viktigt för patienterna. Via informationen reduceras ångest och oro. Studierna har tagit upp vad patienterna vill ha med i sin information och hur vårdaren ska ge informationen. Ingen av studierna har med djupare förståelse beskrivit hur patienterna upplever den preoperativa informationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa informationens betydelse ur patientens perspektiv i den preoperativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju artiklar, varav fem med kvalitativ forskningsansats och två med kvantitativ ansats. Studierna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2003) analys modell, med avsikt att komma fram till olika kategorier/subgrupper. Sju subkategorier framkom och delades in efter samhörighet till två kategorier. Resultat: Preoperativ information och sättet att delge den visade sig vara av stor vikt gör patienterna. De upplevde större delaktighet i sin vård. Komplikationerna minskade postoperativt och sjukhusvistelserna kortades ner. Vid det första mötet mellan vårdare och patient skapades både tillit och kontinuitet, det visade vara av stor vikt för dem. Patienterna upplevde en större trygghet när tid togs till preoperativ information. Diskussion: Patienterna tyckte att den preoperativa informationen var minst lika viktigt som bemötandet vid informationstillfället. Informationen måste vara anpassad till patienterna och delges på ett sätt som passar dem. Patienterna tyckte att det var viktigt när vårdaren i sitt bemötande var lugn och förtroendegivande

Informationens betydelse i den preoperativa vården

Bekgrund: Tidigare studier visar att preoperativ information är viktigt för patienterna. Via informationen reduceras ångest och oro. Studierna har tagit upp vad patienterna vill ha med i sin information och hur vårdaren ska ge informationen. Ingen av studierna har med djupare förståelse beskrivit hur patienterna upplever den preoperativa informationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa informationens betydelse ur patientens perspektiv i den preoperativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju artiklar, varav fem med kvalitativ forskningsansats och två med kvantitativ ansats. Studierna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2003) analys modell, med avsikt att komma fram till olika kategorier/subgrupper. Sju subkategorier framkom och delades in efter samhörighet till två kategorier. Resultat: Preoperativ information och sättet att delge den visade sig vara av stor vikt gör patienterna. De upplevde större delaktighet i sin vård. Komplikationerna minskade postoperativt och sjukhusvistelserna kortades ner. Vid det första mötet mellan vårdare och patient skapades både tillit och kontinuitet, det visade vara av stor vikt för dem. Patienterna upplevde en större trygghet när tid togs till preoperativ information. Diskussion: Patienterna tyckte att den preoperativa informationen var minst lika viktigt som bemötandet vid informationstillfället. Informationen måste vara anpassad till patienterna och delges på ett sätt som passar dem. Patienterna tyckte att det var viktigt när vårdaren i sitt bemötande var lugn och förtroendegivande

Frustration and stress in upper secondary schools for students with special needs : How personnel can work proactively to avoid challenging school behaviors

Personal inom gymnasiesärskolan arbetar i en verksamhet som kan vara farlig. Det är inte så ovanligt att personal möts av hot och våld i sin vardag. Elever gör rätt om de kan och frustration och stress i situationer som de upplever att de inte kan behärska kan leda till utmanande beteenden. Det är därför personalens uppgift att arbeta förebyggande för att elever inte ska behöva känna stress och frustration. Syftet med denna studie var således att få en fördjupad kunskap om hur personal inom gymnasiesärskolan kan arbeta proaktivt med elever och utmanande beteenden. Elever som upplever att lärmiljön är begriplig, hanterbar och meningsfull behöver inte känna stress och frustration. För att uppnå studiens syfte utfördes intervjuer med elva personal inom två gymnasiesärskolor. I personalens beskrivningar av sin verksamhet visar de att de har ett proaktivt förhållningssätt och att de med metoder, strategier och i sitt bemötande av elever aktivt försöker reducera belastningar så att elever inte ska behöva känna stress och frustration. Det finns dock ramfaktorer som innebär att personalen inte alltid lyckas i det proaktiva arbetet.Personnel in upper secondary schools for students with special needs work in a field that can be dangerous. It is not uncommon for personnel to be faced with threats and violence in their everyday lives. Students do well if they can and frustration and stress in situations that they find that they cannot master can lead to challenging behaviors. It is therefore the task of the personnel to work preventively so that students do not have to feel stress and frustration. The aim of this study was thus to gain an in-depth knowledge of how personnel in the upper secondary school for students with special needs can work proactively to avoid stress and frustration among students. Pupils who feel that the learning environment is understandable, manageable and meaningful need not feel stress and frustration. To achieve the aim, interviews were carried out with eleven personnel within two upper secondary schools for students with special needs. In the personnel's descriptions of their activities, they show that they have a proactive approach and that, with methods, strategies and in their treatment of pupils, they actively try to reduce pressure so that students do not have to feel stress and frustration. However, there are framework factors that mean that the personnel does not always succeed in the proactive work

