400 research outputs found
A (Very Thin) Market for Sovereign Control
I denna rapport redovisas projektet Genus som innehĂ„ll och form i Programmet för personal- och arbetsvetenskap (PA-programmet). Projektet beviljades medel i december 2003 och har bedrivits under lĂ€sĂ„ret 2004/05, med fortsĂ€ttning Ă€ven under höstterminen 2005. Syftet med projektet var att utveckla, implementera och utvĂ€rdera metoder för att integrera ett genusperspektiv i PA-programmet. Genom- förandet av projektet planerades ske i olika faser: kartlĂ€ggning, workshops, ut- vecklande och genomförande av en pilotkurs samt utarbetande av en implemente- ringsmodell/metod för genusintegrering av grundutbildning. Avsikten var att i för- lĂ€ngningen fortsĂ€tta att utveckla och integrera genusperspektivet pĂ„Â PA-pro- grammet i dess helhet. En utgĂ„ngspunkt i projektet var att sĂ€tta fokus pĂ„ âgenus som innehĂ„ll och formâ. Med det avses att utbildningens innehĂ„ll samt undervisningsmetoder ska vara könssensitiva och beakta sĂ„vĂ€l kvinnors som mĂ€ns villkor. Med könssensitivitet menas ocksĂ„ att man aktivt mĂ„ste ta hĂ€nsyn till att högskolan av tradition gynnat mĂ€n och missgynnat kvinnor. Det rĂ€cker inte med könsneutralitet, dvs. att ge samma erbjudande till mĂ€n och kvinnor.  Kön Ă€r en aspekt som bidrar till att mĂ€nniskor har olika möjligheter att anvĂ€nda sig av vad högskolan kan erbjuda. Utbildningsfilosofen Jane Martin (1994) menar att högskoleutbildning haft mĂ€ns och pojkars hĂ„llning som norm för studie-, arbets- och yrkesliv och dĂ€rigenom har mĂ€ns intressen och prefererade arbetsformer av tradition gynnats. I lĂ€romedel Ă€r det vanligt att mĂ€ns vĂ€rldar och mĂ€ns erfarenheter beskrivs och det Ă€r utifrĂ„n en sĂ„dan verklighet undervisningen tar sin utgĂ„ngspunkt (Engström m. fl., 2003). Klassiska grundstenar i utbildning har varit de tre R:n (engelska) "Reading, Wri- ting, `Rithmetic" som kan sĂ€gas stĂ„ för traditionella och rationalistiska kunskaps- innehĂ„ll medan andra delar som "Care, Concern and Connection" saknats. Ge- nom att vĂ€va in alla dessa delar i undervisningen bĂ„de med tanke pĂ„ innehĂ„ll och pĂ„ form menar vi att alla studenter gynnas â oavsett kön. InnehĂ„llsmĂ€ssigt handlar det om att problematisera olika typer av sĂ€tt att kategorisera och beskriva mĂ€nni- skor, att i förelĂ€sningar fokusera genus, manligt/kvinnligt, kvinnor/mĂ€n, att ta upp genus som ett vetenskapligt perspektiv bland andra i förelĂ€sningar om olika te- man, att genus fokuseras som tema i förelĂ€snings- och seminariesammanhang, att det genomgĂ„ende finns genusprofileringsmöjligheter i kurs- och projektuppgifter. FormmĂ€ssigt handlar det om att anvĂ€nda sig av genomtĂ€nkta och medvetna un- dervisnings- och examinationsformer och ocksĂ„Â utveckla studenternas förhĂ„ll- ningssĂ€tt till lĂ€rande. PĂ„ en övergripande nivĂ„ handlar det om att anvĂ€nda under- visningsmetoder som utvecklar sĂ„vĂ€l studenternas förmĂ„ga för analys, kritisk granskning, abstraktion och teoretisering som deras förstĂ„else, inlevelse, empati och förmĂ„ga att vara nĂ€ra â förhĂ„llningssĂ€tt som kan benĂ€mnas distans- respektive relationsorienterade förhĂ„llningssĂ€tt till lĂ€rande. Mot bakgrund av könsteoretisk forskning antas att effekterna av en genusmedveten pedagogik gynnar studenter- nas lĂ€rande i positiv riktning. Rapportens fortsatta disposition kommer att följa projektets kronologiska genom- förande, frĂ„n kartlĂ€ggning av programmet, genomförande av workshops och stu- dentmöten (referensgruppsmöten) till kursplanering. Rapporten avslutas med en utvĂ€rderande diskussion dĂ€r erfarenheterna i projektet diskuteras och rekommen- dationer för integrering av genus som innehĂ„ll och form i utbildning presenteras.ăSlutrapportering av GrundSipa-projektetGenus som innehĂ„ll och form i Programmet för personal- och arbetsvetenskap vid Linköpings universitet</p
Energy exchange between nonlinear oscillators: An entropy foundation
