Från teori till praktik : - simuleringens inverkan på vårdstuderandes självförtroende och upplevda kompetens

I detta examensarbete behandlas simuleringsundervisningens inverkan på vårdstuderandes självförtroende och upplevda kompetens. Syftet med arbetet är att utreda hur den praktiska delen i undervisningen påverkar kunnandet och självsäkerheten hos vårdstuderandena. Problemet i dagens vårdutbildning är att studerande inte får tillräckligt med praktisk träning och därför känner sig osäkra både för att gå ut på praktik och ut i arbetslivet. Det borde alltså enligt oss finnas ett klarare samband mellan teori och praktik för att ge en bredare kunskapsbas och öka kompetensnivån hos studerande. Materialet består av femton forskningsartiklar och två fokusgrupp intervjuer. Samplet till intervjuerna består av sex informanter som studerar till vårdare i Arcada. Materialet är indelat i två delar; en induktiv artikelanalys och en deduktiv analys av intervjuerna. Båda delarna är kvalitativa innehållsanalyser. Teman som behandlas i analyserna är: Utbildning, studerande, säkert och utveckling. Som teoretiskt perspektiv i studien används Patricia Benners modell eftersom i den betonar det praktiska lärandet för vårdstuderande och den lyfter fram erfarenhetens betydelse i arbetet. Resultatet av vår studie visar att studerande upplever att simuleringsövningarna bidragit till en ökad kompetens och ett ökat självförtroende men att även andra faktorer så som praktik och arbetserfarenheter påverkat den personliga utvecklingen. Resultatet från både artiklarna och intervjuerna påminner om varandra. Trots detta finns vissa olikheter då resultatet av artiklarna i regel behandlar simuleringen på en mera allmän nivå och intervjuerna mera tar upp resultatet av simuleringen i Arcada.In this degree thesis dealt with the simulation impact on nursing students selfconfidence and perceived competence. The aim of this study is to investigate how the practical part in education affect competence and the confidence of nursing students. The problem in today's health education is that students are not getting enough practical training and therefore feel unsafe both to out for practical training and into the workplace. It should therefore, in our opinion, be a clearer connection between theory and practice to provide a broader knowledge base and upgrade the skills of students. The material consists of fifteen research articles and two focus group interviews. The sample for the interviews consist of six informants who are studying to be nurses in Arcada. The material is divided into two parts: an inductive article analysis and a deductive analysis of the interviews. Both parts are qualitative content analysis. Themes covered in the analysis are: Education, students, security and development. As a theoretical perspective we´ve used Patricia Benners model, because it emphasizes practical learning for nursing students and it highlights the importance of experience. The results of our study shows that students perceive that simulation exercises contributed to increased skills and increased self-confidence, but that other factors such as internships and work experiences influenced their personal development. The results of both the articles and the interviews are close to similar. Despite this, there are certain differences when the results of the articles typically explain the simulation on a more general level and the interviews will take up the results of the simulation in Arcada

Strategiska allianser: den hemliga ingrediensen för lönsam e-grocery? En fallstudie av livsmedelsföretaget ICA AB

