One model to fit all? The pursuit of integrated earth system models in GAIM and AIMES

Images of Earth from space popularized the view of our planet as a single, fragile entity against the vastness and darkness of space. In the 1980s, the International Geosphere-Biosphere Program (IGBP) was set up to produce a predictive understanding of this fragile entity as the ‘Earth System.’ In order to do so, the program sought to create a common research framework for the different disciplines involved. It suggested that integrated numerical models could provide such a framework. The paper historicizes the formation of the present ways of thinking about how the components are combined to produce policy-relevant knowledge about the ‘Earth System.’ The empirical basis consists of project documentation, publications and interviews from the Task Force on Global Analysis, Interpretation and Modelling (GAIM) and the project Analysis, Integration and Modelling of the Earth System (AIMES). Within the IGBP GAIM and AIMES fostered the advancement of ‘Earth System’ modeling. The paper divides the development of ‘Earth System’ modeling up into three phases. Research of the first phase mainly concerned the interpretation of model behavior (1984-1997), in the second phase integration and ‘Earth System’ analysis was placed at the center of research efforts (1998-2003). In the third phase AIMES scientists explored the consequences of incorporating humans as a dynamic component in the ‘Earth System’ (2004-). This transition shows that redefining the global environment in increasingly complex terms altered the role of modelers and predictability of the ‘Earth System.

Острые отравления веществами разъедающего действия

ОТРАВЛЕНИ

Who speaks for the future of Earth? How critical social science can extend the conversation on the Anthropocene

This paper asks how the social sciences can engage with the idea of the Anthropocene in productive ways. In response to this question we outline an interpretative research agenda that allows critical engagement with the Anthropocene as a socially and culturally bounded object with many possible meanings and political trajectories. In order to facilitate the kind of political mobilization required to meet the complex environmental challenges of our times, we argue that the social sciences should refrain from adjusting to standardized research agendas and templates. A more urgent analytical challenge lies in exposing, challenging and extending the ontological assumptions that inform how we make sense of and respond to a rapidly changing environment. By cultivating environmental research that opens up multiple interpretations of the Anthropocene, the social sciences can help to extend the realm of the possible for environmental politics

Rendering global change problematic: the constitutive effects of Earth System research in the IGBP and the IHDP

Efforts to predict the future habitability of Earth are examined in three interrelated IGBP and IHDP projects: Global Change and Terrestrial Ecosystems (GCTE), Land Use and Land Cover Change (LUCC), and the Global Land Project (GLP). Drawing upon project documentation and research plans from 1986 to 2012, and 10 interviews with researchers involved in project design and implementation, we trace how these projects have represented the problem of global change in the modelling of ecosystem and land-use dynamics. The imagining of global change was recalibrated as project participants brought more aspects of natural and human life into their computations. A top-down gaze informed by atmospheric physics and predictable cause–effect relationships gave way to a more complex Anthropocene imaginary dominated by non-linearity and less predictable thresholds and pathways. Given intrinsic links between ways of representing and knowing a phenomenon and ways of acting upon it so as to transform it, qualitative change in how the Earth System is ‘rendered problematic’ may imply changes for the practices of environmental science and governance

Vår stad 2030 och efterföljande rådslag : om kapacitet för utbildning och delaktighet

