Analys av 25-hydroxyvitamin D i primärvården

Background: The interest of vitamin D has increased in the last years. That is because there is so many possible positive effects of vitamin D and also because many individuals has vitamin D deficiency. Modern man spends much time indoors which leads to lower levels of vitamin D. People who have emigrated from a sunny climate to a Nordic climate often gets a deficiency due to a more pigmented skin which requires a larger amount of UVB to get an adequate synthesis of vitamin D. Aim: The aim with this study is to compare and evaluate how similar the instrument mini VIDAS measures 25(OH)D total against the current existing method cobas e 602. A discussion about if 25(OH)D total has a place in primary health care is included in the study. Method: The comparison was based on 39 samples. The samples was analyzed on cobas e 602 and mini VIDAS. A precision test was performed. External controls from DEQAS was also included in the study. The results have been presented with simple linear regression analysis, mean value, SD and CV. Results: The comparison between cobas e 602 and mini VIDAS gave a coefficient of determination of 81,34 %. mini VIDAS was closest to the external controls target values. Conclusion: There is no obvious conclusions about if mini VIDAS fulfills the requirement to be introduced to primary health care. The coefficient of determination of 81,34 % should be at least 95 %. However is mini VIDAS closer to the external controls target values then cobas e 602. There is factors that implies that 25(OH)D total has a place in primary health care with regards to demand, use and because many individuals has vitamin D deficiency. The instrument is also user-friendly to a primary health care laboratory.Bakgrund: Intresset för vitamin D har ökat de senare åren. Det beror dels på att det finns många eventuella positiva effekter av vitamin D och dels på att många individer har brist på vitamin D. Nutidens människa spenderar mycket tid inomhus vilket leder till lägre nivåer av vitamin D. Personer som har utvandrat från ett soligt klimat till nordiskt klimat får ofta brist på grund av en mer pigmenterad hud som behöver större mängd UVB för att få en adekvat syntes av vitamin D. Syfte: Syftet med den här studien är att jämföra och utvärdera hur lika det patientnära instrumentet mini VIDAS mäter 25(OH)D total mot befintlig metod cobas e 602. Diskussion om analysen 25(OH)D total har en plats i primärvården ingår även i studien. Metod: Jämförelsen baserades på 39 st prover. Proven analyserades på cobas e 602 och mini VIDAS. Ett precisionsförsök gjordes. Externkontroller från DEQAS inkluderades även i studien. Resultaten har presenterats genom enkel linjär regressionsanalys, medelvärde, SD och CV. Resultat: Jämförelsen mellan cobas e 602 och mini VIDAS gav en förklaringsgrad på 81,43 %. mini VIDAS var närmst externkontrollernas målvärden. Slutsats: Det går inte att dra självklara slutsatser ifall mini VIDAS uppfyller kraven att införas i primärvården. Förklaringsgraden som är på 81,43 % bör vara minst 95 %. Däremot överensstämmer mini VIDAS med externkontrollerna bättre än cobas e 602. Det finns faktorer som tyder på att analysen 25(OH)D har en plats i primärvården med avseende på efterfrågan, användningsområde och antal individer med brist. Instrumentet är dessutom användarvänligt för ett primärvårdslaboratorium

