Cell-matrix interactions : master regulators of cancer cell fate?

The development and homeostasis of a multicellular organism require fundamental biological processes like cell proliferation, cell differentiation, cell migration, and controlled cell death. The extracellular matrix (ECM) guides many of these functions, via cell-matrix interactions that function as mechanical and biochemical signaling hubs. Changes in the ECM composition or organization may impact cellular behavior, both in health and disease. In this thesis, I have explored the effects of cell-extracellular matrix interactions on cellular processes, with a special focus on elucidating the molecular underpinnings of how extracellular matrix stiffening regulates breast cancer cell phenotypes. In study I, we identified and characterized a new class of integrin-containing adhesion complex that we named “reticular adhesions” (RAs). They were formed by integrin αVβ5 in the absence of classical adhesion components like talin-1, vinculin, and F-actin. Unlike classical adhesions, they persisted throughout cell division during which they provided ECM anchoring necessary for efficient division and spatial memory transmission between cell generations. The characterization of reticular adhesions thus provided a solution to the long-standing question of mitotic cell-ECM attachment. Studies II, III, and IV, all investigated the effect of ECM stiffness on breast cancer cells. The ECM stiffness increases with breast cancer progression and the stiffening is known to drive breast cancer cell proliferation and invasion. However, the molecular details of this phenomenon are not yet fully understood. In study II, we confirmed a stiffnessinduced phenotypic switch in the high-grade breast carcinoma cell line, MCF10CA1a, with a ductal carcinoma in situ (DCIS) phenotype on a stiffness mimicking normal breast tissue stiffness, and an invasive ductal carcinoma (IDC) phenotype on a slightly higher stiffness, resembling breast tumor stiffness. Transcriptomic profiling of these two cellular states revealed only minor differences. Still, the stiffness-driven shift in mRNA resembled the changes differing IDC lesions from co-occurring DCIS lesions in patients, suggesting that stiffness may contribute to this transition and that hampering the mechanosignaling could prevent the progression of pre-invasive to invasive breast cancer. In study III, we used the same model as in study II, and quantitative mass spectrometry to compare the proteome of the two stiffness-dependent cellular states. The differences were much larger at the protein level, implying a previously underappreciated post-transcriptional regulation of many genes as a result of mechanical signaling. Among the stiffnessregulated genes, we found an enrichment of mevalonate pathway enzymes and confirmed the importance of this metabolic pathway for the stiffness-induced malignant phenotype. One of these enzymes, Hydroxymethylglutaryl-CoA Synthase (HMGCS1), was upregulated in human breast tumor tissue compared to normal breast tissue, and the level of expression was correlated to the collagen organization, suggesting a stiffness-dependent regulation also in patients. Further, the synthesis rate of HMGCS1 depended on integrin and Rac1 signaling and the expression of a constitutively active Rac1 mutant could mimic matrix stiffening and promote HMGCS1 protein levels as well as a malignant phenotype on low stiffness. In study IV, we explored yet another level of regulation in our model when we used peptide chip arrays to profile the kinase activity in the two cellular states. The combination of the kinome profiling with a small siRNA-based screen allowed us to define the inhibitor of nuclear factor kappa-B kinase subunit epsilon, IKBKE, as a mechanosensitive kinase important for the maintenance of the stiffness-induced phenotype. Thus, this thesis provides novel molecular insight into the regulation of cell-matrix interactions in cellular fate, especially on how mechanical properties of the ECM can induce breast cancer stage switching

Easier said than done! Organic farmers consider free-ranging important for laying hen welfare but outdoor areas need more shelter - important gaps between research and practice

