Patient Participation in Healthcare Practice in Greenland: Local Challenges and Global Reflections

Various kinds of user and patient involvement are spreading in healthcare in most Western countries. The purpose of this study is to critically assess the actual conditions for patients’ involvement in healthcare practice in Greenland and to point to possibilities for development. Patients’ perspectives on their own conduct of everyday life with illness and their possibilities for participation when hospitalized are examined in relation to the conditions in a hospital setting dominated by biomedical practice. On a theoretical level, it is argued that the concept of ‘participation’ is preferable to the concept ‘involvement’ in healthcare. The study shows that there are several interconnected areas for development: the structural frames of hospital practice, including professionals’ possibilities for handling patient participation, and the agency of the patients conducting their everyday lives when hospitalized. Consequences of the biomedical hegemony are discussed in relation to WHO ́s broader approach to disease, illness and health and the still existing postcolonial traces of power and hierarchy. Finally it is argued that patient participation during hospitalization will promote the patients ́ conduct of everyday life, the cultural knowledge of the professionals, and the democratization of the healthcare sector. Such changes might be connected to a more encompassing democratic societal development – in Greenland as well as globally.

Body, participation and self transformations during and after in-patient stroke rehabilitation

This study explores stroke survivors' experience of being part of an institutional rehabilitation context and what it means for the immediate experience of discharge home. The aim is to develop a deeper understanding of how the dynamic phenomenon body, participation in everyday life and sense of self interrelates and changes through stroke survivors' movement in and between the two contexts and what this phenomenon means for stroke survivors' process of change and well-being in the early rehabilitation trajectory. Repeated, retrospective, in-depth interviews were conducted with nine persons living with moderate impairment after stroke and their closest relatives. Phenomenological and critical psychological concepts are used for analysing the data. Stroke survivors' experience indicates that their time as in-patients is important for their safety in the early juncture. Being part of an institutional rehabilitation context mobilizes stroke survivors' to optimize focus, energy and hope of physical recovery. At the same time it appears to postpone feelings of uncertainty and grief as well as reflection on their situation. However, immediately after homecoming a critical passage in the stroke survivors' rehabilitation trajectory appears because the perception of body, participation in everyday life and the sense of self undergo profound changes. This study stresses the importance of broadening the scope of professional initiative and paying attention to the post-rehabilitation context of everyday life during the in-patient stay

Hur läromedel i svenskämnet presenterar läs- och skrivinlärning : En kvalitativ textanalys med fokus på interaktionsgrad samt läromedlens förhållningssätt till introduktion av språkinlärning

Syftet med denna studie är att bidra med utökad kunskap om vilka förhållningssätt olika läromedel har gällande introduktionen av läs- och skrivinlärning samt i vilken grad läromedlen möjliggör interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare. Studien är baserad på en kvalitativ textanalys där fyra läromedel, Simalabim grundbok 1, Prima svenska 1, Forma språket ettan samt Den magiska kulan, har analyserats utifrån sex olika kategorier, som alla berör det sociokulturella perspektivet. De sex kategorierna är: top-down, bottom-up, enskilt arbete, arbete i par, arbete i helklass samt högläsning av lärare. Kategorierna är baserade på det sociokulturella perspektivet, en socialkonstruktivistisk syn på kunskap samt den proximala utvecklingszonen. Analysen grundas i forskningsfrågorna:   Vilka förhållningssätt har de studerade läromedlen gällande introduktion av läs- och skrivinlärning? I vilken grad möjliggör läromedlen interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare?   Resultatet redogörs med hjälp av en tabell (se tabell 2), som senare står till grund för en jämförelse. Jämförelsen tar avstamp i Lev Vygotskijs tankar inom det sociokulturella perspektivet där det lyfts fram att samspelet mellan människor är grunden till utveckling och lärande. Jämförelsen relateras även till den tidigare forskning som studien presenterar.   Studiens resultat påvisar olikheter i läromedlen gällande användningen av arbetssätt som möjliggör mellanmänsklig interaktion och samspel. Det visas att det vanligaste är att olika arbetssätt kombineras, undantaget en arbetsbok där endast ett tillvägagångssätt, enskilt arbete, används. Även Olga Dysthes tankar kring att olika arbetssätt bör kombineras lyfts fram i studien. Vygotskijs synsätt på lärande är att lärande och kunskapsinhämtning sker via sociala samspel, detta är någonting som kan diskuteras i relation till vad resultaten i denna studie visar. Två av kategorierna som undersöks i studien är top-down och bottom-up. Vad gäller top-down tillämpas den i tre av fyra arbetsböcker, varav en dessutom tillämpar bottom-up. Det är endast en arbetsbok som enbart tillämpar bottom-up.        Slutsatsen som kan dras baserat på studiens resultat är att innehållet i läromedlen är olika. Trots att flera arbetsböcker använder samma förhållningssätt till läs- och skrivinlärning skiljer sig arbetsböckernas innehåll och upplägg markant. Något annat som kan konstateras är att innehållet i arbetsböckerna till största del består av uppgifter som eleverna ska genomföra enskilt, dock är det även vanligt att flera olika typer av övningar som i olika grad möjliggör interaktion kombineras. 

