From nonsense to openness : Wittgenstein on moral sense

Peer reviewe

Sex− and species−biased gene flow in a spotted eagle hybrid zone

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Recent theoretical and empirical work points toward a significant role for sex-chromosome linked genes in the evolution of traits that induce reproductive isolation and for traits that evolve under influence of sexual selection. Empirical studies including recently diverged (Pleistocene), short-lived avian species pairs with short generation times have found that introgression occurs on the autosomes but not on the Z-chromosome. Here we study genetic differentiation and gene flow in the long-lived greater spotted eagle (<it>Aquila clanga</it>) and lesser spotted eagle (<it>A. pomarina</it>), two species with comparatively long generation times.</p> <p>Results</p> <p>Our data suggest that there is a directional bias in migration rates between hybridizing spotted eagles in eastern Europe. We find that a model including post divergence gene flow fits our data best for both autosomal and Z-chromosome linked loci but, for the Z-chromosome, the rate is reduced in the direction from <it>A. pomarina </it>to <it>A. clanga</it>.</p> <p>Conclusions</p> <p>The fact that some introgression still occurs on the Z-chromosome between these species suggests that the differentiation process is in a more premature phase in our study system than in previously studied avian species pairs and that could be explained by a shorter divergence time and/or a longer average generation time in the spotted eagles. The results are in agreement with field observations and provide further insight into the role of sex-linked loci for the build-up of barriers to gene flow among diverging populations and species.</p

Behaviour, physiology and carotenoid pigmentation in Arctic charr Salvelinus alpinus

The behaviour during an exploration task and the response to a confinement stress of Arctic charr Salvelinus alpinus were evaluated. Behaviour of individuals during 90 min of exploration was classified into high and low activity. High-activity individuals had higher plasma cortisol levels following stress compared to low-activity individuals. This indicates that high- and low-activity individuals correspond to reactive and proactive stress-coping styles. Further, a pigmentation analysis showed that high-activity individuals had a higher number of carotenoid spots cm(-2) than low-activity individuals. Thus, carotenoid pigmentation, as melanin pigmentation in other salmonids, could be linked to stress-coping style in S. alpinus. (C) 2013 The Fisheries Society of the British Isle

Verdirepresentasjon i fantasylitteratur for barn og unge: Om verdier og identitetsutvikling i trilogien Halvgudene av Mari Moen Holsve

Oppgaven dreier seg om hvordan personers verdier kan forme deres identitetsutvikling innenfor fantasylitteratur, konkretisert gjennom en analyse av en romantrilogi for barn av Mari Moen Holsve: Halvgudene (2011), Svart Regn (2012) og Arven etter Maél (2013). Oppgaven setter fokus på verdivalg som blir gjort av både protagonistene og antagonistene, hva det er ved disse verdiene som påvirker personene og deres selvbilde, og hvordan verdivalg i litteraturen har potensiale til å påvirke leseren. For oppgaven har teoretikerne Farah Mendlesohn, Åsfrid Svensen, Göte Klingberg og Ann Swinfen vært viktige referanser. I analysedelen blir fokuset satt på verdiene som blir uttrykt av både protagonistene og antagonistene. I sammenheng med dette blir funksjonene til sekundærverdenen viktige, og hvilke egenskaper denne besitter. Oppgaven bekrefter at verdier er vesentlige innenfor identitetsdannelsen, og at man gjennom lesing av fantasy kan tilegne seg nye verdier, eller se på en verdi fra en ny synsvinkel. Gjennom trilogien blir en mengde forskjellige verdier representert, noe som gjør det mulig for barneleseren å kunne føle en tilknytning til enkelte verdier og identitetsmarkører, og gjennom disse kunne utvikle sine egne verdier. Særlig interessant i denne trilogien er den moralske diskusjonen om hvilken side som egentlig er den gode

Förekomst av långhorningarna Pyrrhidium sanguineum, Poecilium alni och Phymatodes testaceus (Coleoptera: Cerambycidae) inom Skåne län