This report is the result of an external assessment based on qualitative interviews with 5 city planners, 9 teachers and 22 pupils participating in the project in 2015 and 2016. The empirical evidence indicate an appreciated project where city planners highlight the ability to reach out to young city dwellers, usually a difficult group to engage in city planning; teachers that stress the projects concrete but at the same time flexible design as a valuable resource in their present and future work; least but not last the pupils talk about the project as something that was real which in turn spurred their commitment to reach for quality in their work. At the end of the project these pupils expressed increased knowledge and engagement in sustainable development. Especially the social dimensions and the local perspective were seen as fresh and inspiring. At the same time teachers highlighted the solid frame of the project giving them more time to cooperate with each other and attend to supervise the pupils along the way. The assessment also finds that the different time-scales that guide the practices of city planners’, teachers’ and pupils’ pose a challenge for cooperation between the groups, as they work together for the first time. Here teachers has to become brokers between the longer time-horizons of the city planners and the much shorter time-horizon providing meaning to the pupils. Another obstacle is the institutional structures of the education system. Firstly it concerns the information infrastructure. The interviews show that the invitation reached teachers via informal channels and thus only reached teachers that was already known to be engaged in education for sustainable development. Secondly, and especially at the Gymnasium level, the organisation around courses prevented interdisciplinary approaches to education for sustainable development. Looking ahead the assessment finds a consensus among the participants that it has been a valuable experience. That all participating city planners and teachers seek for ways to repeat the project in one way or the other might be the best evidence for the projects quality. The results presented in this report are shortly framed and discussed in relation with some scientific studies concerned with learning, relevance and function of education and connections between education and societal development. The discussions points out the importance of social inclusion, personal fulfilment and education for all as capacities for urban planning and transformative approaches in societal and educational development. As the project moves on to new cities the assessment points to a few possible options for development. It could be valuable to develop strategies for reaching a broader range of teachers, ways to improve administrative support within the institutional structures of the participating schools. Thirdly, one way to strengthen the connection between the pupils increased interest and broader socio-political discussion could be to invite political and non-governmental organisations to participate either at the Rådslag* or in the preparations for it. This might be valuable since the engagement in sustainability issues has mainly been channelled into action at the individual level, mainly to consumption. Many participants have also asked for support for upcoming versions of Vår stad 2030. Developing support for the difficult step that would take Vår stad 2030 from an event to a part of the ordinary practices could perhaps be a valuable step to take in further development.Studie av WWF:s projekt "Vår stad 2030" för utvärdering och vetenskaplig kontextualisering. Ingår i WWF:s rapportserie 2016. Tryck WWF Sweden: Stockholm.Vår stad 203

Seeing and Knowing the Earth as a System : Tracing the History of the Earth System Science Partnership

  In this paper we trace the institutional history and rationale of the Earth System Science Partnership by studying the practical and epistemic contributions of the International Geosphere-Biosphere Programme and the International Human Dimensions Programme respectively. While the main aim of our study is to offer an empirical understanding of how this new partnership for the integrated study of the Earth System has come about, the paper also conceptualises the scientific practices and modes of thought represented by the ESSP as a central form of agency in Earth System governance. In order to understand the formation of governance practices in the Earth System, we argue that it is necessary to critically scrutinise the diverse set of knowledges and practices that have constituted the Earth System as a thinkable and governable domain.Earth System Governmentalit

Rendering global change problematic: the constitutive effects of Earth System research in the IGBP and the IHDP

Efforts to predict the future habitability of Earth are examined in three interrelated IGBP and IHDP projects: Global Change and Terrestrial Ecosystems (GCTE), Land Use and Land Cover Change (LUCC), and the Global Land Project (GLP). Drawing upon project documentation and research plans from 1986 to 2012, and 10 interviews with researchers involved in project design and implementation, we trace how these projects have represented the problem of global change in the modelling of ecosystem and land-use dynamics. The imagining of global change was recalibrated as project participants brought more aspects of natural and human life into their computations. A top-down gaze informed by atmospheric physics and predictable cause–effect relationships gave way to a more complex Anthropocene imaginary dominated by non-linearity and less predictable thresholds and pathways. Given intrinsic links between ways of representing and knowing a phenomenon and ways of acting upon it so as to transform it, qualitative change in how the Earth System is ‘rendered problematic’ may imply changes for the practices of environmental science and governance

Rapportering av fördjupande forskningsinsatser kopplade till skolutvecklingsprogrammet ”KNUT3” : En berättelse om vad en transformativ inriktning på utbildningens genomförande kan innebära för skolutveckling och möjligheter till meningsfullt lärande