Hur läromedel i svenskämnet presenterar läs- och skrivinlärning : En kvalitativ textanalys med fokus på interaktionsgrad samt läromedlens förhållningssätt till introduktion av språkinlärning

Syftet med denna studie är att bidra med utökad kunskap om vilka förhållningssätt olika läromedel har gällande introduktionen av läs- och skrivinlärning samt i vilken grad läromedlen möjliggör interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare. Studien är baserad på en kvalitativ textanalys där fyra läromedel, Simalabim grundbok 1, Prima svenska 1, Forma språket ettan samt Den magiska kulan, har analyserats utifrån sex olika kategorier, som alla berör det sociokulturella perspektivet. De sex kategorierna är: top-down, bottom-up, enskilt arbete, arbete i par, arbete i helklass samt högläsning av lärare. Kategorierna är baserade på det sociokulturella perspektivet, en socialkonstruktivistisk syn på kunskap samt den proximala utvecklingszonen. Analysen grundas i forskningsfrågorna:   Vilka förhållningssätt har de studerade läromedlen gällande introduktion av läs- och skrivinlärning? I vilken grad möjliggör läromedlen interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare?   Resultatet redogörs med hjälp av en tabell (se tabell 2), som senare står till grund för en jämförelse. Jämförelsen tar avstamp i Lev Vygotskijs tankar inom det sociokulturella perspektivet där det lyfts fram att samspelet mellan människor är grunden till utveckling och lärande. Jämförelsen relateras även till den tidigare forskning som studien presenterar.   Studiens resultat påvisar olikheter i läromedlen gällande användningen av arbetssätt som möjliggör mellanmänsklig interaktion och samspel. Det visas att det vanligaste är att olika arbetssätt kombineras, undantaget en arbetsbok där endast ett tillvägagångssätt, enskilt arbete, används. Även Olga Dysthes tankar kring att olika arbetssätt bör kombineras lyfts fram i studien. Vygotskijs synsätt på lärande är att lärande och kunskapsinhämtning sker via sociala samspel, detta är någonting som kan diskuteras i relation till vad resultaten i denna studie visar. Två av kategorierna som undersöks i studien är top-down och bottom-up. Vad gäller top-down tillämpas den i tre av fyra arbetsböcker, varav en dessutom tillämpar bottom-up. Det är endast en arbetsbok som enbart tillämpar bottom-up.        Slutsatsen som kan dras baserat på studiens resultat är att innehållet i läromedlen är olika. Trots att flera arbetsböcker använder samma förhållningssätt till läs- och skrivinlärning skiljer sig arbetsböckernas innehåll och upplägg markant. Något annat som kan konstateras är att innehållet i arbetsböckerna till största del består av uppgifter som eleverna ska genomföra enskilt, dock är det även vanligt att flera olika typer av övningar som i olika grad möjliggör interaktion kombineras. 

Learning via participation - a user perspective on user involvement in mental health rehabilitation

The aim of the study is to gain insight into the user's perspective on user involvement in mental health rehabilitation. The study was designed as a field study lasting 15 months in two supported housing schemes. An ethnographic approach by James Spradley was employed, involving participant observation, informal conversations, and individual- and group-interview. A phenomenological-hermeneutic approach inspired by Paul Ricoeur's theory on text interpretation was used, including theories of situated learning. The results of the study show that the users experienced their involvement in rehabilitation to be associated with learning processes in interaction with residents as well as professionals. Learning took place via legitimate peripheral participation, via support from and negotiations with professionals and support from peer residents. Both opportunities for and limitations for learning were experienced. The transferability of knowledge and skills to life in a community was questioned, as limited access to participation was experienced

Agricultural experimental sites

vo

Application of the water and heat model to agricultural land

vo

Application of the nitrogen model to agricultural land

vo