Arthroscopic Posterior Glenoid Fracture Fixation Using Knotless Suture Anchors.

Shoulder instability after a posterior glenoid rim fracture is rare and potentially difficult pathology to treat. Operative techniques often involve a large dissection to view the fragments resulting in local soft tissue injury. Internal fixation is often achieved with interfragmentary screws; however, this may not be possible with small or multifragmentary fracture patterns. We describe an arthroscopic technique for posterior glenoid rim fracture fixation using knotless suture anchors. These anchors can be inserted without cannulas allowing easier access to the posterior glenoid. This procedure is simple, safe, and offers good visualization of the glenohumeral joint whilst avoiding the detrimental effects of larger surgical dissection

Complex shoulder girdle injuries following mountain bike accidents and a review of the literature

BACKGROUND: Mountain and road bike accidents are particularly common with the increased popularity of the sport. We reviewed the attendances in our emergency department over a 4-year period looking at cycling injuries to detect the level and grade of these injuries and their outcomes. METHOD: Royal Blackburn Hospital caters for a population of 550 000. A search through the Hospital information system revealed 104 patients with fractures following mountain bike injuries. These were looked at in more detail. We present a series of 5 severe shoulder girdle injuries following mountain bike accidents in this cohort, to highlight the serious level of injury sustained in this sport. We searched MEDLINE and EMBASE databases over the past 10 years using the keywords, mountain, biking and fracture. This yielded 7 papers. We compared our series with the literature. RESULTS: 104 fractures following mountain bike accidents between 2008 and 2011. Fractures of the upper limb were the most common (88.5%) with the clavicle being the most commonly fractured bone (28.8%). CONCLUSIONS: Major scapular injuries with destruction or disruption of the four bar linkage of the shoulder girdle are very common following mountain accidents. Clavicular fractures are the commonest upper limb injury. It is easy to miss a disruption to the four-bar linkage associated with a clavicular injury. This paper highlights the severity of the injuries sustained in mountain bike accidents of the upper limb and requirement of adequate protection in this exhilarating sport

Surgery for scapula process fractures: Good outcome in 26 patients

Background Generally, scapula process fractures (coracoid and acromion) have been treated nonoperatively with favorable outcome, with the exception of widely displaced fractures. Very little has been published, however, regarding the operative management of such fractures and the literature that is available involves very few patients. Our hypothesis was that operative treatment of displaced acromion and coracoid fractures is a safe and effective treatment that yields favorable surgical results

The nurse´s communication in Palliative care

Den palliativa vården syftar till att lindra fysiskt och psykiskt lidande och bevara den svårt sjuke patientens livskvalité under livets sista dagar. Sjuksköterskans kommunikation påverkar såväl patientens delaktighet och välbefinnande såväl som vårdrelationen dem emellan. En förtroendefull relation kan bidra till ökat välbefinnande för patienten i palliativ vård. För att främja delaktighet så måste sjuksköterskan kommunicera med patient och anhöriga. Den sociala kompetensen har stor betydelse och etablerandet av relationer ses som betydelsefullt, likaså förmågan att visa medkänsla samt att vara vänlig och trovärdig. Uppriktighet kan bidra till att skapa förtroende och trygghet, och ett ömsesidigt förtroende är ett tecken på en vårdande relation. Sjuksköterskans roll i ett tidigt palliativt skede är bl.a. att underlätta för patienten att få kontroll genom att förklara information medan det i ett senare skede ligger ett fokus på symtomlindring och välbefinnande. Engagemanget får stor betydelse för den vårdande relationen, ett oengagerat beteende kan leda till distanserande vilket inte gynnar patienten. I sjuksköterskans kommunikation upplevs svårigheter bl.a. i samtalen som riskerar att förstöra hoppet eller dilemman som uppstår när man tvingas agera mot den egna strävan att vara ärlig. Tidsbrist är en annan faktor som försvårar sjuksköterskans kommunikation

Läskompetens i gymnasiet och specialpedagogiska konsekvenser

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av läsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgår från i årskurs 1 på gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta får för de elever som är svaga läsare. Teori De teoretiska utgångspunkterna är ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av läsförståelse. Metod För att få svar på frågorna i syftet utformades en webbenkät i verktyget Surveymoneky. Frågorna i enkäten formulerades utifrån Pisas ramverk för läsförståelse och delades upp i samma kategorier som användes där, dvs. slag av text, läsprocess och sammanhang. Enkäten skickades via e-post till lärare som undervisar i årskurs 1 på 10 olika gymnasieskolor. Det var 71 lärare som svarade på enkäten. Resultat Utifrån Pisas definition av läsförståelse verkar undervisningen, så som den synliggörs i enkäten, tydliggöra viss läskompetens och osynliggöra andra kompetenser. Många av de texttyper som förekommer utanför skolans väggar är tämligen osynliga i undervisning som den här webbenkäten beskriver. Det handlar om argumenterande texter, instruerande texter och utredande texter, och det handlar om texter där ord och meningar inte är presenterade i löpande form. Texter som ursprungligen är producerade för arbetslivet eller för offentligt bruk har också en liten plats i undervisningen. Den största utvecklingspotentialen handlar dock om att utvärdera och reflektera över annat än texternas innehåll i undervisningen, nämligen texternas språk och struktur. Relaterat till de teoretiska utgångspunkterna i studien är det sannolikt en god idé för alla lärare att synliggöra dessa texter i undervisningen för att på så vis bidra till att eleverna får utveckla sitt språk så lång det är möjligt