1. The aim of the present study was to investigate the design and management of free-range areas and their use by birds on commercial organic laying hen farms in Sweden and to document farmers' perspectives on outdoor access for poultry.2. Eleven Swedish organic laying hen farms were visited. The farmers were interviewed about general farm management, bird health and behaviour and outdoor access. The free-range areas were assessed in terms of proportion covered by protective (high) vegetation and any artificial shelters provided. The numbers of hens ranging at different distances from the house were recorded twice during the day.3. The outdoor area within 250m from the house contained 0-5% vegetation cover on six of the farms and at least 80% pasture on seven farms. On 10 farms, no more than 13% of the flock was observed outdoors. Of the hens observed in the free-range area, the median proportion ranging within 20m from the house or veranda per observation event was 99% (IQR=55-100%), confirming reports by the farmers.4. Free-range access was considered important by all farmers, primarily for welfare reasons and most agreed that protective vegetation cover and/or artificial shelters were important in encouraging free-ranging. However, there was marked variation among the farmers in their suggestions on how to attract hens outside

En studie om anknytningsstil hos par som kommer till familjerådgivningen

I denna kvantitativa tvärsnittsstudie undersöktes om det fanns några skillnader av tendenser i anknytningsstil mellan par på familjerådgivning och en icke-klinisk grupp. Det undersöktes även om det fanns några skillnader av tendenser i anknytningsstil mellan olika familjerådgivningsmottagningar. 60 par från två familjerådgivningsmottagningar deltog i studien. Ytterligare en liknande grupp från en tidigare studie användes. Vid sitt första besök på familjerådgivningen fyllde paren i vars ett självskattningsformulär, Attachment Style Questionnaire, som mäter anknytningsstil. Paren fyllde också i vars en blankett med sociodemografiska uppgifter som hade utformats av författarna till studien. De sociodemografiska uppgifterna visade att paren befanns sig i olika livscykelfaser och att många barn var berörda. Resultatet visade att det fanns större tendens av otrygg anknytningsstil, speciellt undvikande anknytningsstil, i de kliniska grupperna. Det framkom även att de kliniska grupperna var mer lika än olika varandra vad gäller anknytningsstil. En slutsats var att paren som kom till familjerådgivning var en grupp som, ur ett anknytningsperspektiv, verkligen var i behov av denna insats. Detta indikerade att det krävs kunskap om anknytningsbaserade behandlingar i familjerådgivning. En annan slutsats var att familjerådgivare behöver kunskap om familjers fungerande i alla livscykelns faser.This quantitative cross-sectional study examined if there were any differences in attachment styles tendencies between couples from family counseling and a non-clinical group. It also examined if there were any differences regarding attachment styles tendencies between family counseling receptions. 60 couples from two family counseling receptions participated in the study. A similar group from a former study were also used. During the couple’s first visit they completed the self-report measure Attachment Style Questionnaire, concerning their attachment style. They also completed a form with sociodemographic data designed by the authors of the study. The sociodemographic data showed a variety of life-cycle phases among the couples and many affected children. The result suggested that there were more tendencies of insecure attachment style, especially avoidant attachment style, in the clinical groups. It also suggested that the clinical groups were more alike than different from each other, regarding attachment styles. One of the conclusions were that family counseling, from an attachment perspective, addressed couples in need of counseling. This indicates that it requires knowledge of attachment-based treatments in family counseling. Another conclusion was that family counselors need knowledge about family’s function in all stages in the life-cycle