Analys av 25-hydroxyvitamin D i primärvården

Background: The interest of vitamin D has increased in the last years. That is because there is so many possible positive effects of vitamin D and also because many individuals has vitamin D deficiency. Modern man spends much time indoors which leads to lower levels of vitamin D. People who have emigrated from a sunny climate to a Nordic climate often gets a deficiency due to a more pigmented skin which requires a larger amount of UVB to get an adequate synthesis of vitamin D. Aim: The aim with this study is to compare and evaluate how similar the instrument mini VIDAS measures 25(OH)D total against the current existing method cobas e 602. A discussion about if 25(OH)D total has a place in primary health care is included in the study. Method: The comparison was based on 39 samples. The samples was analyzed on cobas e 602 and mini VIDAS. A precision test was performed. External controls from DEQAS was also included in the study. The results have been presented with simple linear regression analysis, mean value, SD and CV. Results: The comparison between cobas e 602 and mini VIDAS gave a coefficient of determination of 81,34 %. mini VIDAS was closest to the external controls target values. Conclusion: There is no obvious conclusions about if mini VIDAS fulfills the requirement to be introduced to primary health care. The coefficient of determination of 81,34 % should be at least 95 %. However is mini VIDAS closer to the external controls target values then cobas e 602. There is factors that implies that 25(OH)D total has a place in primary health care with regards to demand, use and because many individuals has vitamin D deficiency. The instrument is also user-friendly to a primary health care laboratory.Bakgrund: Intresset för vitamin D har ökat de senare åren. Det beror dels på att det finns många eventuella positiva effekter av vitamin D och dels på att många individer har brist på vitamin D. Nutidens människa spenderar mycket tid inomhus vilket leder till lägre nivåer av vitamin D. Personer som har utvandrat från ett soligt klimat till nordiskt klimat får ofta brist på grund av en mer pigmenterad hud som behöver större mängd UVB för att få en adekvat syntes av vitamin D. Syfte: Syftet med den här studien är att jämföra och utvärdera hur lika det patientnära instrumentet mini VIDAS mäter 25(OH)D total mot befintlig metod cobas e 602. Diskussion om analysen 25(OH)D total har en plats i primärvården ingår även i studien. Metod: Jämförelsen baserades på 39 st prover. Proven analyserades på cobas e 602 och mini VIDAS. Ett precisionsförsök gjordes. Externkontroller från DEQAS inkluderades även i studien. Resultaten har presenterats genom enkel linjär regressionsanalys, medelvärde, SD och CV. Resultat: Jämförelsen mellan cobas e 602 och mini VIDAS gav en förklaringsgrad på 81,43 %. mini VIDAS var närmst externkontrollernas målvärden. Slutsats: Det går inte att dra självklara slutsatser ifall mini VIDAS uppfyller kraven att införas i primärvården. Förklaringsgraden som är på 81,43 % bör vara minst 95 %. Däremot överensstämmer mini VIDAS med externkontrollerna bättre än cobas e 602. Det finns faktorer som tyder på att analysen 25(OH)D har en plats i primärvården med avseende på efterfrågan, användningsområde och antal individer med brist. Instrumentet är dessutom användarvänligt för ett primärvårdslaboratorium

Livestreaming av företag – En studie gällande engagemanget hos mottagaren

Denna studie undersöker olika faktorer som påverkar livestreaming ur mottagare-, sändare- samt teoretiskt perspektiv. För att därigenom skapa en ökad kunskap gällande dess användande och engagemang. Under processen har grundad teori använts som forskningsperspektiv och både kvalitativa intervjuer och fokusgrupper har genomförts. Resultatet visar att där är viktiga steg för att skapa engagemang. Medvetenhet, där mottagaren görs medveten om företaget via spridning. Intresse, där ett intresse skapas med hjälp av innehållet men där vaksamhet bör tas gällande Fear of Missing out respektive Video-On-Demand och dess inverkan på mottagaren. Interaktion och engagemang, där en dialog skapas med mottagaren och en gemenskap byggs upp där publiken är deltagande. Dessa steg leder till lojalitet och förespråkare som är villiga att sprida företaget och dess innehåll vidare. Slutsatsen konstaterar att dessa steg borde ses som en cirkel istället för en trappa. Vilket betyder att alla är lika viktiga delar i att skapa ett engagemang. De bygger även vidare på varandra och det sista steget är inte slutresultatet utan bör ses som en pågående process som leder oss tillbaka till första steget.This study seeks to explore the motives behind livestreaming from a sender-, receiver- and theoretical perspective. With the aim to create a better understanding for receiver engagement and sender usage. During the process, grounded theory was used as research method and both qualitative interviews and focus groups were implied. The results show that there are important steps to create engagement. Aware, where you make the receiver know about you through coverage. Interest, where you create an interest with the content your making but also watch out for the impact Fear of Missing out and Video-On-Demand might have on the receiver. Interaction and engagement, where you create a dialogue with the receiver and build a community where the audience is participating. These steps lead to loyalty and advocates who are willing to spread you and your content further. In conclusion, these steps are to be approached as a circle rather than a ladder. Meaning that they are all important components of creating engagement. They build on each other and the last step is not the end result but an ongoing progress leading us back to step one