Fenomenet med e-handel växer men i Sverige är det fortfarande relativt få som väljer att handla livsmedel på nätet. Däremot ökar intresset och konkurrensen hårdnar. De stora svenska livsmedelsföretagen måste därför agera. Ett stort problem har varit att hitta lönsamma affärsmodeller för att flytta den traditionella handeln och hela butikens sortiment ut på nätet i ett så kallat e-grocery koncept. I Storbritannien har aktörer, genom strategiska allianser med mindre e-handelsföretag från vilka de har erhållit kompetenser, lyckats lösa detta problem. Syftet med denna uppsats är därför att, utifrån ett resursbaserat perspektiv, resonera kring potentialen i strategiska allianser mellan väletablerade, fysiska livsmedelsföretag och mindre, internetbaserade företag i uppbyggandet av ett e-grocery koncept. Det som undersöks är alltså; är strategiska allianser den hemliga ingrediensen för e-grocery även i Sverige? Detta gestaltas genom en fallstudie av ICA AB. I uppsatsen används kvalitativa metoder i form av semi-strukturerade intervjuer. Som litterärt underlag används forskning som berör områdena det resursbaserade perspektivet, strategiska allianser och e-grocery. Analysen undersöker förutsättningarna för en strategisk allians mellan fallföretaget och ett mindre e-handelsföretag. Detta görs genom att, inom ramen för ett e-grocery koncept, undersöka vilka ICA:s viktigaste resurser är samt vilka resurser de saknar. Det undersöks också på vilket sätt ett ehandelsföretag hade kunnat gynnas av en potentiell allians. Utifrån dessa slutsatser analyseras slutligen hur en potentiell allians kan se ut och vilka effekter en sådan kan tänkas få. Slutsatserna från studien visar bland annat att en allians kan gynna både ett mindre internetbaserat företag och ett stort livsmedelsföretag. Horisontella marknadsföringsallianser visade sig vara den lämpligaste typen av allians i detta sammanhang. Slutsatserna visade också att det finns potential till en strategisk allians som skulle gynna uppstart av ett e-grocery koncept

Crossover på bokmarknaden

In Sweden and abroad, crossover literature (meaning children's books that are read and appreciated by adults as well) has been one of the more noticeable publishing trends of the new millennium. The aim of this thesis is to examine how Swedish publishing houses are working with crossover fiction, both with the genre as a whole and with individual novels. The method is an analysis of the packaging of a few select crossover books, their publishing houses and interviews with people from the book industry. In order to analyse packaging we have chosen literary theorist Gérard Genette’s ideas about paratext, and Publishing Studies professor Claire Squires use of the concept. Squires examines how marketing, where paratext is a notable part, contributes in defining what genre is in the literary marketplace. The results of our study show that publishers working with crossover literature face many obstacles. Problems include the lack of a generally agreed upon definition of and the unpreparedness of the Swedish book industry when handling books with a dual audience. There is simply no category for works found in between children’s and adult literature, a problem that could be solved by focusing on genre instead of age. Regarding packaging, there is no obvious way to design and market crossover books. But our study shows a frequent emphasis on emotion in copy texts, blurbs, titles and also in the often graphic cover, which seems to be what both teenagers and adults respond to. This also applies to the general view of crossover literature as a genre of feeling as expressed by publishers, readers, critics and authors

High incidence and remission of reported food hypersensitivity in Swedish children followed from 8 to 12 years of age – a population based cohort study

Background: Few population-based cohort studies have examined reported food hypersensitivity longitudinally. We investigated prevalence, incidence and remission of perceived food hypersensitivity among schoolchildren from 8 to 12 years of age, and risk factors associated with incidence and remission. Methods: A population-based cohort including all 7–8 year-old children in three Swedish towns was recruited in 2006. A total of 2,585 (96% of invited) children participated in a parental questionnaire. The children in two of the towns, n = 1,700 (90% of invited) also participated in skin-prick-testing with airborne allergens. The cohort was followed using the same methods at 11–12 years of age. At study follow up, specific IgE to foods was analyzed in a randomized subset of children (n = 652). Results: The prevalence of perceived food hypersensitivity increased from 21% at 8 years to 26% at 12 years of age. During this four-year-period, the cumulative incidence of food hypersensitivity was high (15%), as was remission (33%). This pattern was particularly evident for hypersensitivity to cow´s milk, while the incidence of hypersensitivity to other foods was lower. Female sex, allergic heredity, current rhinitis and allergic sensitization were associated with the incidence of food hypersensitivity and allergic sensitization was negatively associated with remission. Risk-factor-patterns for both incidence and remission were different for hypersensitivity to milk compared with hypersensitivity to other foods. Generally, the agreement between reported food hypersensitivity and IgE-sensitization to the implicated food was poor. Conclusions: In this longitudinal, population-based cohort-study perceived food hypersensitivity was common among children between ages 8 and 12, often transient and not well correlated with food-specific IgE. While these findings suggest an overestimated prevalence of food hypersensitivity, the public-health-significance remains high as they reflect the perceived reality to which the children adapt their life and food intakes