Frustration and stress in upper secondary schools for students with special needs : How personnel can work proactively to avoid challenging school behaviors

Personal inom gymnasiesärskolan arbetar i en verksamhet som kan vara farlig. Det är inte så ovanligt att personal möts av hot och våld i sin vardag. Elever gör rätt om de kan och frustration och stress i situationer som de upplever att de inte kan behärska kan leda till utmanande beteenden. Det är därför personalens uppgift att arbeta förebyggande för att elever inte ska behöva känna stress och frustration. Syftet med denna studie var således att få en fördjupad kunskap om hur personal inom gymnasiesärskolan kan arbeta proaktivt med elever och utmanande beteenden. Elever som upplever att lärmiljön är begriplig, hanterbar och meningsfull behöver inte känna stress och frustration. För att uppnå studiens syfte utfördes intervjuer med elva personal inom två gymnasiesärskolor. I personalens beskrivningar av sin verksamhet visar de att de har ett proaktivt förhållningssätt och att de med metoder, strategier och i sitt bemötande av elever aktivt försöker reducera belastningar så att elever inte ska behöva känna stress och frustration. Det finns dock ramfaktorer som innebär att personalen inte alltid lyckas i det proaktiva arbetet.Personnel in upper secondary schools for students with special needs work in a field that can be dangerous. It is not uncommon for personnel to be faced with threats and violence in their everyday lives. Students do well if they can and frustration and stress in situations that they find that they cannot master can lead to challenging behaviors. It is therefore the task of the personnel to work preventively so that students do not have to feel stress and frustration. The aim of this study was thus to gain an in-depth knowledge of how personnel in the upper secondary school for students with special needs can work proactively to avoid stress and frustration among students. Pupils who feel that the learning environment is understandable, manageable and meaningful need not feel stress and frustration. To achieve the aim, interviews were carried out with eleven personnel within two upper secondary schools for students with special needs. In the personnel's descriptions of their activities, they show that they have a proactive approach and that, with methods, strategies and in their treatment of pupils, they actively try to reduce pressure so that students do not have to feel stress and frustration. However, there are framework factors that mean that the personnel does not always succeed in the proactive work

Frustration and stress in upper secondary schools for students with special needs : How personnel can work proactively to avoid challenging school behaviors

Personal inom gymnasiesärskolan arbetar i en verksamhet som kan vara farlig. Det är inte så ovanligt att personal möts av hot och våld i sin vardag. Elever gör rätt om de kan och frustration och stress i situationer som de upplever att de inte kan behärska kan leda till utmanande beteenden. Det är därför personalens uppgift att arbeta förebyggande för att elever inte ska behöva känna stress och frustration. Syftet med denna studie var således att få en fördjupad kunskap om hur personal inom gymnasiesärskolan kan arbeta proaktivt med elever och utmanande beteenden. Elever som upplever att lärmiljön är begriplig, hanterbar och meningsfull behöver inte känna stress och frustration. För att uppnå studiens syfte utfördes intervjuer med elva personal inom två gymnasiesärskolor. I personalens beskrivningar av sin verksamhet visar de att de har ett proaktivt förhållningssätt och att de med metoder, strategier och i sitt bemötande av elever aktivt försöker reducera belastningar så att elever inte ska behöva känna stress och frustration. Det finns dock ramfaktorer som innebär att personalen inte alltid lyckas i det proaktiva arbetet.Personnel in upper secondary schools for students with special needs work in a field that can be dangerous. It is not uncommon for personnel to be faced with threats and violence in their everyday lives. Students do well if they can and frustration and stress in situations that they find that they cannot master can lead to challenging behaviors. It is therefore the task of the personnel to work preventively so that students do not have to feel stress and frustration. The aim of this study was thus to gain an in-depth knowledge of how personnel in the upper secondary school for students with special needs can work proactively to avoid stress and frustration among students. Pupils who feel that the learning environment is understandable, manageable and meaningful need not feel stress and frustration. To achieve the aim, interviews were carried out with eleven personnel within two upper secondary schools for students with special needs. In the personnel's descriptions of their activities, they show that they have a proactive approach and that, with methods, strategies and in their treatment of pupils, they actively try to reduce pressure so that students do not have to feel stress and frustration. However, there are framework factors that mean that the personnel does not always succeed in the proactive work