Denna forskningsrapport rapporterar från tre studier genomförda på skolutvecklingsprogrammet ”KNUT3”, som genomfördes under 2014. Forskningen bygger vidare på de resultat som rapporterats i tidigare forskning på samma skolutvecklingsprogram, fast då ”KNUT2” (Jidesjö et al., 2014). Resultaten som rapporteras här vilar således på ett omfattande empiriskt underlag, som korresponderar med verksamheter från förskola upp till och med gymnasieskola. I en övergripande beskrivning handlade ”KNUT” om att hitta sätt att arbeta för att involvera utbildningen mer i verkliga samhällsutmaningar och sätt att arbeta med lärare som sätter avtryck i klassrum och kommer elevernas lärande till del. Områden som arbeten varit koncentrerade till är energi, resurs, klimat och hållbarhetsfrågor. Ett viktigt resultat som identifierades i den förra forskningsrapporten handlar om att bygga skolutveckling inifrån. Det innebär arbeten som utgår ifrån elevers förutsättningar för lärande och ger lärare och elever möjligheter att äga sådana processer. Denna forskningsrapport fördjupar vad ett sådant arbete innebär, vilka förtjänsterna kan vara och hur utmaningar kan hanteras. Forskningsinsatserna har i allt arbete som rapporteras här utgått ifrån ett följeforskningsupplägg. Det innebär att forskningen haft två funktioner. Dels att tillse att aktiviteter som genomförs har en relation till forskning och vetenskap. Arbetet handlar då om att ta del av tidigare studier och skapa möten med inblandade lärare och andra aktörer, där dessa resultat kan presenteras på ett sätt att de kan omsättas i pågående arbete. Den andra funktionen handlar om att bedriva ny forskning, som genererar en kunskapsuppbyggnad. Även dessa processer är riggade på ett sätt så att framför allt lärare kan ta del av och även påverka forskningens upplägg och inriktning. Forskningsarbetet bygger således starkt på närvaro under pågående arbete istället för att ha en mer utvärderande karaktär i efterhand.Rapporten bygger på empiriska underlag från tre ingående delstudier. Den första återfinns i kapitel två och handlar om lärares perspektiv på utforskande och undersökande arbetssätt i förskola och grundskola. Empirin är genererad via fokusgruppsmetodik med yrkesverksamma lärare som givits möjlighet att reflektera och diskutera kring användandet och implementeringen av material som är mer elevaktiva och öppna i sin karaktär. Resultaten visar att lärares vilja att engagera sig i utvecklingsarbete är kopplat till materialets utformning och rymmer en innehållsdimension samt koppling till samhällsrelevans. Lärarna lyfter också betydelse av involvering av barnens föräldrar i arbetet samt att aktiviteter som utförs har en påverkan på familjelivets handlingar. Breda kontakter med natur och samhälle är ytterligare dimensioner som lyfts fram som viktiga förutsättningar för meningsfullt lärande. Resultaten diskuteras i relation till läraryrkets professionsutveckling, synsätt på undervisning och lärande som förutsättningar för kvalitetsarbete och betydelse av en utbildning som är i takt med tiden. Det andra arbetet som rapporteras i kapitel tre, handlar om fördjupande studier kring flickors val av utbildning och hur insatser kan göras för att påverka utbildningsval. Ett rekryteringsperspektiv har genomförts i projektet ”Tjejresan” som pågått i svenska gymnasieskolor. Flickor som valt att studera inom naturvetenskapliga och tekniskt inriktade program har erbjudits möjlighet till aktiviteter där de fått besöka företag och arbetsliv och beretts möjligheter att få inblick i hur andra aktörer utanför skolan arbetar med innehåll. Arbetet har pågått i flera år och forskningsinsatserna har följt utvecklingen. De empiriska underlagen grundar sig i enkätstudier med aktuella elever i kombination med intervjustudier. Till detta har även uppföljande intervjuer genomförts med kvinnor som idag avslutat sin gymnasiala utbildning och befinner sig i olika positioner i samhället. Resultaten indikerar att insatserna haft betydelse, men en begränsad påverkan för utbildningsval. Viktiga faktorer som framkommit rör sig kring intresse för innehållet samt den nära familjens betydelse och att intresse är något som grundlagts betydligt tidigare. Insatserna sent i utbildningssystemet verkar mest ha påverkan för att bibehålla och stimulera intresset genom att skapa relationer mellan skola och arbetsliv och demonstrera karriärvägar. Resultaten är diskuterade i relation till