The oak is a very important tree in the Swedish forest that creates microhabitats for a lot of species. To preserve biodiversity we need to study Nature and the ecology of specific species to learn how we can protect them. Forest management today is focused on efficiency and therefore as much of the forest is used to sustain our energy consuming society. Dead wood that in the older days were left behind in the forest is now used for biofuel to a greater extent. This is causing trouble for a lot of dead-wood dependent beetles in the forest. Among these beetles are the species whose larvae develop in freshly dead medium-thick to thin branches, which constitute prime targets for biofuel. This field study has investigated where three species of GROT-beetles are located in Skåne in Sweden. Pyrrhidium sanguineum, Phymatodes testaceus and Poecilium alni are the target species that during the spring and summer of 2015 were collected through flight interception traps baited with a synthetic pheromone. These three species were considered quite uncommon in Skåne, and Pyrrhidium sanguineum is presently on the red list (2016). But the results of this study demonstrated that we found these species on almost every location where traps were deployed. How the landscape is affecting these species were analyzed to see how the different factors are affecting the abundance of the species. Unfortunately no significant results were shown, but tendency towards that the oak volume is important for the abundance. This is one of the first studies done like this on these three beetles, and pheromone traps are a useful tool for the future to study specific species in the nature

Identitetsskapande och perfektionism : En undersökning bland unga vuxna kvinnor på Krisjouren för unga

Enligt Erikson (1988) utvecklar individen en känsla av inre identitet under ungdomsåren. Marcia (1966) var den första som utarbetade ett empiriskt sätt att mäta identitetsutvecklingen utgående från Erikssons utvecklings- och socialisationsteori. Marcia utvecklade en teori om fyra olika identitetsstatuslägen, uppnådd identitet, moratorium, lånad identitet och förvirrad identitet. Marcias identitetsmodell har kritiserats, bl.a. för att den inte tar hänsyn till en mer rörlig identitet i det samtida samhället. Ett flertal forskare (t.ex. Luyckx och Berzonsky) har även försökt utvidga Marcias identitetsstatusmodell. I denna undersökning replikeras Luyckx m.fl (2008) undersökning mellan perfektionism och identitetsstatustyp. Jag valde att göra undersökningen med ett sampel som kunde antas uppleva problem med identitetsbildningen och har därmed utfört undersökningen på Krisjouren för unga. Mitt sampel bestod av 30 unga kvinnor. Frågeformuläret DIDS samt frågeformulär angående den psykiska hälsan användes. DIDS mäter identitetsutveckling angående framtidsplaner på fem kontinuerliga skalor, engagemang, identifikation med engagemang, vidsträckt och fördjupat utforskande samt grubblande utforskande. DIDS har validerats av Mannerström 2011 med ett studerandesampel vid Helsingfors universitet. En hög reliabilitet uppnåddes på de flesta skalor förut vidsträckt och fördjupat utforskande. De fem identitetsdimensionerna korrelerade på ett förväntat sätt, men endast fem av sambanden var signifikanta. Hypoteserna angående ett positivt samband mellan funktionell perfektionism och engagemang och identifikation med engagemang fick inte stöd. Detta kan bero på sampelstorleken. En stiganalys utfördes med depression och ångest som de beroende variablerna. De fem identitetsdimensionerna fungerade som medierande variabler och som oberoende variabler fungerade funktionell perfektionism och dysfunktionell perfektionism. Modellen var inte signifikant vad gällde depression, fast än effektstorleken var hög. Modellen förklarade 17% av variationen av depression. Detsamma gällde ångest, modellen var inte signifikant. Ett större sampel skulle sannolikt ha gett signifikanta resultat i Luyckx och kollegers (2008) efterföljd