In the field of vibrations of complex structures, energy methods like SEA and a series of mid-frequency methods, represent an important resource for computational analysis. All these methods are based in general on a linear formulation of the elastic problem. However, when nonlinearities are present, for example related to clearance or stiffening of joints, these methods, in principle, cannot be applied. This paper, on the basis of a theory presented recently by one of the authors, proposes a foundation of a new energy method able to deal with nonlinearities when studying the energy exchange between subsystems. The idea relies on the concept of a thermodynamic vibroacoustic temperature, that can be directly defined when introducing the entropy of a vibrating structure. The theory is introduced in general, and examples of calculation of the power flow between nonlinear resonators are presented introducing stiffening and clearences for systems with many degrees of freedom
AnvÀndning av barrtrÀd i urban miljö
LövtrÀd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrtrÀden har Ànnu inte fÄtt samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna pÄ att undersöka om 70-talets överanvÀndning av barrtrÀd och dess negativa klang dröjer sig kvar och pÄverkar dagens val av stadstrÀd. Eller kan det vara barrtrÀdens bristande egenskaper att hantera stress som begrÀnsar dess framfart i urbana sammanhang?
Att utöka dendrofloran med en varierad sammansÀttning av barrtrÀd ger ett flertal fördelar som grönska Äret runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen Àr avgrÀnsad till sydvÀstra SkÄne och behandlar arterna utifrÄn de geografiskt rÄdande förhÄllandena. För att undersökningen skall verklighetsförankras har urvalet av barrtrÀd som ingÄr i studien frÀmst baserats pÄ förslag frÄn aktivt arbetande inom det aktuella omrÄdet och sÀrskilt kunniga inom dendrologi. Den urbana miljön innebÀr att ett trÀd mÄste kunna hantera ett antal stressfaktorer. Undersökningen har frÀmst fokuserat pÄ en arts tÄlighet för torka, kalk, salt och luftföroreningar samt sÀrskilda kÀnsligheter som krav pÄ markfukt, vindskydd och kÀnslighet mot ett högt pH.
Flera barrtrÀd Àr lÀmpliga för en urban miljö. Ofta Àr det placeringen som avgör. De tÄliga slÀktena tall och en Àr lÀmpliga i stadens gaturum med begrÀnsat utrymme bÄde under och ovan mark. De kÀnsligare barrtrÀden som gran, Àdelgran och kinesisk sequoia har Àven de sin plats i staden men dÄ i en generösare vÀxtbÀdd och med goda markförhÄllanden
Identification of Transmission Routes of Campylobacter and On-Farm Measures to Reduce Campylobacter in Chicken
An in-depth analysis was performed on Swedish broiler producers that had delivered chickens with Campylobacter to slaughter over several years, in order to identify possible transmission routes and formulate effective measures to prevent chickens being colonized with Campylobacter. Between 2017 and 2019, 626 samples were collected at farm level and Campylobacter was isolated from 133 (21.2%). All C. jejuni and C. coli isolated from these samples were whole-genome sequenced, together with isolates from the corresponding cecum samples at slaughter (n = 256). Core genome multi-locus sequence typing (cgMLST) analysis, using schemes consisting of 1140 and 529 genes for C. jejuni and C. coli, respectively, revealed that nearby cattle, contaminated drinking water, water ponds, transport crates, and parent flocks were potential reservoirs of Campylobacter. A novel feature compared with previous studies is that measures were implemented and tested during the work. These contributed to a nationwide decrease in Campylobacter-positive flocks from 15.4% in 2016 to 4.6% in 2019, which is the lowest ever rate in Sweden. To conclude, there are different sources and routes of Campylobacter transmission to chickens from different broiler producers, and individual measures must be taken by each producer to prevent Campylobacter colonization of chickens
Comparison of the effects of incineration, vacuum pyrolysis and dynamic pyrolysis on the composition of NMC-lithium battery cathode-material production scraps and separation of the current collector
