Exporting Journalism Culture to Vietnam : The Role of the Trainer in Two Swedish Media Aid Projects

In this paper, I explored how two media aid projects from Sweden were used to intervene in the development of Vietnamese journalism between 1993 and 2007. Vietnamese journalism and media aid are contextualized in this paper by unfolding pedagogical ideology, journalistic culture, and the negotiation of professional ideals. Based on an interview study with Swedish trainers from the media aid projects and informed by document analysis, the main research question concerned the role of the trainers in negotiating journalistic practices during the aid projects and the implications of these. Furthermore, I explored the ways in which the aid influenced journalistic ideology in Vietnam, and how the projects fulfilled their political aim to contribute to the democratic development of media in Vietnam. The paper adds to the growing body of literature seeking to de-colonialize media theory to rethink the development of journalism in the Global South. The key findings demonstrate how social norms disrupted the implementation of the ideology of journalism being conveyed from Sweden, while the transfer of technological equipment and knowledge impacted journalism production.Peer reviewe

Cross-Platform Video Management Solutions

With a multitude of platform and operating system combinations available to- day, ranging from laptops and workstations to tablets and smartphones, users want to use their favorite applications regardless of device. Cross-platform development has thus become more important in recent years. When devel- oping a new application the developers must decide what platforms to support and what strategy to use to reach out to them. By developing both native and cross-platform prototypes we try to find advantages and disadvantages of using a cross-platform strategy for video management applications. We show that it indeed is possible to develop cross-platform video management applications for both Windows and OS X and find both advantages and disadvantages of this strategy. The result of this thesis state that the choice of cross-platform or not depends much on the situation and the preferences of the developers

Greenhouse gas emissions from sand amended peat soils

Peat soils are organic soils which make up significant parts of Sweden land area. Peat soils are commonly used in agriculture. Growing crops in these soils require drainage which speeds up the degradation of the organic matter and increases the greenhouse gas emissions. Cultivated organic soils are responsible for 6-8 % of the total amount of anthropogenic greenhouse gas emissions in Sweden. Previous studies show a decreased emission flow in peat soils with waste foundry sand mixed in. In this study, sand and waste foundry sand is mixed in with peat in depths of 2,5 cm and 5 cm, respectively and studied in a lab environment where emissions of carbon dioxide, nitrous oxide and methane gas were measured. Results show a noteworthy decrease in carbon dioxide emissions from samples with 5 cm sand/waste foundry sand mixed in. The waste foundry sand raised the pH level in the soil more than sand. This is likely the reason that waste foundry sand performed slightly higher emissions since it improves living conditions for the microorganisms in the soil. Measurements of nitrous oxide and methane gas showed no clear signs of emissions. The measured concentrations were equivalent to those occurring naturally in the lab. The conclusion of this study is that both sand and waste foundry sand can be positive for decreasing the carbon dioxide emissions from peat soils. In order to ensure this result more substantial studies and a deeper knowledge of the processes in the soils is required.Torvjordar är organogena jordar och upptar en betydande del av Sveriges yta. De har flertalet användningsområden för människor och används ofta inom jordbruk. Vid odling på torvjordar krävs dränering vilket leder till ökad nedbrytning av det organiska materialet och resulterar i växthusgasutsläpp. Sveriges brukade torvjordar står för 6-8 % av antropogena utsläpp av växthusgaser årligen. Studier som tidigare gjorts med inblandning av gjuterisand i åkrar av torvjord visar på minskade växthusgasutsläpp. I föreliggande studie undersöks i laborationsmiljö hur utsläppen av koldioxid, lustgas och metangas påverkas vid inblandning av sand samt gjuterisand i volymerna 2,5 cm och 5 cm av ytlagret. Resultaten visar att koldioxidutsläppen minskar märkbart vid de större inblandningarna med 5 cm sand/gjuterisand. Gjuterisanden hade en större pH-höjande effekt på jorden vilket kan ha bidragit till att den presterade lite högre utsläpp än sanden. Högre pH-värde gynnar mikroorganismernas levnadsmiljö. Lustgas- och metangasmätningarna gav inga tydliga tecken på utsläpp. Koncentrationerna i mätningarna var likvärdig med naturliga koncentrationer i luften. Slutsats från denna studie är att både inblandning av sand och gjuterisand kan vara positivt för att minska torvmarkers utsläpp av koldioxid. Mer omfattande undersökningar och djupare kunskap om dessa processer krävs dock för att säkerställa detta

Utvärdering av Hultdins prototyp för portabel bro (drivningsbro)