Den offentliga baksmällan : En genusvetenskaplig studie kring Expressens representation av Kikki Danielsson och Plura Jonsson i relation till alkoholbruk

Alkohol är en stor del av den svenska kulturen på många olika sätt. Utifrån en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöker denna studie hur artisterna Plura Jonsson och Kikki Danielsson representeras i relation till alkoholbruk i artiklar. Syftet med studien är att kartlägga likheter och skillnader i representationerna och diskutera dem ur ett genusperspektiv, i avseende att öka förståelsen för vilka normer som (re)produceras kring alkoholbruk i media, och på vilka sätt det sker. I undersökningen studeras hur de gestaltas, vilka egenskaper de tillskrivs, vilka likheter och skillnader som förekommer och resultaten tolkas sedan ur ett genusperspektiv. Teorier som studien grundar sig på är representationsteori, genusteori med fokus på genussystemet, teori om femininitet och maskulinitet samt teori om stereotyper. Materialet består av totalt sex onlineartiklar från tidningen Expressens webbsida, artiklarna ingår i nöjesgenren. Metoden som används är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, med fokus på kritisk lingvistik och lexikal analys. Utöver det görs en kompletterande semiotisk bildanalys. Resultaten visar att det finns likheter i form av att de båda delvis gestaltas i negativa termer i relation till alkoholbruket. Men att skillnaderna är fler och består av en i högre grad negativ gestaltning av Danielsson än av Jonsson. För henne är det farligt, dåligt, oacceptabelt och för Jonsson är det mer normalt och godtagbart. Slutsatser som dras är att artiklarna genom vokabulär, lexikal stil och bild (re)producerar normer kring Danielssons och Jonssons alkoholbruk vilka präglas av genussystemets idéer om kvinnligt och manligt. Det förekommer till viss del stereotypa drag i vilka egenskaper de tillskrivs med undantag för några få aspekter.

DEN PALLIATIVA VÅRDEN PÅ ÄLDREBOENDEN UNDER COVID-19 pandemin : En kartläggning av sjuksköterskors erfarenheter

Bakgrund: Det nya coronaviruset Covid-19 spred sig till äldreboenden och medförde att rutiner inom den kommunala äldrevården och palliativa vården påverkades negativt. Etisk stress påverkade sjuksköterskornas förmåga att ge personcentrerad och likvärdig vård. Problem: Sjuksköterskor har som uppgift att bibehålla och förbättra välbefinnandet för den palliativa patienten. När delar av den palliativa vårdens värdegrund åsidosattes uppstod brister i delar av den palliativa vårdfilosofin. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av den palliativa vården på äldreboenden under pandemin. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på enkät som besvarades av 100 sjuksköterskor. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter var att patienterna symtomskattades, och erhöll adekvat smärtlindring under pågående pandemi i en tillfredställande nivå. Majoriteten av sjuksköterskorna var nöjda med den palliativa vård de gav patienterna trots pågående pandemi och försvårande omständigheter och uteblivet stöd från externs palliativt team. Slutsats: Stöd för sjuksköterskor är något den kommunala vårdgivaren bör studera för att upprätthålla säker vård och trygga sjuksköterskor i den palliativa vården

DEN PALLIATIVA VÅRDEN PÅ ÄLDREBOENDEN UNDER COVID-19 pandemin : En kartläggning av sjuksköterskors erfarenheter

Bakgrund: Det nya coronaviruset Covid-19 spred sig till äldreboenden och medförde att rutiner inom den kommunala äldrevården och palliativa vården påverkades negativt. Etisk stress påverkade sjuksköterskornas förmåga att ge personcentrerad och likvärdig vård. Problem: Sjuksköterskor har som uppgift att bibehålla och förbättra välbefinnandet för den palliativa patienten. När delar av den palliativa vårdens värdegrund åsidosattes uppstod brister i delar av den palliativa vårdfilosofin. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av den palliativa vården på äldreboenden under pandemin. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på enkät som besvarades av 100 sjuksköterskor. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter var att patienterna symtomskattades, och erhöll adekvat smärtlindring under pågående pandemi i en tillfredställande nivå. Majoriteten av sjuksköterskorna var nöjda med den palliativa vård de gav patienterna trots pågående pandemi och försvårande omständigheter och uteblivet stöd från externs palliativt team. Slutsats: Stöd för sjuksköterskor är något den kommunala vårdgivaren bör studera för att upprätthålla säker vård och trygga sjuksköterskor i den palliativa vården