The rising demand for lithium batteries is challenging battery producers to increase their production. This is causing an accumulation of production scrap which must be treated to allow re-utilization of cathode material in production. Several industrial lithium battery recycling processes use thermal pre-treatment in an oxidative or inert atmosphere, or in a vacuum, to separate the battery components and remove organic material. However, a comparison of the effects of incineration, dynamic pyrolysis (under a constant flow of inert gas), and pyrolysis under vacuum on the microstructure and composition of scrap cathode material has not been explored. Scrap cathodes, with active material based on Li(NixMnyCoz)Oj, were subjected to incineration, dynamic pyrolysis, and pyrolysis under vacuum at 450Ë, 550Ë, and 650\ub0C for 30, 60, 90, and 150 min to determine the best approach to cathode material recovery. While the incineration did not cause any chemical transformation of cathode material, under pyrolysis conditions the organic components in the cathodes triggered carbothermic reduction of the active material, yielding Co3O4, NiO, Mn3O4, and Li2CO3 as products. In the gas by-products, formed from the decomposition of the organic material, CO, CO2, and HF were determined. The decomposition especially of the binder in polyvinylidene fluoride (PVDF) facilitated the separation of the active material from the current collector by mechanical treatment. By subsequent ball milling, the best technique to recover cathode material is the incineration at a temperature higher than 550Ë C and below 650Ë C for at least 90 min, with >95% of recovered active material
à kerböna som rÄvara för bioraffinaderier
Företaget Eco Etanol AB har utvecklat ett koncept dÀr helgrödesensilerade Àrt-eller
Äkerbönplantor processas i en stationÀr tröska för att separera bönan frÄn grönmassan.
Grönmassan valsas sedan för att utvinna en proteinrik pressvÀtska och en fiberrik halmrest, och
bönorna mixas i vatten för att separera proteinet frÄn stÀrkelsen. Denna process resulterar i tre
fraktioner: protein, stÀrkelse och fiber. Dessa fraktioner kan förÀdlas till en mÀngd olika
produkter. I denna studie antogs att halmen förÀdlas till brÀnslepellets medan proteinet i bönan
och pressvÀtskan anvÀnds som djurfoder och stÀrkelsen anvÀnds för etanolproduktion. Konceptet
som helhet kallas i denna studie för bioraffinaderiet. KlimatpÄverkan av de tre produkterna
studerades med hjÀlp av metoden livscykelanalys (LCA). Studien inkluderar odling, skörd och
ensilering, transport frÄn fÀlt samt processande och förÀdling till fÀrdiga försÀljningsbara
produkter, och slutar vid fabriksgrinden vilket innebÀr att distribution av varorna till
slutanvÀndare eller anvÀndning av produkterna inte inkluderats. Studien inkluderar inte heller
byggnader och övrig infrastruktur. Ă
kerbönans kvÀvelevererande och luckrande effekter i
vÀxtföljden har beaktats.
De emissioner som uppkommer frÄn odling och bioraffinaderi fördelas över de tre
samprodukterna med hjÀlp av ekonomisk allokering. Det innebÀr att en produkt som har ett högt
ekonomiskt vÀrde fÄr en högre miljöbelastning. Resultatet för respektive produkt jÀmfördes ocksÄ
med ett antal referensprodukter som har samma eller liknande funktion som de studerade
produkterna. Referensprodukterna var för proteinfoder: vÀrmebehandlat rapsmjöl ExPro Ÿ,
sojamjöl och drank, för etanol: etanol producerad frÄn vete och sockerbetor samt bensin, för
briketter: skogsflis, flis av gallringsvirke och pellets. Datainsamlingen bygger delvis pÄ uppgifter
frÄn företaget Ecoetanol at Sweden AB bland annat vad det gÀller skörd, tröskans kapacitet och
energibehov samt nÀringsanalyser som bestÀllts av Ecoetanol at Sweden AB och utförts av
Eurofins Food & Agro Testing Sweden AB. Eftersom prototypen för bioraffinaderiet inte var
fÀrdigstÀlld nÀr denna studie genomfördes sÄ baserades en stor del av berÀkningen pÄ data frÄn
litteraturen och delvis ocksÄ pÄ egna antaganden t.ex. vad gÀller kapaciteten pÄ bioraffinaderiet.