Jakt med pil och båge

Ett antal länder tillåter jakt med pil och båge, medan flera andra länder har förbjudit den. I de fall där jakt med pil och båge är tillåten kan detta gälla endast vissa arter av däggdjur och fåglar. I vissa fall omfattas även vattenlevande djur. Av våra nordiska grannländer har Norge och Island totalförbud mot jakt med pil och båge, medan Danmark och Finland i olika utsträckning tillåter sådan jakt. Inget nordiskt land tillåter jakt med pil och båge på älg. Danmark och Finland har krav på utbildning och godkänt bågskytteprov för bågjägare. Olika argument för och emot har använts, inte alltid med vetenskapligt stöd, och det går inte att avgöra vilka argument som haft avgörande betydelse för att tillåta eller förbjuda jakt med pil och båge på nationell nivå. Jakt med pil och båge är sedan 1938 förbjuden i Sverige. Kul- och hagelvapen legaliserades ursprungligen inte utifrån etiska principer för minimerat onödigt lidande, utan är i bruk i Sverige och flera andra länder som en följd av tradition och hävd. Frågan om ett eventuellt tillåtande av jakt med pil och båge i Sverige har aktualiserats och Naturvårdsverket föreslog 2018 nya föreskrifter om detta. Den båge som föreslagits för jakt i Sverige är compoundbågen, som ger de kraftfullaste och säkraste skotten, jämfört med långbågen och recurvebågen. Utvecklingen av bågar, pilar och sikten fortgår dock. Vid all form av jakt med kula, hagel eller pil ska projektilens rörelseenergi omvandlas till en kroppsskada som så snabbt som möjligt leder till medvetslöshet och död för det träffade djuret. En pil från en compoundbåge har en anslagshastighet av c:a 70-80 m/s, vilket kan jämföras med c:a 400 m/s för en hagelsvärm och 700-1200 m/s för en gevärskula. Pilens anslagsenergi är c:a 75 J, medan energin hos en samlad hagelsvärm (på nära håll) är c:a 3200 J och hos en gevärskula 1600-16 500 J. En pil som färdas fritt har en uppskattad maximal räckvidd av en halv kilometer medan en kula kan färdas i flera kilometer. Jakt med pil och båge är mer tidskrävande än jakt med kulvapen, d.v.s. färre djur kan fällas under en given tidrymd. Penetrationsdjupet hos en pil varierar beroende på dess hastighet, pilspetsens utformning och typen av vävnad som träffas, och har i en experimentell studie angetts vara 17-60 cm i mjukvävnad. Ju större anslagshastighet, smalare pilspets och mjukare vävnad, desto längre penetrerar pilen och en pil från en modern compoundbåge kan även perforera kroppen på ett stort hjortdjur. Om skottet perforerar, d.v.s. passerar rakt igenom djuret, har projektilen kvar en del energi när den lämnar kroppen och förmågan att orsaka kroppsskada är därför lägre. Till skillnad från en kula orsakar en pil inte någon temporär kavitet med påföljande sekundära vävnadsskador i den träffade djurkroppen, utan endast en smal permanent kavitet eller skottkanal. Det innebär sannolikt att det blir än viktigare med en korrekt träff. Jakt med pil och båge utförs oftast som vak-, vakt-, lock- eller smygjakt, och jägaren är vanligen kamouflerad. Pil och båge ska endast användas på kort avstånd, sannolikt under ca 30-35 m, och helst på stillastående djur. Rekommendationerna om skjutavstånd skiljer dock mellan länder. Jägarens omdöme är en viktig förutsättning för en djurvälfärdsmässigt acceptabel jakt. Det är oklart om jakt med pil och båge kräver större kompetens, skicklighet och noggrannhet än jakt med andra vapen. Utländsk forskning indikerar dock att bågjägare hittills har varit mer benägna än jägare med kuleller hagelvapen att bry sig om själva jakten, snarare än jaktutbytet (köttet), samt att bågjägare i större utsträckning än andra jägare har tagit sin jaktmetod på allvar och aktivt har övat upp sina färdigheter. 