Stronger demand has been put on forestry to show environmental considerations during harvesting. This is especially for crossings of brooks with sensitive elements and great care should be observed when they are to be crossed during harvesting by logging machines. For that reason Hultdins has constructed a portable bridge that can be used for those occasions. The bridge has been developed in accordance with wishes from SCA forest, since they have a great deal of brooks in their forests and in private forests from where they buy part of their wood supply. The aim for this report is to investigate if this portable bridge can be of interest for the forestry market. The research has been made at SCA skog in Medelpad and Norrskog in Medelpad. A survey was been made among categories of working teams as production leaders, entrepreneurs of forest machines, wood buyers and supervisors for nature conservation. Their opinions vary but all had a positive attitude to the portable bridge. The entrepreneurs told that they had on average built bridges to cross brooks one of five harvests in the past period. It took them on average 20 minutes to build a timber bridge. This can be compared with the portable bridge witch it takes 5-10 minutes to lay out. The operational leader's answers indicated a possible interest (11%) to change winter posts to summer posts when using a portable bridge. How many SEK/m3fub it was possible to gain with such shift only three persons answered and thought they could gain 32 SEK/m3fub, since prices for wood is higher in summer time. All persons were positive towards this solution considering that planning would be easier and less damage would occur during operation. Wood buyers answered that on advantage in 14 % of the cases it would a benefit to offer a portable bridge when buying wood. The buyer thinks the landowner would gain about six meter per cubic metre. Five of six buyers thought it was possible to buy more wood if one offers a portable bridge when buying wood. The buyers estimated the amount of wood used for building bridges could be 16 m3fub worth 2 700 SEK when buying wood. Supervisors for environmental care gave only viewpoints concerning the consideration shown in relation to brooks. They thought that the responsibility was taken seriously and decent among the operators, and that there were no problems of combining nature conservation with production. How many SEK/m3fub one could earn with the portable bridge in terms of nature conservation, no one wanted to answer, since nature conservation cannot be measured in money. The also thought the use of a portable bridge will be used in the future considering increased careful harvesting must be done when there is no snow on the ground. On average this study showed that a portable bridge from Hultdins can prevent harm on land and sensitive water systems. It also gives economic gains, considering both operational leaders and wood buyers viewpoint. With a possible long life span for this bridge, it should be profitable in a long term perspective.Ökad miljöhänsyn ställer krav på nutidens skogsbruk. Vid bäckar med känsliga inslag krävs försiktighet när avverkningsmaskiner korsar. Hultdins har konstruerat en portabel bro som används vid sådana fall. Bron är framtagen efter önskemål från SCA. Målet med arbetet var att undersöka om bron som Hultdins konstruerat är intressant för skogsmarknaden. Undersökningen har utförts på SCA och Norrskog i Medelpad i form av enkätundersökning bland arbetsgrupperna produktions-ledare, skogmaskinentreprenörer, virkesköpare och naturvårdansvariga inom respektive organisation. Entreprenörernas svar visade att det fanns intresse för bron, eftersom den bidrog till minskade skador på vattensystem i avverkningsområdet. Produktionsledarnas slutsats var att det gick att ställa om vinterposter till sommarposter i elva procent av fallen om man använde portabel bro, vilket innebär en ekonomisk vinst på grund av ett jämnare flöde av virke under året. Virkesköparnas enkätsvar visade att det var en ekonomisk fördel att erbjuda en bro. De naturvårdansvariga hade bara synpunkter på hänsynen som tas vid mindre vattendrag. De ansåg att det fungerade och att det gick bra att kombinera naturvård med produktion. Men det var viktigt att produktionsledarna följde upp hur ansvaret efterlevdes. Man kan av denna undersökning dra slutsatsen att det finns ett positivt intresse för den portabla bron och den leder till mindre skador på mark och känsliga vattensystem. Bron ger ekonomisk vinning, både vad det gäller produktionsledningssynpunkt och även ur virkesköparsynpunkt

