Att tillsammans bygga framtidshopp

Sverige har under de senaste åren tagit emot ett stort antal nyanlända varav en del placeras eller bosätter sig på landsbygden. I arbetet med integreringen av nyanlända har civilsamhället ofta en viktig roll. Uppsatsen undersöker hur civilsamhället arbetar praktiskt med integration. Studien baseras på intervjuer med representanter för två ideella organisationer i landsbygdskommunen Högsby. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur social tillit skapas mellan nyanlända och svenskfödda i de ideella verksamheterna, vilka utmaningar de möter, samt drivkrafterna bakom initiativen. Begrepp som har varit viktiga för analysen är social tillit samt socialt kapital. Uppsatsen visar att tillit skapas genom kontinuerliga träffar där parterna umgås och att tilliten är viktig för de nyanländas integration. Utöver träffar med aktiviteter såsom att fika, laga mat tillsammans eller spela spel, så skapas tillit även genom att volontärer för de ideella föreningarna ställer upp och hjälper de nyanlända med att exempelvis hitta boende eller i kontakten med myndigheter. Drivkrafterna för volontärerna är att hjälpa andra som har det svårt, men även att bidra till bygdens utveckling. Utmaningar som organisationerna har mött har både varit att de har haft svårt att värva volontärer men också att vissa ideella har känt sig ifrågasatta och motarbetade av offentlig sektor. Uppsatsen ämnar att bidra till en ökad förståelse för civilsamhällets roll i integrationsarbetet på landsbygden.Sweden has during the last years welcomed a significant number of refugees. Some of these refugees are placed by Migrationsverket or have decided to live in rural areas of Sweden. In the work with integrating refugees, civil society often plays an important role. This essay studies how civil society practically can work with integration. The study is based on interviews with representatives from two non-profit organisations in a rural municipality in southern Sweden. The aim of the essay is to find out how social trust is created between refugees and locals in the organisations, what challenges exist, as well as the motives for the initiatives. Theories that have been used are social trust and social capital. The essay indicates that trust is created by recurring meetings where the parties spend time together and that the trust is important for individual’s integration. During these meetings there has been activities like drinking coffee together, cooking food together, and playing games. Volunteers has also helped refugees with finding somewhere to live and supported them in the contact with authorities which has created trust between volunteers and refugees. The motives for the volunteers is to help others in need, but also to contribute to the local community’s development. Challenges that the organizations have faced have been that they have had some difficulty recruiting volunteers but also that some of the volunteers have felt questioned by the local authorities. This essay aims to contribute to a better understanding of the role that civil society has in integration work in rural areas

Coexisting Disorders and Problems in Preschool Children with Autism Spectrum Disorders

Objectives. To analyze cooccurring disorders and problems in a representative group of 198 preschool children with autism spectrum disorders (ASD) who had had interventions at a specialized habilitation center. Methods. Parents and children were seen by a research team. Data were based on parental interviews, pediatric assessments, and tests of the child. Information on autistic symptoms, general cognitive function, speech and language, motor function, epilepsy, vision, hearing, activity level, behavior, and sleep was collected. Results. Three ASD categories were used: (1) autistic disorder (AD), (2) autistic-like condition (ALC) or Asperger syndrome, and (3) one group with autistic symptoms/traits but not entirely all its criteria met for ASD. Children with autism had a mean of 3.2 coexisting disorders or problems, the ALC/Asperger group had a mean of 1.6, and children with autistic traits had a mean of 1.6. The most common disorder/problems in the total group pertained to language problems (78%), intellectual disability (ID) (49%), below average motor function (37%), and severe hyperactivity/ADHD (33%). Conclusions. The results accord with the concept of early symptomatic syndromes eliciting neurodevelopmental clinical examination (ESSENCE), and highlight the need of considering ASD in a broad perspective taking also other cooccurring developmental disorders into account

Mätinstrument för amningsuppföljning : Varför slutar mödrar amma tidigare än vad rekommendationerna säger?

