Introductions

This is the introduction to the book with the overall description: This is a critical time in design. Concepts and practices of design are changing in response to historical developments in the modes of industrial design production and consumption. Indeed, the imperative of more sustainable development requires profound reconsideration of design today. Theoretical foundations and professional definitions are at stake, with consequences for institutions such as museums and universities as well as for future practitioners. This is ‘critical’ on many levels, from the urgent need to address societal and environmental issues to the reflexivity required to think and do design differently

Concluding dialogue

This is a chapter in a book with the overall description: This is a critical time in design. Concepts and practices of design are changing in response to historical developments in the modes of industrial design production and consumption. Indeed, the imperative of more sustainable development requires profound reconsideration of design today. Theoretical foundations and professional definitions are at stake, with consequences for institutions such as museums and universities as well as for future practitioners. This is ‘critical’ on many levels, from the urgent need to address societal and environmental issues to the reflexivity required to think and do design differently

Discursos relacionados a las masculinidades y la violencia en adolescentes escolarizados de Asunción

El presente trabajo de investigación pretende describir y analizar los diferentes discursos en torno a las masculinidades, las estrategias del ejercicio del poder y sus significados en un grupo de adolescentes varones escolarizados en la ciudad de Asunción. Para ello se realizó un estudio cualitativo de tipo exploratorio, la muestra fue por conveniencia (40 adolescentes). La información recolectada fue a través de entrevistas en grupo focales. El análisis de la información fue mediante el análisis de contenido, desde una perspectiva semántica y centrada en las narrativas. Los resultados muestran discursos orientados a uno mismo (deber ser) y a los demás (deber hacer), existiendo tensión entre ambas dimensiones. Se percibe ventajas y costos en cuanto a ser varón, y los costos son parte de la lucha constante en la conquista de una masculinidad que siempre está bajo sospecha. Los principales escenarios de masculinización percibidos son la familia y la institución educativa, y espacios alternativos como las calle. Los grupos de socialización son los padres/madres, y sobre todo el grupo de pares y las mujeres. El origen de la masculinidad se percibe como un proceso de aprendizaje (posición construccionista) y por resultado de la naturaleza (posición esencialista) y las dinámicas familiares se destaca la figura del varón: dominante, paternalista, democrática. En cuanto a las relaciones con los demás se destaca tipologías de expresión de la masculinidad: hegemónica/dominante, subordinada y flexible/democrática y con las mujeres una postura misógina, paternalista o equitativa. La violencia es percibida como reactiva, situacional y orientada a resultados. Atribución externa al fenómeno lo que dificulta la responsabilidad. Se concluye que estos discursos no son estáticos ni excluyentes, se solapan y se expresan de acuerdo a los contextos y las personas en él. La construcción de estas masculinidades se realiza dentro de una compleja red de interacciones y en relación a los otros evaluando constantemente ciertos atributos y en función a ello asumir una posición en el orden social, siendo el ejercicio de la violencia funcional al logro de estos objetivos

Conifers – The urban trees of the future? : a study of the impact of climate change on coniferous in Malmö in year 2100