Survey of regulations concerning pesticides in Sweden and the EU

As a member of the EU, Sweden has, in some cases, transferred the controlling rights to the Union. This means that the rules defined by the EU must be followed in all member countries, including Sweden. The European Agricultural policy constitutes the largest part of the EU's annual budget and is in contrast to many other areas fully funded at EU level. The last decade, many new regulations on chemicals and pesticides have been introduced which brought great changes and a lot of work throughout the Union, including Sweden. Sweden has always had a strict policy on chemicals and has been at the forefront when it comes to sustainable agriculture and environmental management. For many other member countries, the new EU rules meant cutbacks in the number of approved pesticides while it meant the opposite for Sweden. Most of the products that were previously banned in Sweden have, with the new rules been reintroduced in the country. Despite this, Sweden has by its own continued to ban certain substances. This has forced Swedish producers into a situation where the production in Sweden is based on different rules and conditions in comparison with many other EU member states. This has led to much debate in the media and several projects started to find new solutions for cultivating minor crops. This without some pesticides, previously basic products, in the producers' pest management strategy. It is not only Sweden's stricter rules that led to production differences but also new rules at EU level. EUs new pest regulation (1107/2009) means that Europe nowadays is divided into three distinct climate zones where pesticides must be approved separately in each climate zone. Sweden is part of the North Zone where production, when it comes to minor crops, is in percentage very low compared to the central and southern zone. This means that applications for approval of products in many cases are only made in the central and southern zone where the greatest economic benefit for chemical companies is located. Sweden needs to find other ways to get pesticides approved and are including off-label approval as an option. Alternative routes entail a greater risk for the producers where the guarantees, both for efficiency and selectivity, cannot be given. For both apple and onion, which are the crops examined in this report, the exclusion of pesticides is a big problem to combat. Both crops have a long Swedish tradition but with slightly different conditions. The problem with fungal disease, fruit canker, in apple orchards is widespread, and as the young plants are purchased from abroad where other rules apply it do not help with modern cultivation strategies for avoiding infection. Plant material is often contaminated from the nursery and symptom-free on purchase. Without chemical agents to keep the infection at a low level, breakouts can appear easily and cause huge losses in cultivation. Options to prevent infection include finding resistant varieties and rootstocks for grafting. In the current situation there are no approved fungicides against fruit canker in Sweden. In the rest of Europe Merpan, with the active substance Captan, is approved for use in the cultivation. This product has, since about 10 years, annually been approved an exemption for use in Swedish apple orchards after harvest. When it comes to onion and weed problems, which has become a huge problem without properly functioning pesticides, the greatest difficulty lies in combating weeds with other techniques. The onion has a very poor competitive ability and mechanical weed control methods requires tremendous precision not to damage the bulb's delicate surface. Crop rotation is important to prevent certain types of weeds while others remain intractable. Stomp, with the active substance Pendimethalin, has been banned in Sweden since 2008. Just as Merpan, Stomp has since then been approved annually for use in onion cultivation with exemption. Reasons for banned pesticides lie both in the fact that the substances are banned because of the unfavourable effects. The case usually because of the fact that application for approval has not been sent in or sent in but not been adequate enough. Swedish farmers are now in a period of uncertainty and relies yearly on approved exemptions. Various projects, funded from the Swedish Board of Agriculture and LRF, have been launched to find a viable option, both chemically as well as through other techniques. Swedish farmers feel treated unfairly when the rules are not the same for everyone. They believe that the problem lies not in the fact that substances are banned but more in the fact that they are not banned consistent across Europe.Som medlem i EU har Sverige i vissa fall överlåtit bestämmanderätten till unionen. Detta innebär att regler bestämda av EU måste följas i alla medlemsländer, inklusive Sverige. Den Europeiska Jordbrukspolitiken utgör den största delen av EUs årliga budget och är till skillnad från många andra områden helt finansierade på EU-nivå. Det senaste decenniet har många nya regler gällande kemiska produkter och växtskyddsmedel införts vilket inneburit stora förändringar och mycket arbete i hela unionen, så även för Sverige. Sverige har alltid haft en strikt kemikaliepolitik och legat i framkant inom områden som hållbart jordbruk och miljöarbete. För många andra medlemsländer har de nya EU reglerna inneburit åtstramningar i antalet godkända växtskyddsmedel medan det inneburit motsatsen för Sverige. Flertalet produkter som tidigare varit förbjudna i Sverige har i och med de nya reglerna blivit återinförda i landet. I och med detta har Sverige på eget initiativ fortsatt att förbjuda vissa ämnen och har därmed försatt svenska producenter i en situation där produktionen sker på olika villkor i jämförelse med många andra medlemsländer i EU. Detta har medfört debatter i media och ett antal startade projekt för att hitta nya lösningar för att kunna odla specialgrödor utan vissa kemiska produkter som tidigare varit grundpelare i producenternas bekämpningsstrategier. Det är inte bara Sveriges striktare regler som gjort att villkoren för produktion skiljer sig åt utan även nya regler på EU-nivå. EUs nya växtskyddsförordning (1107/2009) innebär att Europa numer är indelat i tre olika klimatzoner där kemiska produkter måste godkännas separat i varje klimatzon. Sverige ingår i den norra zonen där produktionen, när det gäller specialgrödor, är procentuellt låg i jämförelse med den centrala och södra zonen. Detta gör att ansökningar för godkännande av produkter i många fall enbart görs i centrala och södra zonen där den största ekonomiska vinsten för kemikalieföretagen ligger. Sverige får därmed hitta andra vägar att få kemiska produkter godkända och däribland finns utökat produktgodkännande som alternativ. Alternativa vägar innebär dock en större risk för producenterna där garantierna, både på effektivitet och selektivitet, inte kan ges. För både äpple och lök, som är grödorna granskade i denna rapport, är bortfallet av kemiska produkter för bekämpning ett stort problem. Båda grödorna har en lång svensk tradition men med något olika förutsättningar. Problemet med svampsjukdomen fruktträdskräfta i äppelodlingar är vida utbrett och i och med att plantmaterial köps in från utlandet där andra regler gäller hjälper det inte med moderna odlingsstrategier för att undvika smitta. Plantmaterialet är ofta smittat redan från plantskolan, symptomfritt vid inköp, men utan kemiska medel för att hålla infektionen på låg nivå, bryter den lätt ut och kan ge stora förluster i odlingen. Alternativ för att hindra smitta ligger mycket i att hitta tåliga sorter och grundstammar för ympning. I dagsläget finns inget godkänt preparat mot fruktträdskräfta i Sverige. I övriga EU är Merpan, med den aktiva substansen Kaptan, godkänt att användas i odlingen. Detta preparat har sedan ca 10 år tillbaka årligen fått dispens i Sverige för att kunna användas i äppelodlingar efter skörd och något annat hållbart alternativ finns idag inte tillgängligt. Gällande ogräsproblem i lökodling, kan dessa bli väldigt stora utan välfungerande kemiska produkter. Problemet där ligger i den stora svårigheten att på annat sätt bekämpa ogräset. Löken har dålig konkurrensförmåga och mekaniska rensningsmetoder kräver enorm precision för att inte skada lökens ömtåliga yta. Växtföljden är viktig för att hindra vissa typer av ogräs medan andra fortfarande är svårhanterliga. Stomp, med den aktiva substansen Pendimetalin, har varit förbjuden i Sverige sedan 2008. Precis som Merpan har Stomp årligen sen dess blivit godkänd att användas i lökodling med dispens. Problemet med förbjudna växtskyddsmedel ligger både av den faktorn att ämnena förbjudits på grund av farliga egenskaper men oftast av den faktorn att ansökan för godkännande inte gjorts eller inte varit tillräcklig. Svenska odlare befinner sig nu i en oviss period där man årligen förlitar sig på godkända dispenser. Olika projekt, finansierade av bland annat Jordbruksverket och LRF, har startats för att hitta ett hållbart alternativ, både på kemisk väg men även genom andra tekniker. Svenska odlare känner sig orättvist behandlade när reglerna inte är samma för alla och de anser att problematiken inte ligger i att ämnen försvinner utan mer i att de inte försvinner konsekvent över hela Europa