I Finland slutar mödrar amma tidigare än vad WHO:s rekommendationer säger. Målet är att fullamma tills barnet fyllt ett halvt år och sedan vid sidan om amningen bekanta barnet med fastföda tills barnet fyllt två år. Fastän mödrar är motiverade att amma är det sällan målet uppfylls. Detta är ett beställningsarbete från HNS, Lojosjukhus. Syftet med arbetet är att utveckla ett instrument med vilket man kan få reda på varför mödrar slutar amma innan barnet fyllt ett halvt år. Forskningsfrågan som ställdes var ”Vilka är orsakerna till att man slutar fullamma barnet innan barnet är 6 månader?”. Studien bygger på tio forskningsartiklar som fokuserar på orsaker varför mödrar slutar amma, hurdana mätinstrument det finns samt hur de tio stegen till lyckad amning sker i praktiken. Som teoretiskt perspektiv för arbetet fungerar WHO:s och UNICEFS tio steg till lyckad amning. De tio stegen till lyckad amning utgör grunden till programmet The Baby Friendly Hospital Initiative. Resultatet av studien är att det finns en mängd faktorer som påverkar varför mödrar slutar amma. Åldern på modern, civilstånd, utbildnings- och inkomstnivå, hur tidigt amningen påbörjas, moderns upplevda mjölkproduktion, avsikten med amningen, tron på sig själv, tron på förmågan att kunna amma spontant, moderns hälsa, moderns personlighet, amningssvårigheter, timing och tid, kontinuitet i vården, kunskap om amning samt miljön är faktorer som påverkar amningslängden. En annan viktig faktor som påverkar amningslängden är amningsstödet både av professionella och av familjen. Genom att vårdpersonal känner till dessa faktorer kan de lägga uppmärksamhet på dessa mödrar och ge dem det stöd de behöver. Genom att basera vården på The Baby Friendly Hospital Initiative kan även andelen fullamning ökas

Prediagnostic and comorbidity factors in preschool children with autism

The aim of the thesis was to investigate Autism Spectrum Disorder (ASD) diagnosed in the early years from different angles; screening, load of coexisting disorders, outcome at routine developmental surveillance, and to study a possible background factor (prenatal ultrasound). The objective of Paper I was to investigate if the CHecklist for Autism in Toddlers (CHAT), when added to the routine 18-month developmental surveillance at Child Healthcare Centres (CHC), would result in earlier diagnosis and intervention for children with ASD. The study was carried out in southern Stockholm, and 18 - month-old children in northern Stockholm who underwent the same routine developmental surveillance at CHC, but not the CHAT- screening, served as a comparison group. Although a helpful tool, the use of CHAT in the investigated area did not lead to earlier diagnosis of ASD. In the study reported in Paper II, records from the18-month routine surveillance at CHC of children later diagnosed with ASD were reviewed. The study group consisted of 175 of a total of 208 children with ASD who had been referred to the Autism Center for Young Children (ACYC) in Stockholm for intervention. More than a third of the total group of children with ASD and half of the group with ASD and concomitant intellectual disability (ID) had failed the 18-month routine developmental surveillance, compared to one in fifty in the general child population. When the presence of regulatory problems also was taken into consideration, the difference between ASD and the general child population was even more marked. The aim of Paper III was to examine different coexisting disorders in children with ASD. From the total group of 208 preschool children referred to in Paper II, 198 had been followed over a twoyear period and were the subject of this study. At this follow-up, including broad clinical examinations, 91% of the children were found to have at least one coexisting developmental disorder or problem; language disorder being the most common, followed by ID, motor control problems, and severe hyperactivity. In the fourth study, reported in Paper IV, the research question was whether early (gestational week 12) or later (gestational week 18) prenatal ultrasound would be associated with an increased risk for ASD in the child. The population under study comprised approximately 29.000 pregnant women, randomized to early or later ultrasound. The proportion of their children with ASD (with and without ID) was found to be identical in the two groups, 1.2%. Conclusion Pre-school children with ASD usually have a complex clinical presentation with many more problems than those subsumed under the ASD label. Many of these children, particularly those who also have ID, can be identified at 18 - month routine health surveillance. Adding the CHAT to such surveillance did not, in itself, appear to increase the uptake rate. The frequency of ASD was similar in the early and later ultrasound groups