Uppsatsen presenterar en litteraturstudie av klimatförändringarnas konsekvenser för stadsträd i Malmö till år 2100, med fokus på städsegröna barrträd. För att förhindra en framtid där vi måste byta ut en stor andel klimatmässigt missgynnade stadsträd är det viktigt, både ekologiskt och ekonomiskt, att ta reda på vilka arter som kommer klara de förändrande förutsättningarna som framtidsklimatet för med sig. Studien har fokus på städsegröna barrträd för att ta reda på om dessa kan ha ett större klimatmässigt värde än lövträd, och därför med fördel användas i hanteringen av klimatförändringarna. Vid slutet av seklet kommer Malmös årsmedeltemperatur enligt SMHI:s beräkningar ha stigit från 8.4 °C till +13 °C vilket ger en längre vegetationsperiod och i huvudsak milda, regniga vintrar och heta, torra somrar med intensiva värmeböljor. De klimatfaktorer som behandlas i uppsatsen är de som kommer ha konsekvenser för träds växtfysiologiska aspekter: temperatur, nederbörd, torka och vegetationsperiodens längd. Resultaten visar att torktåliga arter med lämpliga strategier för att hantera torkstress är bland det viktigaste egenskaperna för stadsträd i Malmö år 2100. Hur trädens invintring och vintervila kommer påverkas av det förändrade klimatet utreds inte fullt ut då det är ett aktuellt forskningsområde vilket gör det svårt att i denna litteraturstudie ge ett entydigt svar. Städsegröna barrträden har en god förmåga att hantera perioder av torka på grund av en flexibel fotosyntes, långsam transpiration, tjock kutikula och mindre blad. Städsegröna barrträd kan lindra effekten av klimatförändringarna mer effektiv än lövfällande lövträd när det gäller dagvattenhantering, absorbering av luftföroreningar samt främjande av biologisk mångfald. Detta beror på barrträdens vintergröna krona som gör att trädets klimatförbättrande funktioner kan erbjudas året runt och inte bara under vegetationsperioden. Beträffande trädens temperaturreglerande förmåga via transpiration presterar barrträd emellertid sämre än lövträd.This thesis presents a literature study of the impact of climate change on city trees in Malmö in year 2100 with the main focus on evergreen coniferous trees. In order to prevent a future where we have to replace a large proportion of city trees due to their disadvantage with respect to the climate, it is important both ecologically and economically, to find out which species that will manage the changing conditions that the future climate will bring. The study focuses on conifers to find out if these can alleviate the effects of climate change better than deciduous trees, and therefore could be at an advantage in the management of climate change. By the end of this century, Malmö's mean annual temperature will have risen from 8.4 ° C to +13 ° C according to SMHI's calculations. This will cause a longer growing period and mainly mild, rainy winters and hot dry summers with intense heatwaves. The climate factors studied in this thesis are those that will have consequences for the physiological aspects of the tree: temperature, precipitation, drought and the length of the growing period. The results show that dry-resistant species with appropriate strategies for managing drought stress are among the most important characteristics of city trees in Malmö in 2100. How grow cessation and dormancy development of the trees will be affected by climate change is not fully investigated since it is a current research area which makes it difficult to address in this thesis. Coniferous trees have a good ability to handle periods of drought due to flexible photosynthesis, slow transpiration, thick cuticle and smaller leaves. Conifers can manage the effect of climate change more efficiently than deciduous trees in terms of storm water management, absorption of air pollution and the support of biodiversity. This is due to the evergreen canopy of coniferous trees, which allows the tree's climate-enhancing features to be offered all year round and not just during the growing period. Regarding the trees cooling effect through transpiration, conifers perform poorer than deciduous trees

The future of libraries in the mobile world

Modern cell phones are full of applications wanting to communicate with library systems. Currently there are over 100.000 apps and thousands of them have something to do with books.What are the implications for libraries and library technology development