Strategies for implementation of IP system in orchard : a comparative case study between Sweden and Ethiopia

Integrerad produktion (IP) är ett odlingssystem som EU beslutat om att samtliga producenter i medlemsstaterna ska följa från och med 1 jan 2014 (Europaparlamentet, 2009). Arbetet med införandet av detta är redan långt gånget i Sverige och Svenskt Sigill står för en produktmärkning som bland annat innebär att produkten är odlad enligt IP (Svenskt Sigill, 2011). En liknande global märkning finns, där tanken är att reglerna för IP-odling ska vara desamma världen över, för att underlätta internationell handel (GLOBAL G.A.P, 2011). Integrerad produktion (IP) syftar till att ge långvariga och hållbara lösningar i produktion och odling genom att ha det naturliga ekosystemet som kunskapsbas (Svenskt Sigill, 2011). Målet med odlingssystemet är att få hög avkastning och dessutom göra så låg påverkan på naturen och använda så lite energi, gödning- och bekämpningsmedel som möjligt. I detta arbete görs jämförelser av Svenskt Sigills märkning och GLOBAL G.A.P.s krav på vad som krävs för att bli certifierad odlare enligt deras regelverk. Jämförelsen av de olika märkningarna appliceras sedan på odlare i Sverige och i Etiopien. Båda odlingarna sägs odla enligt IP och jämförelsen görs då för att se hur detta arbete skiljer sig åt på de olika odlingarna. Jämföra om odlarna stött på liknande utmaningar och vilka problem de kan ställas inför både dagligen och vid införande av IP-systemet. Resultatet visade på stora skillnader mellan odlingarna men att viss problematik så som utbildning och kunskapsbrist ansågs som ett problem i båda fallen. Arbetet består av dels en litteraturstudie för att förklara innebörden och de strategier och arbetssätt man bör ha i en IP-odling dels förklarande information om vad de svenska respektive internationella regelverken innehåller och hur de arbetar. Arbetet är också uppbyggt på flertalet intervjuer för att tydliggöra det praktiska arbetet med regelverken och insamling av åsikter från personer som berörs och följer regelverket på olika sätt. Odlare både i Sverige och i Etiopien har intervjuats om hur de arbetar enligt IP och hur de i allmänhet ser på nuvarande regelverk. Det svenska regelverket anses vara bra men i vissa fall mycket arbetskrävande medan den etiopiska odlingen odlar enligt IP utan att följa något regelverk då kraven för dessa är för höga