Undervisning för hållbar utveckling ­ att fånga en vilja till aktiv handling

Syfte Vårt syfte är att ur ett elevperspektiv synliggöra hur skolan arbetar med helheter och sammanhang gällande undervisning för hållbar utveckling. Vi kommer att undersöka elevernas attityder, värderingar, handlingsvilja och deras syn på sitt eget inflytande i skola och samhälle. Vi kommer även att se på lärarnas intentioner med övergripande perspektiv som ingår i hållbar utveckling. Huvudfråga Hur kan undervisningen för hållbar utveckling verka för att eleverna utvecklar en vilja till aktiv handling i miljö- och samhällsfrågor? Metod Vi har gjort elevenkäter bland 38 elever i skolår 9 på två olika skolor och lärarenkäter i två arbetslag. Utifrån enkätundersökningen delade vi in eleverna i kategorier. Med kategorierna som bas valde vi ut elever för intervju. Vi genomförde fyra gruppintervjuer. Vi har även gjort litteraturstudier. Resultat Eleverna visar på goda kunskaper gällande miljö- och samhällsfrågor. Däremot har många svårt att se samband mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. De visar omsorg om andra människor och framtida generationer. Att få vara med och påverka kan väcka ett intresse för miljö- och samhällsfrågor om ungdomarna bemöts med respekt och intresse från vuxenvärlden. Eleverna tycker att det är viktigt att man i skolan får diskutera etiska och moraliska ställningstaganden för att i framtiden kunna fatta rätt beslut. Lärare arbetar generellt med övergripande perspektiv som ingår i hållbar utveckling. Men de upplever olika hinder och svårigheter i detta arbete. Betydelse för läraryrket Att föra demokratiska samtal är viktigt i undervisning för hållbar utveckling för att tydliggöra samband mellan sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner. Ett pluralistiskt förhållningssätt är viktigt i val av didaktiska metoder och för att väcka intresse och skapa samband mellan ovan nämnda dimensioner. Vi anser att fortbildning av lärare och skolledning krävs både i förståelse av begreppet undervisning för hållbar utveckling och med dess implementering i skolan

Samtalets förutsättning och funktion

AbstraktFredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010)Samtalets förutsättning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster)Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskolaSyftet med denna studie har varit att ta reda på vilken förutsättning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att använda tre delfrågor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? När uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrågar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bättre? Undersökningen var utpräglat kvalitativ och vi använde oss av intervjuer med såväl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt får fungera som organiserande princip. Från början var vår avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus på samtalet och dess innehåll. Det var dock omöjligt att bortse från yrkesrollen, då resultat visade att rektors syn på denna är avgörande för såväl samtalets innehåll som genomförande. Sammanfattningsvis har vi i vår studie nått slutsatsen att anledningen till att specialpedagog och rektor samtalar, beror på vilken funktion specialpedagogerna har på sin arbetsplats samt rektors syn på det specialpedagogiska uppdraget. Nyckelord: fenomenologi, giltighetsanspråk, Habermas, intentionalitet, intervju, kommunikativt handlande, rektor, samtal, specialpedagog, uppfattning, yrkesrol

Samtalets förutsättning och funktion

AbstraktFredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010)Samtalets förutsättning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster)Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskolaSyftet med denna studie har varit att ta reda på vilken förutsättning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att använda tre delfrågor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? När uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrågar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bättre? Undersökningen var utpräglat kvalitativ och vi använde oss av intervjuer med såväl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt får fungera som organiserande princip. Från början var vår avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus på samtalet och dess innehåll. Det var dock omöjligt att bortse från yrkesrollen, då resultat visade att rektors syn på denna är avgörande för såväl samtalets innehåll som genomförande. Sammanfattningsvis har vi i vår studie nått slutsatsen att anledningen till att specialpedagog och rektor samtalar, beror på vilken funktion specialpedagogerna har på sin arbetsplats samt rektors syn på det specialpedagogiska uppdraget. Nyckelord: fenomenologi, giltighetsanspråk, Habermas, intentionalitet, intervju, kommunikativt handlande, rektor, samtal, specialpedagog, uppfattning, yrkesrol

A method to optimise birch CTMP pre-treatments by direct measurement of brightness on birch wood

It is challenging and quite difficult to optimise the pre-treatment of birch CTMP with respect to brightness in large-scale trials. Because of the complexity of the system, it is necessary to go beyond a two-dimensional experimental approach (where not more than two variables are varied at the same time) to find optimal conditions. This paper presents a straightforward laboratory technique that may be used to study the effects on the brightness of wood by various pre-treatments. Combining this methodology with multivariate data analysis provides a powerful tool for optimising birch CTMP pre-treatment with respect to brightness. Recommendations within the experimental domain are given

Chemitermomechanical pulp made from birch at high temperature

The inherent stiffness of birch wood-fibres makes birch an excellent raw material in the manufacture of high bulk pulp. By a combination of chemical impregnation of birch chips and pre-heating of the chips to high temperature prior to refining, it is possible to manufacture CTMP with very high bulk using a low energy input. Trials revealed that the high pre-heating temperature lowers the energy consumption considerably. At 500 ml CSF an increase in the pre-heating temperature from 110C to 160C reduced the energy consumption by more than 40 %. Despite the low energy input, the shive content remained low or was even reduced and the internal bond strength, in terms of Scott-Bond, compared favourably with Spruce CTMP. In summary, a high pre-heating temperature can be used to manufacture birch CTMP with very high bulk, at a low energy consumption