möjligheter att arbeta mer med intresset i grundskolan samt att när det gäller frågan om utbildningsval och rekrytering, öppna upp för möjligheter att föräldrar och den nära familjen är mer involverade i skolarbetet. Kapitel fyra innehåller den tredje delstudien och rapporterar ett lärarperspektiv på nätverksarbete och kollegialt lärande. Studien handlar om att öka förståelsen för vad ett nätverk kan vara och innebära. Empirin är genererad från lärare i gymnasieskolan, som ingått i ett nätverk under längre tid och som intervjuats för att kunna delge sina berättelser och reflektioner kring nätverkets och det kollegiala lärandets innebörder. Empirin är sedan framställd kring aktuell teoribildning. Tillsammans identifierar studien ett antal viktiga faktorer, som diskuteras i relation till förtjänster och möjligheter för att stimulera en professionell inriktning på lärararbetet. Rapporten är skriven så att delstudierna kan läsas självständiga. För att inordna dem i ett större sammanhang inleds rapporten med ett kapitel där delstudiernas resultat sätts in i ytterligare teoribildning och perspektiv, som hjälper till att tolka innebörder. Aktuell forskning och teoribildning om lärande och kvalitetsarbete har hämtats genom att anlägga historiska, sociologiska och utbildningsvetenskapliga perspektiv. Texten gör inga anspråk på att vara heltäckande och argumenterar inte för en bestämd inriktning. Den är skriven för att bidra som en tolkningsram åt delstudierna och har således empirisk resonans. Forskningsinsatserna har bedrivits utifrån ett följeforskningsperspektiv, som innebär att vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap möts för att i gemensamma överläggningar identifiera viktigt arbete där alla kan bidra. Det inledande kapitlet lyfter frågor om betydelse av att utvecklingsarbeten i skolan initieras och byggs inifrån elevers förutsättningar för lärande och vidare ut i dynamiska förbindelser med omgivande samhälle. Texten har identifierat traditioner i syn på begåvning, talang och lärande som viktiga att reflektera för att förstå innebörd av andra synsätt. En strävan att åstadkomma en professionell inriktning på utbildningens genomförande har anlagts genom en transformativ inriktning som därpå beskrivs med konkreta dimensioner som kan förstärka och stimulera en sådan inriktning. Sådana dimensioner handlar om egenskaper i ledarskap, barnsyn, samarbete med barns familjer, kontaktytor med natur och samhällsliv, hur grupper sätts samman, hur bedömning byggs upp, egenskaper i arbetsmaterial och betydelse av en lärande gemenskap som innebär att hela skolan arbetar mot gemensamma målsättningar. Slutsatser som reflekteras i detta inledande kapitel handlar inte om att problem för utbildningens genomförande handlar om arbeten som tar fram fler resurssidor i form av tips och tricks, som lärare förväntas ta del av och sedan exponera för elever. Kunskaper och drivkrafter för kreativitet i metodik bör istället växa fram som en konsekvens av identifierade problem, så att lärare och deras elever formar och därifrån får stöd som ger insatser som berör deras verkliga bekymmer. I sådana processer kan barnens hemmiljöer, material, bedömning, ledningsfunktioner, forskning och omgivande samhälle träda in och stötta en kunskapsutveckling som successivt introducerar kommande generationer till samhällets utmaningar. En sådan transformativ inriktning gör att samhället på lång sikt blir mer trovärdigt eftersom utbildningen får en förankring i verkliga verksamhetsformer. Annorlunda kan man uttrycka detta som att olika länkar behöver finnas, för att de ska kunna aktiveras vid behov. Exakt när sådana behov uppstår utgör den dynamiska karaktären mellan utbildningens inre och yttre dimensioner, som gör det svårt att fånga innebörden i statiska uttryck. En fastare förankring för utbildningen i samhällslivets vedermödor är identifierad som en viktig fortsättning för kommande studier. Sådana förankringar borde kunna åstadkommas i delvis nya strukturer, med anledning av kommunikationsmediernas allt mer betydande inslag för informationsspridning. Innebörder av hur gestaltningar i det lokala, regionala, nationella och internationella involverar individer och tar sig uttryck, har med produktions- och receptionskontexter att göra och är en trolig viktig fortsättning i förståelse av och för att förstärka den professionella inriktning för lärararbetet, som skisserats i denna forskningsrapport