A Glial Variant of the Vesicular Monoamine Transporter Is Required To Store Histamine in the Drosophila Visual System

Unlike other monoamine neurotransmitters, the mechanism by which the brain's histamine content is regulated remains unclear. In mammals, vesicular monoamine transporters (VMATs) are expressed exclusively in neurons and mediate the storage of histamine and other monoamines. We have studied the visual system of Drosophila melanogaster in which histamine is the primary neurotransmitter released from photoreceptor cells. We report here that a novel mRNA splice variant of Drosophila VMAT (DVMAT-B) is expressed not in neurons but rather in a small subset of glia in the lamina of the fly's optic lobe. Histamine contents are reduced by mutation of dVMAT, but can be partially restored by specifically expressing DVMAT-B in glia. Our results suggest a novel role for a monoamine transporter in glia that may be relevant to histamine homeostasis in other systems

Toddlers creative art in preschool

Studiens syfte är att få ökad kunskap om förskolemiljöns betydelse och förskollärarens förhållningssätt till, och syn på små barns bildskapande i förskolan. Det är en kvalitativ undersökning där sju förskollärare på två olika förskolor i samma kommun i Norbotten intervjuats skriftligt via e-post. Studien utgår även ifrån den soiokulturella teorin som betonar samspel med andra som viktigt för barns utveckling och lärande. Resultatet visar att förskollärarna ser på bildskapande som vikigt för små barns lärande och utveckling. Förskollärarna menar att genom bildskapande för barn till exempel möjlighet att uttrycka sina tankar oh känslor samt möjlighet att utveckla sin fantasi, motorik, språk, och samspel. Det framgår även att förskollärarna anser att bra material, avsatt tid för skapande och insprirerande vuxna är viktigt och ger goda förutsättningar. Resultatet visar vidare att förskollärarna anser att pedagogers inställning styr vilka material barnen får ta del av

Karaktärerna som djur : Djursymbolik hos karaktärerna i Birgitta Trotzigs novellsamling Berättelser

Abstract Karaktärerna som djur Djursymbolik hos karaktärerna i Birgitta Trotzigs novellsamling Berättelser Utgångspunkten för följande studie är att inslag hämtade från djurriket kan användas som ett verktyg för att gestalta karaktärer i modern svensk prosa. Novellsamlingen Berättelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ”Teresa”, ”En man ur natten”, ”Skämtet” samt ”En vinterberättelse”. Berättelser utkom 1970, och i samlingen använder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utsträckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktärer. Olika symboler hämtade från naturen har stor plats i novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktärer som gestaltas i novellerna. Studien utgår från frågeställningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjälp av djursymbolik, på vilka olika sätt den framträder och vad detta i sin tur gör för läsarens uppfattning av texten som helhet. Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig använder, och om hon använder dem i en klassisk eller personlig kontext. Urvalet för studien begränsas till de fyra noveller som utgör novellsamlingen, men hänvisningar görs även till andra delar av Trotzigs litterära produktion och visar på så sätt hur djursymboliken hos skönlitterära karaktärer är ett grepp som kan skönjas genom hela hennes författarskap

Epidemiology of food hypersensitivity in school children : validation with double-blind placebo-controlled food challenges and biomarkers