Livestreaming av företag – En studie gällande engagemanget hos mottagaren

Denna studie undersöker olika faktorer som påverkar livestreaming ur mottagare-, sändare- samt teoretiskt perspektiv. För att därigenom skapa en ökad kunskap gällande dess användande och engagemang. Under processen har grundad teori använts som forskningsperspektiv och både kvalitativa intervjuer och fokusgrupper har genomförts. Resultatet visar att där är viktiga steg för att skapa engagemang. Medvetenhet, där mottagaren görs medveten om företaget via spridning. Intresse, där ett intresse skapas med hjälp av innehållet men där vaksamhet bör tas gällande Fear of Missing out respektive Video-On-Demand och dess inverkan på mottagaren. Interaktion och engagemang, där en dialog skapas med mottagaren och en gemenskap byggs upp där publiken är deltagande. Dessa steg leder till lojalitet och förespråkare som är villiga att sprida företaget och dess innehåll vidare. Slutsatsen konstaterar att dessa steg borde ses som en cirkel istället för en trappa. Vilket betyder att alla är lika viktiga delar i att skapa ett engagemang. De bygger även vidare på varandra och det sista steget är inte slutresultatet utan bör ses som en pågående process som leder oss tillbaka till första steget.This study seeks to explore the motives behind livestreaming from a sender-, receiver- and theoretical perspective. With the aim to create a better understanding for receiver engagement and sender usage. During the process, grounded theory was used as research method and both qualitative interviews and focus groups were implied. The results show that there are important steps to create engagement. Aware, where you make the receiver know about you through coverage. Interest, where you create an interest with the content your making but also watch out for the impact Fear of Missing out and Video-On-Demand might have on the receiver. Interaction and engagement, where you create a dialogue with the receiver and build a community where the audience is participating. These steps lead to loyalty and advocates who are willing to spread you and your content further. In conclusion, these steps are to be approached as a circle rather than a ladder. Meaning that they are all important components of creating engagement. They build on each other and the last step is not the end result but an ongoing progress leading us back to step one

Socialtanter och paragrafryttare : Synen på polisen och sociala myndigheter i Magdalena Graafs Det ska bli ett sant nöje att döda dig

Syftet med uppsatsen är att genom närläsning av Magdalena Graafs självbiografi Det ska bli ett sant nöje att döda dig, studera hur stereotypa föreställningar kommer till uttryck. De stereotypa föreställningar som valts är synen av polisens och de sociala myndigheters arbete.      Hermeneutisk metod har används för att få en så fullständig uppfattning av bokens innehåll som möjligt. Därtill har också närläsning av texten gjorts med syfte att hitta alla ställen i boken då Magdalena Graaf talar om polisen eller de sociala myndigheterna. I resultat och analysdelen jämförs den stereotypa bild som finns i Magdalena Graafs bok med liknade studier av stereotyper inom faktionslitterturen. Uppsatsen avslutas sedan med en slutdiskussion där jag sammanfattar och svarar på uppsatsens syfte och frågeställningar. Vidare görs en redogörelse för hur forskning påvisar att de stereotypa föreställningar som finns i faktionslitteratur kan bidra till att ovana, okritiska läsare för sina fördomar bekräftade och betraktar faktionen som en ren faktatext

Hälsoteknik : Ett tillväxtområde och innovationssystem med gränsöverskridande potential utifrån ett genusperspektiv?

Innovationer och innovationssystem har på senare tid fått en allt viktigare roll i synen på vad somfrämjar ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Forskning visar att statliga satsningar inominnovationspolitiken uppvisar ett prioriteringsmönster där kön synes vara en organiserandeprincip. Tekniktunga branscher som främst sysselsätter män som anställda får majoriteten av demedel som delas ut för att stödja och utveckla innovativa processer . I Halland är Hälsoteknik etts.k. prioriterat tillväxtområde och därmed mottagare av dessa medel. Hälsoteknik har somområde en potential att vara gränsöverskridande då det sammanför mansdominerade branschermed könsbalanserade och kvinnodominerade branscher. Uppsatsen studerar om tillväxtområdetoch innovationssystemet hälsoteknik utmanar de dualistiska genuskonstruktioner som forskningvisat att den svenska innovationspolitiken bygger på, samt visar på genusperspektivets relevans iatt synliggöra obalanser i strukturer som kan verka tillväxthämmande