6 Det är svårt att dra generella slutsatser om djurs subjektiva upplevelser och stresspåverkan av jakt och skott, eftersom de i hög grad beror på individuella faktorer. Jaktformer som innebär att djuret inte upptäcker en ensam jägare förrän i eller strax före skottögonblicket är sannolikt mindre stressande än jaktformer som innebär att djuret under längre tid drivs eller ställs, eller där djuret upplever närvaro av hundar eller ett stort antal personer. Från djurvälfärdssynpunkt är sannolikt tiden från skottögonblicket till medvetslöshet viktigare än tiden till död. Såväl tiden till medvetandeförlust som till död beror på vilka organ och vävnader som skadas och i synnerhet hur snabbt blod förloras så att syrebrist uppstår i hjärnan. Stor skada på stora artärer leder till en snabb förblödning och ett djur i rörelse förblöder sannolikt snabbare än ett stillastående. Det saknas kunskap för att avgöra om det finns en avgörande skillnad i tid och grad av stress från träff till medvetslöshet mellan pil och kula eller hagel. Forskningsunderlaget är begränsat eller obefintligt vad gäller de flesta arter av vilt under rådjurs storlek, inklusive vattenlevande däggdjur och fåglar, under naturliga förhållanden. Orörlighet efter ett välplacerat skott används ofta som tecken på död, men säger inte mycket om vare sig medvetandegraden eller hjärtaktiviteten. Vid jakt med pil och båge är bröstkorgen, i hjärtlungregionen, det eftersträvade träffområdet. Skadeförloppet efter pilskott i huvudet eller halsen på större vilt är inte närmare känt, men beror sannolikt på var och från vilken vinkel pilen träffar, samt om den vid träff i huvudet har förmåga att penetrera kraniet. Skott i andra kroppsdelar, såsom buken eller extremiteterna, orsakar normalt inte förblödning, men däremot skador som kan medföra lidande för djuret och vara livshotande på längre sikt. Smärta kan orsakas av olika stimuli och de flesta vävnader har smärtreceptorer. Inte allt trauma ger omedelbart upphov till smärta men vid djupa skador, såsom djupa skärsår eller hugg upplever en majoritet av människor en omedelbar smärta. Vid t.ex. skadeskjutning kan smärta orsakas av ökat tryck i området på grund av blödningar, ödem och inflammation. I situationer där djuret är skadeskjutet och ett andraskott behövs för att fälla djuret kan användning av pil och båge försvåras om djuret rör sig snabbt eller avlägsnar sig från skottplatsen, vilket riskerar att leda till ökat lidande hos djuret. Underlaget för att bedöma risken för skadeskjutning med olika vapen och hos olika djurslag är dock otillräckligt. Olika viltarter har olika anatomiska, fysiologiska och mentala förutsättningar, vilket tar sig uttryck i skiftande sinnesförmågor och beteenderepertoarer, och de lever i olika ekologiska sammanhang. Därför varierar förutsättningarna vid jakt kraftigt mellan djurslagen. Forskning talar för att stora djur rör sig längre än små djur efter att ha blivit skjutna. Emellertid är forskningen om jakt på djur som är mindre än rådjur mycket begränsad. Det är svårt att generalisera en subjektiv upplevelse som lidande. Flera tolkningar av begreppet onödigt lidande är dessutom möjliga, baserade på t.ex. lidandets intensitet och varaktighet, avsikterna bakom det handlande som orsakar lidandet samt uppfyllandet av människors och djurs intressen. Det är inte möjligt att med enbart naturvetenskapliga metoder avgöra vad som i jaktsammanhang kan betraktas som onödigt