Background: This thesis focuses on the incidence and remission of reported food hypersensitivity in schoolchildren followed from 8 to 12 -years of age and the prevalence of hypersensitivity to milk, egg, cod and wheat among 12-year olds investigated by reported data, clinical investigation and double-blind placebo-controlled food challenges and biomarkers. Methods: The studies are mainly based on a population based cohort recruited in 2006 from three municipalities in Northern Sweden. All children in first and second grade, aged 7-8 years, were invited to a parental questionnaire study and 2585 (96% of invited) participated. The children in two of the municipalities were also invited to a skin prick test with airborne allergens. At age 11-12 years, there was a follow-up of the cohort using the same methods, with the addition of a child interview and assessment of body mass index (BMI). At the follow-up, children who reported milk hypersensitivity were invited to structured interviews and children reporting complete elimination of milk, egg, cod or wheat due to perceived hypersensitivity were invited to a clinical examination and blood sampling. According to test results, the children were categorized into different food hypersensitivity phenotypes according to preset criteria. Children categorized as current food allergy were then invited to further evaluation with a double-blind placebo-controlled food-challenge using newly developed recipes. Before their use, the recipes were successfully validated regarding detectable sensorial differences between the active and placebo substances in a separate cohort of healthy schoolchildren (n=275). Before and after the challenge series blood samples were collected for analyses of cytokine mRNA expression in peripheral blood mononuclear cells including hallmark cytokines for the humoral allergy-promoting T helper (Th) 2 response, cellular cytotoxicity-promoting Th1 response, inflammatory-, and T regulatory responses. Fecal inflammatory biomarkers were also analyzed before and after the challenge series. Results: Reported food hypersensitivity increased from 21% at age 7-8 years to 26% at 11-12 years. There was a high incidence (15%) as well as a high remission (33%) of reported food hypersensitivity. Risk factors associated with incidence and remission were different for milk hypersensitivity and hypersensitivity to foods other than milk. The agreement between reported symptoms to milk, egg, cod, wheat, soy and peanut and sensitization to the culprit food was poor. At 11 to 12-years of age the prevalence of reported allergy to milk, egg, cod or wheat was 4.8% while the allergy prevalence according to clinical evaluation was 1.4%. This figure was further halved when evaluated with double-blind placebo-controlled food challenges. The majority of children with reported allergy to milk, egg, cod and wheat were categorized as other food hypersensitivity phenotypes, the most common being probable lactose intolerance (40%) and outgrown food allergy (19%). Even though reported milk hypersensitivity among the 11-12 year olds was 14.5%, only 3% were categorized as current milk allergy. Current and outgrown milk allergy was associated with other atopic disorders and a lower BMI (OR 0.8, 95% CI 0.80-0.98). Before the challenge series, the mRNA expression of the cytokines IL-13 and IL-10 were higher among children with a positive compared to a negative challenge outcome. Conclusion: Reported food hypersensitivity was common among school children in Northern Sweden and increased from 7-8 years to 11-12 years of age, and both the incidence and remission of reported hypersensitivity was high. There was an 8-fold difference in the prevalence of allergy to milk, egg, cod or wheat when reported data was assessed by clinical examinations and double-blind placebo-controlled food challenges. Allergy to milk, egg, cod and wheat was an uncommon cause of complete avoidance of these foods due to perceived hypersensitivity. Some of the analyzed biomarkers might serve as prognostic markers for symptomatic, IgE-mediated food allergy but need further validation.Bakgrund: Födoämnesöverkänslighet håller på att bli ett stort och kostsamt hälsoproblem i västvärlden. Prevalensen av rapporterad födoämnesöverkänslighet bland barn ökar, men det är fortfarande oklart om detta avspeglar en sann ökning i populationen. Det finns en stor spridning mellan uppmätta prevalenstal i olika studier och i de få studier där man följt upp rapporterade data med objektiva metoder ses en hög överrapportering. Data saknas om reell prevalens av födoämnesöverkänslighet bland skolbarn i Sverige. Befintliga prevalensdata baseras på rapporterad födoämnesöverkänslighet och studier saknas där angiven födoämnesöverkänslighet i en barnpopulationskohort validerats med objektiva metoder. Även om dubbelblinda provokationer räknas som "gold standard" används i praktiken endast sjukhistoria, pricktest och analys av specifikt Immunoglubulin E (IgE) samt öppna provokationer för diagnostik. Metoderna har flera felkällor och mer tillförlitlig diagnostisk behövs, särskilt vid sena och svårtolkade symtom. Korrekt diagnos är särskilt viktig när baslivsmedel har eliminerats