Vikten av belysningsplanering för människans hälsa

Det blir allt vanligare att kommuner upprättar en belysningsplan eller belysningsstrategi. För att kommunen ska kunna få ut den bästa belysningen för invånare och besökare bör vissa kriterier finnas med samt att planen bör ha en platsförankring. Vem är det som ska vistas i nattlandskapet? Hur ska platser brukas när dagsljuset försvunnit för dagen? Människan är komplex i sitt uttryck och ingen person fungerar på samma sätt som en annan- våra egenskaper är en produkt av tidigare och nuvarande erfarenheter och upplevelser, detta bär vi med oss under livets gång. Människors olikheter till trots så har det i ett flertal studier påvisats att många känner en otrygghet i mörkret och vill hellre gå längs en väl upplyst trafikerad väg än genom ett parkstråk. Om vårt stadsrum inte ljussätts kommer det att begränsa invånarnas möjlighet att röra sig fritt i nattlandskapet och därmed minska den sociala interaktionen och människors aktivitet under mörka delar av året. Hur ska en planerare ljussätta för att öka trygghetskänslan på platsen och tillgängliggöra stadsrummet alla tider om året? Vilka belysningsfaktorer påverkar hur sinnena uppfattar ett mörkerrum? Syftet med arbetet har varit att bidra till en ökad förståelse för hur svenska kommuner tar fram fakta och arbetar med belysningsplanering samt hur planeringen kommer till uttryck i formulerade belysningsplansdokument med särskilt fokus på upplevelse och hälsoaspekter. Genom en litteraturstudie och att genomföra en granskning av ett urval av kommuners belysningsplaner har jag försökt komma underfund med vad som krävs för att invånaren ska få ett så optimalt belyst stadsrum som möjligt. Vad finns det för faktorer som ökar möjligheten till aktivitet och rörelsefrihet de mörka timmarna under dygnet? En av slutsatserna i arbetet är att det är nödvändigt som arkitekt, landskapsarkitekt eller annan planerare att ha en baskunskap inom ljuslära och hur ljus fungerar för människors sinnen. Planering av artificiellt ljus blir ultimat om det genomförs en analys av platsen som ska ljussättas samt att människans mående hamnar i fokus. En annan slutsats är att artificiellt ljus har en påvekran hos människan då hon kan må bättre psykiskt och fysiskt om det finns en väl fungarande belysning. Målet med detta arbete har varit att bidra till förståelsen för sambandet mellan belysning och hälsa/ohälsa samt att studera kommunernas belysningsplaner och hur de förhåller sig till aspekterna atmosfär, orienterbarhet trygghet och säkerhet.It has become more common that municipalities establish a lighting plan or lighting strategy. If the municipality shall be able to get the best lighting for residents and visitors, certain criteria should be included and the plan should be location-specific. Who will be staying in the nocturnal landscape? How will sites be operated when the daylight disappeares for the day? Humans are complex in their expression and no person works the same way as a someone else- our personal attributes are a product of past and present experiences and perceptions, that we carry with us throughout life. Despite of human differences it has in a number of studies shown that many feel an insecurity in the dark and would rather walk along a well lit busy road than by a path in the park. If our urban spaces are not illuminated, it will restrict residents’ ability to move freely in the night landscape and thus reduce the social interaction and human activity during the dark months of the year. How should a planner illuminate to increase the sense of security of the place and make urban space available at all times of the year? Which lighting factors affect how the senses perceive a dark room? The aim of this work was to contribute to a better understanding of how Swedish municipalities retrieve facts and work with lighting planning and how planning is expressed in formulated lighting plan documents with a particular focus on experience and health. Through a literature review and an audit of municipal lighting plans I have tried to figure out what it takes to get the most optimal lit urban spaces as possible for the residents. Which are the factors that increase the possibility of activity and movement in the dark hours of the day? One of the conclusions of this work is that it is necessary as an architect, landscape architect or planner to have a basic knowledge of light and how light function for the human senses. In order to plan artificial light for humans an analysis of the site should be conducted alongside with putting the wellbeing of the citizens in focus. Another conclusion is that artificial light has an inpact in the human. She can feel better mentally and physically if the urban space har a welldesigned lighting. The main goal of this work has been to contribute to the understanding of the relationship between lighting and health/illness aswell as to study the municipal lighting plans and how they relate to the aspects atmosphere, orientatability safety and security

The Relationship Between Low Vision and Musculoskeletal Complaints. A Case Control Study Between Age-related Macular Degeneration Patients and Age-matched Controls with Normal Vision

AbstractIntroductionAge-related Macular Degeneration (ARMD) patients often describe complaints from neck and scapula area muscles and a decreased postural control. In clinical assessment, these complaints are considered to be due to old age.PurposeThis study focuses on low-vision patients with ARMD, comparing them to age-matched controls without any eye disease, in order to evaluate if the linkage between self-rated visual complaints and musculoskeletal complaints is more prominent when low vision is present.MethodsIn a cross-sectional study, 24 ARMD patients, aged 65 to 85, were compared to a group of 24 controls without visual problems having a similar age distribution. Visual acuity, the need for magnification plus other optical and visual parameters were assessed. Visual, musculoskeletal and balance/proprioceptive complaints were collected by means of a self-rating questionnaire. The Visual Functioning Questionnaire - Near Activities Subscale (VFQ–NAS) was used to evaluate visual function and related complaints.ResultsThe correlation between visual complaints and musculoskeletal complaints yielded significant values of the correlation coefficient when performed separately within each group, as well as when calculated on the entire data set [ARMD, Spearman's rho (ρ)=0.60, P=0.002; control group ρ=0.59, P=0.004; both groups together ρ=0.50 P<0.001]. Stepwise multiple regression analysis supported the hypothesized effect of vision (Visual complaints + Minimum readable typefaces) on musculoskeletal complaints, (r2=0.42, P<0.05).ConclusionsThe results in this study support the hypothesis that a relationship exists between visual and musculoskeletal problems