lidande. Fullständiga riskbedömningar av djurvälfärd vid jakt saknas. I jämförelse med jakt med kul- eller hagelvapen medför bågjakt djurvälfärdsrisker med avseende på framför allt tiden från skott till medvetslöshet och skadeskjutning. Bristen på vetenskapligt 7 underlag, inte minst vad gäller småvilt, innebär indirekt också en djurvälfärdsrisk. Bågjakt kan samtidigt eventuellt medföra bättre förutsättningar för avläkning efter skadeskjutning om djuret inte återfinns. En samlad riskbedömning av djurvälfärden vid jakt med pil och båge behöver ta hänsyn till alla tänkbara risker respektive tänkbara fördelar och väga dem mot motsvarande risker respektive fördelar med kul- eller hagelvapen. Fara för människor och egendom i samband med jakt kan förutom olycksfall även antas omfatta störningsmoment i landskapet där jakt bedrivs, t.ex. oljud, människors oro och konkurrerande markanvändning. I Sverige skadas årligen c:a 500 människor i samband med jakt och av dem får i genomsnitt två personer så allvarliga skador att de dör. Cirka 12 % av de dödliga jaktolyckorna drabbar människor som inte deltagit i jakten. De vanligaste skadorna vid jakt med kul- eller hagelvapen är skär- och klämskador, frakturer från fall, hundbett och hörselskador. Av dessa bör risken för hörselskada och hundbett minska vid bågjakt. Det korta skjutavståndet och en minimal risk för rikoschetter bör också minska risken för olyckor med dödlig utgång vid jakt med pil och båge. Jakt med pil och båge är tyst och anses därför inte vara störande för omgivningen, men allmänheten kan uppleva jaktens smygande karaktär som skrämmande. Den låga ljudnivån kan möjligen även öka risken för tjuvjakt. Jakt med pil och båge kan under vissa förhållanden vara ett fungerande verktyg för att förvalta viltstammar, men det behövs mer tid för att minska en viltpopulation med pil och båge än med kulvapen. Det är oklart om jakt med pil och båge skulle öka möjligheterna till god viltförvaltning under svenska förhållanden. Jakt med pil och båge kan anses vara mer miljövänlig än jakt med kul- eller hagelvapen, eftersom pilen inte innehåller bly eller andra giftiga ämnen. I vilken grad införande av jakt med pil och båge skulle kunna påverka den totala mängden bly som hamnar i naturen är dock oklart, eftersom det beror på i vilken grad pil och båge vid ett eventuellt införande av sådan jakt skulle ersätta kul- och hagelvapen med blyhaltig ammunition och i vilken omfattning bly framledes kommer att vara tillåtet i ammunition. Vid bedömning av konsekvenser av jakt med pil och båge behöver olika tänkbara etiska perspektiv och normativa etiska teorier beaktas. Etiska överväganden kan hjälpa till att belysa om de risker som ett eventuellt tillåtande av jakt med pil och båge skulle innebära för vilt, människor, egendom och natur uppvägs av metodens fördelar i förhållande till jakt med krutdrivna vapen. Förekommande argument för eller emot jakt med pil och båge har granskats. Resonemanget innebär inte att Rådet förespråkar något särskilt perspektiv eller synsätt, eller utifrån något sådant vill rättfärdiga eller motsäga rättfärdigande av jakt med pil och båge, utan syftar till att belysa olika tänkbara argument. Det finns en risk att allmänheten motsätter sig ett beslut att tillåta jakt med pil och båge grundat främst på argument om nöje och utmaningar för jägaren. För att jaktmetoden ska accepteras är det viktigt att den kan motiveras även på andra sätt och att lidandet för de jagade djuren minimeras. Det är oklart huruvida ett införande av jakt med pil och båge skulle påverka acceptansen för jakt i allmänhet