Resultatet visade att dieselanvÀndning vid odling samt lustgasemissioner frÄn Äkermark har störst
pÄverkan under livscykeln, bÄda respektive ca 30 % av den sammanlagda pÄverkan pÄ klimatet.
EnergianvÀndning och insatsmedel i bioraffinaderiet hade relativt begrÀnsad pÄverkan pÄ
klimatprofilen. Viktigt att notera Àr att egenproducerade briketter antogs anvÀndas för processens
vÀrmebehov, vilket tÀcker en betydande del av processens energibehov. KlimatpÄverkan för
proteinfodret, etanolen och briketterna samt referensprodukterna presenteras i tabell 1.
Proteinfodrets klimatpÄverkan uppskattades till ca 0,16 kg CO2ekv per kg torrsubstans (TS)
proteinfoder, ca 50-68 % lÀgre Àn de undersökta referensprodukterna. KlimatpÄverkan per liter
etanol (21,2 MJ) uppskattades till ca 0,43 kg CO2ekv, ca 76 % lÀgre Àn bensin, men 2,5 % högre
Àn veteetanol och ca 84 % högre Àn etanol gjord pÄ sockerbetor. KlimatpÄverkan per kWh
briketter uppskattades till ca 16 g CO2ekv, vilket var nĂ€stan 1,4 gĂ„nger högre Ă€n flis frĂ„n gallringsvirke och 19 % högre Ă€n pellets och 90 % högre Ă€n skogsflis.Ă
rligen antogs ca 490 m3 etanol, ca 1000 ton proteinfoder och ca 5 600 MWh brÀnslebriketter
produceras i bioraffinaderiet. KlimatpÄverkan av den sammanlagda produktionen uppskattades
till 462 ton CO2ekv per Är. Detta kan jÀmföras mot referensprodukter med lÄg klimatpÄverkan
dvs. samma mÀngd produkter av sockerbetsetanol, flis frÄn gallring och drank som ger upphov
till ca 477 ton CO2ekv per Är, eller referensprodukter med hög klimatpÄverkan dvs. samma
mÀngd produkter av bensin, sojamjöl och pellets vilket ger upphov till ca 1 440 ton CO2ekv per
Är. Ett antal kÀnslighetsanalyser genomfördes. Störst pÄverkan pÄ produkternas klimatpÄverkan
(+21%) gav en sÀnkning av skörden till normskörd samt förÀndrade antaganden vad gÀller
lustgasemissioner frÄn kvÀvet i rot och skörderester (+27%). JÀmförelsen mellan bioraffinaderiets
Ärliga produktion och samma mÀngd referensprodukter pÄverkades mest om
markkolsförÀndringar inkluderades i analysen av sojan. Det gav 73 % reduktion i klimatpÄverkan
för bioraffinaderiet jÀmfört med referensprodukter med hög klimatpÄverkan. I grundanalysen var
motsvarande reduktion 68 %.
Sammanfattningsvis: att investera och driva det studerade bioraffinaderiet kan ge stora
klimatvinster, men bara om det Àr miljöbelastande produkter som ersÀtts pÄ marknaden. Om
produkter med hög klimatpÄverkan (fossila brÀnslen och sojamjöl) kan ersÀttas kan en minskning
pÄ ca 68 % uppnÄs. Om bioraffinaderiets produkter istÀllet ersÀtter andra produkter som redan har
en lÄg klimatpÄverkan (bioetanol och drank) uteblir i princip vinsten (minskning med endast 3
%). Det Àr sÄledes viktigt att investeringen leder till en expansion av marknaden för produkter med lÄg klimatbelastning, och inte bara en inbördes omfördelning
Role of R5 phenotypic variation in mother-to-child transmission of HIV-1
chronic viral infections transmitted to infants: from mechanisms to prevention and care Meetin
- âŠ