Aktiebolagets rättskapacitet under och efter upplösning

Uppsatsen behandlar frågan om aktiebolags rättskapacitet under och efter upplösning. Ett aktiebolag blir en juridisk person med fullgod rättskapacitet när det registreras i aktiebolagsregistret. Rättskapaciteten innebär att bolaget kan inneha rättigheter och ådra sig förpliktelser samt vara part i rättegång. Aktiebolagets rättskapacitet består fram till den dag då bolaget upplöses. Ett aktiebolag upplöses huvudsakligen genom antingen ett likvidations- eller ett konkursförfarande. Under avvecklingsförfarandet kvarstår aktiebolaget men förlorar delvis sin rättskapacitet. I konkursfallet uppstår dessutom ett nytt rättsubjekt parallellt med bolaget i konkurs, nämligen ett konkursbo som företräds av en konkursförvaltare. I ett bolag som träder i likvidation tar en likvidator över bolaget. Både konkursförvaltarens och likvidatorns huvudsakliga uppgift är att avveckla bolaget, genom att realisera dess tillgångar och betala bolagets skulder. När avvecklingen är genomförd och konkursen eller likvidationen avslutas anses aktiebolaget förlora sin rättskapacitet. Det är inte längre någon juridisk person. Förlusten av rättskapacitet är inte knuten till avregistrering i aktiebolaget utan är enbart en följd av att avvecklingsförfarandet avslutas. Trots att aktiebolaget är upplöst uppstår det i vissa fall behov för aktiebolaget att återuppstå efter upplösningen. Situationer då detta blir aktuellt är exempelvis om det efter upplösningen framkommer en tillgång i bolaget, vilken antingen bolagets ägare eller dess borgenärer vill tillgodogöra sig värdet av. Tillgången kan utgöras av ett tvistigt fordringsanspråk, för vilket det upplösta aktiebolaget vill väcka en rättslig talan för att få rätt till tillgången. Vidare kan någon efter aktiebolagets upplösning väcka talan mot det upplösta aktiebolaget. Det kan också tänkas att det upplösta aktiebolaget vilja väcka talan mot just det beslut som ledde fram till bolagets upplösning, dvs. likvidations- eller konkursbeslutet. I samtliga dessa fall måste bolaget återuppstå för att kunna vidta de aktuella åtgärderna. Huvudregeln för dessa fall är att det upplösta aktiebolaget inte längre har rättskapacitet och således inte heller kan vidta åtgärder. Till denna huvudregel finns dock vissa undantag. Ett aktiebolag upplöst genom likvidation kan återuppstå genom att träda i efterföljande likvidation för nära nog alla tänkbara behov av åtgärder. Ett aktiebolag upplöst genom konkurs är dock hårdare begränsat. Är bolaget upplöst genom underskottskonkurs, och en tillgång framkommer efter upplösningen, kan bolaget återuppstå genom att träda i likvidation om någon vars rätt därav beröres ansöker om detta. Väcker en tredje man talan mot det upplösta aktiebolaget är det dock osäkert om det ska tillåtas att återuppstå i annat fall än om det är uppenbart att det finns tillgångar i bolaget som kan ersätta kraven. Vidare anses ett genom konkurs upplöst aktiebolag kunna återuppstå för åtgärder som sammanhänger med bolagets upplösning, i dessa fall till och med i egen regi. Sammanfattningsvis kan det konstateras att trots att huvudregeln är att ett upplöst aktiebolag saknar rättskapacitet så finns det en mängd undantag som tillåter bolaget att återuppstå med därtill återupprättad rättskapacitet. Slutsatsen av detta är att en upplösning inte i alla fall behöver innebära ett definitivt slut för bolaget, eftersom ett bolag som träder i efterföljande likvidation, även om det är upplöst genom konkurs, alltid kan välja att återuppta verksamheten

Tumour staging of oesophageal cancer in the Swedish Cancer Registry: a nationwide validation study

Background: Tumour stage was introduced to the Swedish Cancer Registry in 2004, but this key variable for prognostic research has not yet been validated. We validated the tumour stage data in surgically treated oesophageal cancer patients. Material and Methods: Completeness and accuracy of tumour stage according to the TNM system (“Tumour Node Metastasis”) in the Cancer Registry were compared with a cohort study including comprehensive tumour stage data based on the pathological TNM of almost all patients operated for oesophageal cancer in 2006-2010 in Sweden. Results: Of the 397 patients with pathological TNM data in the comparison cohort, the Cancer Registry reported an overall TNM stage in 390 patients (98.2%), which was based on the pathological TNM of 104 patients (26.2%), the clinical TNM of 183 patients (46.1%), and the pathological or clinical TNM (undefined) of 110 patients (27.7%). The completeness for the separate T, N, and M components was 89.4%, 90.9%, and 85.1%, respectively. The concordance with tumour stage was 98.2%, while it was 51.1%, 70.5%, and 80.4% for the separate T, N, and M components, respectively. While the concordance with tumour stage was high for all TNM assessment groups (98.1-98.4%), the concordance of the T and N components was highest when using pathological TNM (82.7% and 95.2%, respectively), and the concordance of the M component was highest when using clinical TNM (88.5%). Conclusion: Although the overall completeness of tumour stage is high, the recording of pathological TNM stage and individual components could be improved within the Swedish Cancer Registry.Swedish Research Council (SIMSAM)Swedish Cancer SocietyAccepte

Une arme miracle contre le chômage ?:Une nouvelle évaluation des effets des allègements de charges sociales sur les bas salaires

La revue Économie et Statistique vient de faire paraître un article de Bruno Crépon et Rozenn Desplatz qui propose une nouvelle évaluation des effets des allègements de charges sociales sur les bas salaires. Selon cette étude, ceux-ci auraient provoqué, de 1994 à 1997, une augmentation de 460 000 du nombre d’emplois dans l’économie française. Ce chiffre est nettement supérieur aux estimations antérieures 1. Il est maintenant évoqué dans le débat public pour justifier la poursuite de la politique de baisse des charges sociales, comme axe central de la politique de l’emploi. Compte tenu de la complexité de l’article, la plupart des commentateurs se contentent de citer le chiffre tel quel : « Les experts ont parlé ». Mais quelle est la fiabilité de ce résultat ? Par quels mécanismes, ces emplois ont-ils été créés ? La réduction des cotisations sociales est-elle une arme miracle contre le chômage ? [Premier paragraphe]Bruno Crépon et Rozenn Deslpatz, Une nouvelle évaluation des effets des allègements de charges sociales sur les bas salaires, Economie et Statistique, n°348, 2001, 0336-145