Livestreaming av företag – En studie gällande engagemanget hos mottagaren

Denna studie undersöker olika faktorer som påverkar livestreaming ur mottagare-, sändare- samt teoretiskt perspektiv. För att därigenom skapa en ökad kunskap gällande dess användande och engagemang. Under processen har grundad teori använts som forskningsperspektiv och både kvalitativa intervjuer och fokusgrupper har genomförts. Resultatet visar att där är viktiga steg för att skapa engagemang. Medvetenhet, där mottagaren görs medveten om företaget via spridning. Intresse, där ett intresse skapas med hjälp av innehållet men där vaksamhet bör tas gällande Fear of Missing out respektive Video-On-Demand och dess inverkan på mottagaren. Interaktion och engagemang, där en dialog skapas med mottagaren och en gemenskap byggs upp där publiken är deltagande. Dessa steg leder till lojalitet och förespråkare som är villiga att sprida företaget och dess innehåll vidare. Slutsatsen konstaterar att dessa steg borde ses som en cirkel istället för en trappa. Vilket betyder att alla är lika viktiga delar i att skapa ett engagemang. De bygger även vidare på varandra och det sista steget är inte slutresultatet utan bör ses som en pågående process som leder oss tillbaka till första steget.This study seeks to explore the motives behind livestreaming from a sender-, receiver- and theoretical perspective. With the aim to create a better understanding for receiver engagement and sender usage. During the process, grounded theory was used as research method and both qualitative interviews and focus groups were implied. The results show that there are important steps to create engagement. Aware, where you make the receiver know about you through coverage. Interest, where you create an interest with the content your making but also watch out for the impact Fear of Missing out and Video-On-Demand might have on the receiver. Interaction and engagement, where you create a dialogue with the receiver and build a community where the audience is participating. These steps lead to loyalty and advocates who are willing to spread you and your content further. In conclusion, these steps are to be approached as a circle rather than a ladder. Meaning that they are all important components of creating engagement. They build on each other and the last step is not the end result but an ongoing progress leading us back to step one

Kvalitetsskapande inom sjukvården - en studie av Reumatologen

Problemdiskussion: Kvalitetstänkande och kvalitetsstyrning är inom sjukvården såväl efterfrågat som ifrågasatt. Problem uppstår när någon vill ge en allmängiltig beskrivning av sjukvårdskvalitet eftersom begreppet är mångfacetterat. En extern syn på sjukvård, tillsammans med andra påverkande faktorer, har bidragit till att kvalitet har fått en mer betydande roll för organisationens konkurrenskraft. Genom privatisering och kundfokus möjliggörs en mer kvalitetsinriktad vård och synsättet innebär att kvalitetsarbetet kan fokuseras på olika aspekter. Syfte: Att genom en kartläggning av kvalitetsprocesser beskriva hur Reumatologen skapar kvalitet. Vidare vill vi belysa hur kvalitet reflekteras och blir till underlag för dokumentering och rapportering. Avgränsning: Vår avsikt är inte att undersöka kvalitet ur varken strategiskt eller kundrelaterat perspektiv utan att enbart se till förekomsten av kvalitetsprocesser på Reumatologen. Vi skall vidare ge en beskrivning av processerna samt de förutsättningar som är relaterade till dem. Metod: Uppsatsens metodologiska diskussion har två avsnitt där det första presenterar de perspektiv vi utgått från, i form av olika antaganden om kunskapens förutsättningar. I avsnitt två beskriver vi hur datainsamlingen gått till samt hur vi försökt öka validiteten i uppsatsen. Resultat, slutsatser: För att besvara frågeställningen hur Reumatologen skapar kvalitet behövs två utgångspunkter. Hänsyn måste tas till såväl respondenternas subjektiva bild av kvalitetstermen samtidigt som en objektiv bild måste beaktas för att få ett enhetligt kvalitetsskapande. Vår slutsats blir att kvalitet på Reumatologen främst skapas genom en effektivisering av processer. Det är framför allt tryck från externa aktörer och förändrade förutsättningar i omgivningen som är motiv till kvalitetsförbättring. Genom olika diskussionsgrupper reflekteras kvalitetsskapandet för att i ett senare led rapporteras och dokumenteras. Förslag till fortsatt forskning: En mer omfattande undersökning där såväl strategisk nivå som patienter involveras för att få fler perspektiv på kvalitetsskapandet. På så vis kan en mer rättvisande bild av kvalitetsprocessen uppnås