Hur är det att vara tillfälligt anställd?

A flexible income and fixed expenses : Economic stress among on call-employees The aim of the study was to investigate the economic situation of temporary employees. The study group consisted of 778 on call employees.The response rate was 56 percent. Twenty percent had experience from being treated in different economic affairs. Over 50 percent of them answered that the form of employment was an impediment to get a loan and above 40 percent that it was an impediment to get a lease. The study group is strongly polarized as regards to economical matters. There is a clear connection between poverty and health. Those who often worried about economy and were poor had lower psychological well-being (GHQ-12), more complaints from stomach, back and neck, more headache, and were more tired and listless. Purpose: To investigate the economic situation of temporary employees.Syftet var att öka kunskapen om ekonomisk stress, hälsa, arbets- och livssituation bland personer med korta jobb (behovsanställningar). Studiegruppen utgjordes av personer som sökt anställningar via en arbetsförmedling som specialiserat sig på förmedling av kortvariga arbeten. Projektgruppen erhöll listor på de personer som sökt arbete under första halvåret 1998. Dessa fick frågeformulär med svarskuvert hemsända med post. Enkäten bestod av åtta delar: bakgrundsinformation, tidigare arbetslivserfarenhet, frågor om önskat yrke, ekonomi, att vara tillfälligt anställd, tillfälligt anställd på jobbet, att ha ett arbete, hälsa och välbefinnande. Den bakgrundsinformation som användes var ålder, kön, hemmavarande barn samt utbildningsnivå. För studien av ekonomisk stress användes ett antal specifika frågor, varav flertalet härrör från Starrins studier av arbetslösa (Starrin & Jönsson, 1998). Bemötandefrågor ställdes för att undersöka hur man blir bemött i olika ekonomiska angelägenheter. Uppfattning av hur den tillfälliga anställningen påverkar möjligheten att få kredit eller betalkort, ta lån, få ett hyreskontrakt, få ett telefonabonnemang, ta försäkring. Frågor om ekonomiska tvångssituationer tog upp om man under tiden som arbetslös/anställd med tillfälliga jobb tvingats pantsätta ägodelar, låna pengar eller sälja ägodelar för att klara av sina utgifter; om man tvingats avstå från t.ex. TV-licens, tidningsprenumeration eller försäkring för att klara av sina utgifter; om man inte kunnat betala räkningar i tid på grund av att man inte haft pengar; om man uppsökt ekonomisk rådgivning. Oro för ekonomi mättes med en fråga om hur ofta man grubblar om hur det skall gå för ekonomin. Frågor om hälsa innefattade om man under de senaste tre månaderna haft symptom som halsbränna, sura uppstötningar, sveda i maggropen eller orolig mage, trött- och håglöshet, huvudvärk, om man efter arbetet haft ont i övre delen av ryggen eller nacken, eller om man känt sig fullt frisk. Den svarande fick även göra en egen bedömning av ett eventuellt samband mellan anställningsförhållande och hälsa. För att mäta psykiskt välbefinnande användes skalan GHQ-12 (General Health Questionnaire - 12 questions). Syfte: Att öka kunskapen om ekonomisk stress, hälsa, arbets- och livssituation bland personer med tillfälliga anställninga

Seeking Individual Health and Organizational Sustainability : The Implications of Change and Mobility

Extensive changes are taking place in working life and creating new and important areas for research. New knowledge is needed in order for individuals and organizations to be able to maintain long-term development. The aim of this thesis is to increase our understanding of how change and (im)mobility in the labor market are related to employees’ health, wellbeing, and work-related attitudes. The thesis comprises three studies, based on questionnaire data from different samples. Study I examined the potential consequences of downsizing in two organizations that had implemented change in two different ways (proactively and reactively). A proactive approach seems to lessen change-related demands and provide an opportunity for increased participation, which helps lessen the negative effects on employee work attitudes and wellbeing. The descriptive data from a representative sample in Study II revealed that 28 percent of the permanent and 50 percent of the temporary employees did not work in their preferred occupations. The results indicate that those individuals who were involuntarily embedded (locked-in position), especially among the permanent employees, had more health problems and less development at work. Study III utilizes a newly developed construct (work-related health attributions) that focuses on the individual’s perception of the relation between work and health. The results indicate that it seems to be a promising construct for predicting job satisfaction, organizational commitment, and turnover intention. For employees to have the opportunity to participate in organizational change, as well as the opportunity to exercise mobility and alter their circumstances when the organization, occupation, or job is not contributing to their better health appear to be factors that help improve health and sustainability for both employees and organizations

The mediators of the association of socioeconomic status with left ventricular mass and diastolic function: causal mediation analysis based on prospective cohort study