eftersom kostrestriktionerna riskerar att leda till negativa konsekvenser för livskvalitet och intag av viktiga näringsämnen. Syfte: Studierna i denna avhandling fokuserade på incidens och remission av födoämnesöverkänslighet bland skolbarn i Norrbotten, som följdes från 7-8 år till 11-12 års ålder, och på prevalens av överkänslighet mot mjölk, ägg, fisk och vete bland 12-åringar, undersökt med rapporterade data, klinisk undersökning samt dubbelblinda placebokontrollerade födoämnes-provokationer och biomarkörer. Metod: Den huvudsakliga delen av det här projektet är baserat på en populations-baserad kohort som rekryterades 2006 från 3 kommuner i norra Sverige. Föräldrar till alla barn i klass 1 och 2 (7-8 år) bjöds in till ett frågeformulär, som besvarades av 96% (n=2585) av de inbjudna. Barnen från två av kommunerna, Luleå och Kiruna, bjöds också in till ett pricktest med 10 vanliga luftburna allergen och 90% (n=1700) av de inbjudna deltog. År 2010, när barnen var 11-12 år, gjordes en studieuppföljning med samma metoder och med ytterligare tillägg av en intervju med barnet och bestämning av body mass index (BMI). Studiedeltagandet i enkäter och pricktest var lika högt vid uppföljningen som vid studiestart. Vid studieuppföljningen bjöds barn med rapporterad mjölköverkänslighet in till en strukturerad intervju och barn som helt undvek mjölk, ägg, fisk eller vete på grund av upplevd överkänslighet, bjöds in till klinisk undersökning och provtagning. Baserat på testresultaten kategoriserades barnen i olika fenotyper av födoämnesöverkänslighet utifrån förutbestämda kriterier. Barn som bedömdes ha en aktuell födoämnesallergi bjöds därefter in till vidare utredning med dubbelblind placebokontrollerad födoämnes-provokation. De recept som användes vid de dubbelblinda provokationerna hade dessförinnan validerats avseende detekterbara smak- och konsistens-skillnader mellan aktiv- och placebosubstans i en separat kohort av friska skolbarn (n=275). Före och efter den dubbelblinda provokationen samlades blodprover in för analys av cytokin mRNA-uttryck i mononukleära celler. Analyserna inkluderade cytokiner kännetecknande för humoralt allergidrivande T-hjälpar 2 (Th2) svar, cellulärt cytotoxiskt drivande Th1 svar samt inflammatoriskt- och T-reglerande svar. Vidare insamlades avföringsprover för analys av inflammatoriska biomarkörer före och efter genomgången provokationsserie. Resultat: Prevalensen av föräldrarapporterad födoämnesöverkänslighet ökade från 21% vid 7-8 år till nästan 26% vid 11-12 års ålder. Incidensen av rapporterad födoämnesöverkänslighet var hög (15%), liksom remissionen (33%). Riskfaktorer associerade med incidens och remission var olika för mjölk-överkänslighet och överkänslighet mot andra födoämnen. Vi såg också en bristande samstämmighet mellan föräldrarapporterad överkänslighet mot mjölk, ägg, fisk, vete, soja och jordnöt och IgE-sensibilisering mot det aktuella födoämnet. Vid 11-12 års ålder var prevalensen av rapporterad allergi mot mjölk, ägg, fisk eller vete 4.8%, medan prevalensen baserad på klinisk undersökning och provtagning var 1.4%. Prevalenssiffran halverades ytterligare när kliniskt bedömd födoämnesallergi validerades med dubbelblinda placebo-kontrollerade födoämnesprovokationer. Majoriteten av barnen med rapporterad allergi mot mjölk, ägg, fisk eller vete klassificerades som andra fenotyper av födoämnesöverkänslighet, varav de vanligast förekommande var möjlig laktosintolerans (40%) och utläkt födoämnesallergi (19%). Även om förekomsten av rapporterad mjölköverkänslighet bland 11-12 åringarna var så hög som 14.5%, kategoriserades bara 3% av dessa som en aktuell mjölkallergi. Mjölkallergi, aktuell eller utläkt, var associerat med andra atopirelaterade tillstånd och ett lägre BMI (OR 0.82, 95% CI 0.80-0.98) jämfört med barn som inte undvek mjölkprodukter. Före den dubbelblinda provokationsserien var mRNA-uttrycket av den Th2-relaterade cytokinen IL-13 och den regulatoriska cytokinen IL-10 högre bland barn med provokationspåvisad födoämnesallergi jämfört med barn med en negativ födoämnesprovokation. Såväl före som efter provokationsserien kunde högre nivåer av inflammationsmarkörerna eosinofil-deriverat neurotoxin (EDN) och kalprotektin uppmätas i avföringsprover från barn med positivt provokationsutfall jämfört med barn med negativ födoämnesprovokation. Skillnaderna i uppmätta nivåer av biomarkörer i faeces uppnådde dock inte statistisk signifikans. Slutsats: Rapporterad födoämnesöverkänslighet var vanligt förekommande bland skolbarn i Norrbotten och ökade från 7-8 år till 11-12 års ålder. Incidensen av rapporterad födoämnesöverkänslighet var hög, liksom remissionen. Prevalensen av rapporterad allergi mot mjölk, ägg, fisk eller vete var 8 gånger högre än den prevalens som kunde påvisas med dubbelblind placebokontrollerad födoämnesprovokation. Allergi mot mjölk, ägg, fisk och vete var en ovanlig orsak till att barn helt undvek dessa födoämnen på grund av upplevd överkänslighet. Några av de biomarkörer som analyserades innan provokationsserierna visade lovande resultat som möjliga, framtida prognostiska markörer för symptomatisk, IgE-medierad födoämnesallergi. Dessa resultat behöver dock valideras med ytterligare studier