Tavoitteet. Matala sosioekonominen status (SES) on yhteydessä heikompaan sydänterveyteen. Yhteys myös sydämen vasemman kammion suurempaan massaan ja heikompaan diastoliseen toimintaan on havaittu muutamissa tutkimuksissa. Yhteyttä välittävien tekijöiden tutkimus on kuitenkin ollut vähäistä. Tämän tutkimuksen tavoitteena oli tarkastella aikuisiän SES:in (koulutustaso, tulotaso, ammattiasema, sekä näistä kolmesta yhdistetty SES-muuttuja) yhteyttä sydämen vasemman kammion massaan ja diastoliseen toimintaan, sekä sitä, välittävätkö BMI ja systolinen verenpaine näitä yhteyksiä. Menetelmät. Tutkimuksen aineisto (n=1296) oli peräisin suomalaisesta Lasten Sepelvaltimotaudin Riskitekijät (LASERI) -pitkittäistutkimuksesta. SES-indikaattorit arvioitiin vuonna 2001, poikkeuksena vuonna 2007 arvioitu tulotaso. BMI ja systolinen verenpaine mitattiin vuonna 2007. Vasemman kammion massa ja diastolinen toiminta mitattiin vuonna 2011 sydämen kaikukuvauksella. Vasemman kammion massa (g/m2.7) mitattiin kammion massan suhteena osallistujan pituuteen korotettuna potenssiin 2.7. Diastolinen toiminta (E/e’) laskettiin sisäänvirtausnopeuden ja mitraaliläpän liikenopeuden suhteena. Kausaalisella mediaatioanalyysilla tarkasteltiin, välittävätkö BMI ja systolinen verenpaine aikuisiän SES:in yhteyttä vasemman kammion massaan ja diastoliseen toimintaa, kun ikä ja sukupuoli on kontrolloitu. Tulokset ja johtopäätökset. Osa SES-indikaattoreista oli yhteydessä vasemman kammion massaan ja diastoliseen toimintaan. Kausaaliseen mediaatioanalyysiin eteni vain osa altiste-mediaattori-vaste-yhdistelmistä, mutta jokaisen näistä yhteys näyttäytyi osittain medioituna. Tulokset antavat alustavaa näyttöä systolisen verenpaineen, ja erityisesti BMI:n, rooleista aikuisiän matalan SES:in ja vasemman kammion suuremman massan ja heikomman diastolisen toiminnan yhteyttä välittävinä tekijöinä.Objectives. Low socioeconomic status (SES) is related to cardiovascular diseases. Furthermore, an association with left ventricular mass and diastolic function has been recognized in some studies. However, due to limited research potential mediators of these associations are not currently known. Therefore, the aim of this study was to evaluate the association of adulthood SES (education, income, occupation, and combined, cumulative SES-variable) with left ventricular mass and diastolic function. BMI and systolic blood pressure were assessed as potential mediators. Methods. The longitudinal data for the study (n=1296) was drawn from a Finnish population-based follow-up study The Cardiovascular Risk in Young Finns. SES-indicators were assessed in 2001, with the exception of income, which was assessed in 2007. BMI and systolic blood pressure were measured in 2007. Left ventricular mass and diastolic function were measured with echocardiography in 2011. Left ventricular mass (g/m2.7) was defined as a ratio of ventricular mass and participants height raised to allometric power of 2.7. Diastolic function (E/e’) was defined as a ratio of transmitral flow velocity and tissue velocity. Causal mediation analysis was used to evaluate, whether BMI and systolic blood pressure mediate the associations between adulthood SES and the left ventricular mass and diastolic function, when age and gender are controlled. Results and conclusions. Only some of the SES-indicators were related to the left ventricular mass and diastolic function. All combinations of variables that advanced to causal mediation analysis indicated partly mediated associations. The results of this study provide preliminary evidence for the mediating role of systolic blood pressure, and especially BMI, in the association of low adulthood SES with a greater left ventricular mass and diastolic dysfunction

Positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning

The influence of longterm sick leave on daily life The aim of the study was to analyse the influence of long-term sick leave on different aspects of daily life. The study group consisted of 862 men and women with a consecutive sick leave period of 12-18 months. Half of the group was still sick-listed. The participants answered a mail questionnaire including 24 questions on negative and positive effects. The most common negative influences were attributed to economy. 55-68 percent reported less opportunity and desire to participate in leisure time activities, social and family activities, impaired sleep and psychological well-being. Half of the group reported a more negative selfimage. Negative effects on the relations to partner, children, family and friends were reported by 20-29 percent while 11-18 percent reported positive influences. Positive effects were mainly found for lifestyle, alcohol- and smoking habits, relations to children and partner. Positive consequences were more common than negative effects in one respect only use of alcohol. The response patterns differed with gender, age and diagnosis. In the group with psychological diagnoses the consequences were polarised with few persons unaffected while in the group with musculoskeletal and other diagnoses the consequences to a much higher degree were unipolar and negative. Those who reported a positive influence on sleep showed an increased probability of being back in work, particularly among the elderly. The report is finished by a methodological discussion. Keyword: long term sick leave, social consequences, psychological consequences, mental diagnoses, muskuloskeletal disorders, health-related behaviourPerspektivet och frågorna i denna studie är inte de vanliga den handlar inte om vad som orsakar sjukfrånvaro utan om det omvända konsekvenser för den enskilde av en långtidssjukskrivning. Med tanke på omfattningen av sjukfrånvaron, och särskilt långtidsfrånvaro, är det förvånande hur lite belyst denna fråga har varit i forskningen. Rapporten får ses som ett första försök till att bidra till ökad kunskap i en samhällsfråga av stor relevans. Undersökningens syfte var att studera hur livssituationen påverkas vid långa sjukskrivningar. Via RFV:s register gjordes ett populationsbaserat urval av 1 350 personer där samtliga hade varit sjukskrivna mellan 12-18 månader och hälften fortfarande var sjukskrivna. En postenkät genomfördes med svarsfrekvensen 64 procent (862 personer). Tjugofyra frågor handlade om hur sjukskrivningen påverkat livssituationen. Den vanligaste konsekvensen var negativ inverkan på ekonomin. 55-68 procent rapporterade minskade möjligheter och lust att delta i fritidsaktiviteter, olika sociala aktiviteter, familjeaktiviteter, sämre sömn och psykiskt välbefinnande. Hälften av de svarande angav att de fått en mer negativ självbild. Avseende relationerna med partner, barn, nära familjekrets och vänner angav 20-29 procent negativa konsekvenser medan 11-18 procent angav positiva. De goda effekterna fanns i första hand för livsstil såsom alkohol- och rökvanor, och relationer till barn och partner. Påverkansbilden skilde sig beroende på kön, ålder och diagnosgrupp. För personer sjukskrivna med psykiska diagnoser var bilden mest polariserad med påtagliga utslag såväl i positiv som negativ riktning, även om det senare övervägde. För övriga diagnoser fanns inte denna polarisering utan negativa konsekvenser övervägde klart. De som uppgav att de fått bättre sömn i samband med sjukskrivningen var oftare åter i arbete, speciellt bland äldre. De stora individuella skillnader som framkommit i undersökningen visar att frågan om konsekvenser av sjukskrivning inte är enkel eller entydig. Teoriutveckling och prospektiva studier behövs för att få mer kunskap inom området

Kan probiotika lindra depression?

Tidigare forskning har visat ett samband mellan vår tarmflora och vår fysiska hälsa, och idag görs även mycket forskning på om den även kan påverka vår mentala hälsa. Idag lider över fyra procent av världens befolkning av depression, och den här litteraturstudien har, genom att analysera sju studier och deras resultat, försökt få svar på frågan om probiotika kan lindra depression. Antingen som primär behandling eller som komplement till annan behandling. Den här litteraturstudien gav inga konkreta svar på den frågan, annat än att alla inblandade forskare är överens om att det behövs göra fler, längre och större studier innan man kan dra några slutsatser.Previous research has shown a connection between our microbiota and physical health, and today a lot of research is also being done on whether it also can affect our mental health. Today, over four percent of the world's population suffers from depression, and this literature study has, by analysing seven studies and their results, attempted to answer the question of whether probiotics can alleviate depression. Either as primary treatment or as a supplement to other treatment. This literature study did not provide any definite answers to that question, other than that all the researchers involved in the studies analysed agree that more, longer and larger studies are needed before one can draw any conclusions