Upplevelser av stödinsatser hos elever i behov av särskilt stöd

Studiens syfte var att få belysa elevers upplevelser av stödinsatser i grundskolan och att genom deras berättelser kunna förbättra för elever framåt i tiden. Studien baseras därför på gymnasieelevers upplevelser under sin grundskoletid. De intervjuade eleverna går, under tiden intervjuerna pågår, på ett introduktionsprogram på olika skolor i Mellansverige. Eleverna har inte godkända betyg i de grundläggande ämnena och har därmed inte kunnat söka ett nationellt eller praktiskt gymnasieprogram. Det är på grund av detta som studien uppkommit då författarna förstår att fler och fler elever behöver gå ett introduktionsprogram för att skaffa sig gymnasiekompetens. Samtidigt vill författarna få en inblick i hur elever uppfattar det stöd de fått, och hur det stödet kan te sig för elever i grundskolan som är i behov av särskilt stöd. Författarna vill på så vis bli bättre pedagoger och kunna stötta fler elever genom grundskolan. Studien kommer att visa på en del av den komplexitet som finns och ge läsaren en bild av hur det kan vara för en elev i skolan. Elevernas berättelser kan beröra då de öppet berättar om olika händelser i skolan. En elev berättar till exempel om hur denne blivit mobbad av både elever och lärare på en skola eleven gått vid. En annan elev berättar om ett trauma som hittills påverkat elevens liv. De, eleverna som intervjuats berättar öppet och vältaligt om sina upplevelser och hur olika saker har påverkat deras skolgång. Ett genomgående resultat är att alla elever berättar om de relationer de haft i skolan, både dåliga och bra, och hur dessa relationer påverkat deras resultat. De upplever sig inte hörda på men när de knutit en relation med någon vuxen har skolarbetet flutit på bättre med högre kunskapsresultat som följd