Dopamine Modulates Homeostatic Excitatory Synaptic Plasticity of Immature Dentate Granule Cells in Entorhino-Hippocampal Slice Cultures

Homeostatic plasticity mechanisms maintain neurons in a stable state. To what extent these mechanisms are relevant during the structural and functional maturation of neural tissue is poorly understood. To reveal developmental changes of a major homeostatic plasticity mechanism, i.e., homeostatic excitatory synaptic plasticity, we analyzed 1-week- and 4-week-old entorhino-hippocampal slice cultures and investigated the ability of immature and mature dentate granule cells (GCs) to express this form of plasticity. Our experiments demonstrate that immature GCs are capable of adjusting their excitatory synaptic strength in a compensatory manner at early postnatal stages, i.e., in 1-week-old preparations, as is the case for mature GCs. This ability of immature dentate GCs is absent in 4-week-old slice cultures. Further investigations into the signaling pathways reveal an important role of dopamine (DA), which prevents homeostatic synaptic up-scaling of immature GCs in young cultures, whereas it does not affect immature and mature GCs in 4-week-old preparations. Together, these results disclose the ability of immature GCs to express homeostatic synaptic plasticity during early postnatal development. They hint toward a novel role of dopaminergic signaling, which may gate activity-dependent changes of newly born neurons by blocking homeostasis

Does changes in the state of the market lead to changes in the reporting of intellectual capital?

Redovisning av det intellektuella kapitalet varierar stort från företag till företag. På grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 är det inte tillåtet att ta upp diverse delar av det intellektuella kapitalet i resultat- och balansräkningar. Trots detta väljer många företag att dela med sig av information om exempelvis sina anställda och relationer till kunder. De organisationer som det intellektuella kapitalet är viktigast för är kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever på sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra årsredovisningar från varje företag mellan åren 1996 och 2008 samt med fyra års mellanrum. Vår tanke med studien har varit att titta på hur utvecklingen av det intellektuella kapitalet har sett ut men med en särskild tonvikt vid hur konjunkturer påverkat besluten om vilken och hur mycket information om det intellektuella kapitalet som ska tas med i årsredovisningarna.Studien har varit av kvalitativ karaktär med inslag av den kvantitativa strategin där vi genom att titta på ett fåtal företag har skapat oss en djupare förståelse med en främst kvantitativ undersökning.Vi har genomfört tre intervjuer, varav en var en förintervju för att säkra relevansen av vår problemställning. De två andra intervjuerna var med informationschefer från två av våra aktörer, för att få kommentarer till de aktuella årsredovisningarna.I teorikapitlet har vi tagit upp lagregleringen som finns kring immateriella tillgångar, bakgrunden till hur det intellektuella kapitalet kommit till, de olika delarna som intellektuellt kapital består av, värdering samt konjunkturer och hur de påverkar olika organisationer.Eftersom vi endast har studerat fyra företag kan vi inte dra några allmänna slutsatser som gäller för alla kunskapsföretag. Vi har istället valt att försöka gå så djupt in i företagen som möjligt och göra en beskrivning av vart och ett av företagens redovisning av det intellektuella kapitalet. I våra analyser har vi utgått från årsredovisningarna och intervjuerna, empirin, och kopplat den till vår teoretiska referensram. Vi valde att först analysera varje företag för sig och se hur utvecklingen har gått för att sedan jämföra de fyra företagen med varandra.Alla våra respondenter har på något sett med information om deras intellektuella kapital i sina årsredovisningar, vissa mer andra mindre. Vi kan konstatera att företagen, när det går dåligt och är lågkonjunktur, väljer att redovisa mer om sitt relationskapital och alltså fokusera utåt på sina kunder. Detta för att locka dem och på så sätt öka omsättningarna. När det däremot är bättre tider kunde vi se att det fanns mer information om de anställda. Man vill då locka till sig nya talanger eftersom företaget är i tillväxt och behöver arbetskraft

The Swedish Accounting Standards Board and the constitutional issue

Sedan Bokföringsnämnden (BFN) valt att utveckla K-projekten har en viss kritik riktatsmot deras normgivning. Kritikerna menar att K2 bryter mot grundlagen,Regeringsformen, genom att BFN inte har föreskriftsmakt och endast får ge ut allmännaråd. Vidare bryter och inskränker K2, enligt viss kritik, mot Årsredovisninglagen. Det ärden konstitutionella frågan vår studie främst har fokuserat på samt att ta ställning tillkritiken som BFN har fått möta.Studien har varit av kvalitativ karaktär där vi genom intervjuer och relevant teori harskapat oss en djupare förståelse för problemen som finns med BFN:s normgivning.I den teoretiska referensramen har vi redogjort för de lagar som visar vilka BFN:sbefogenheter är samt två artiklar som tar upp en del av den kritik som riktats motmyndigheten. Vi har även gjort en sammanställning av ett utlåtande som professor PerThorell skrivit på uppdrag av BFN. Han kommer fram till att K2 är förenligt med ÅRLoch att det inte föreligger något konstitutionellt problem.Vi har intervjuat tre personer med gedigen bakgrund från olika områden inomredovisning. Det här för att kunna se problemet från skilda perspektiv. En av dem ärauktoriserad revisor på ett av Sveriges största revisionsbolag. Den andra ärkammarrättsråd på kammarrätten i Göteborg. Vår sista respondent är universitetslektor påHandelshögskolan i Göteborg samt bland annat varit med och bildat BFN.I analysen har vi jämfört vad våra respondenter argumenterat för samt kopplat det tillteorikapitlet. I slutsatserna har vi kommit fram till att vi anser att kritiken som tagits upp istudien är berättigad. Det finns vissa problem som BFN borde se över, bland annat att deinte får lov att säga att deras regler ”skall” följas, utan de har endast kan/får-status. Dethär eftersom, som vi nämnt ovan, BFN inte har någon föreskriftsmakt och på grund avdet här bryter mot grundlagen

Does changes in the state of the market lead to changes in the reporting of intellectual capital?

Redovisning av det intellektuella kapitalet varierar stort från företag till företag. På grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 är det inte tillåtet att ta upp diverse delar av det intellektuella kapitalet i resultat- och balansräkningar. Trots detta väljer många företag att dela med sig av information om exempelvis sina anställda och relationer till kunder. De organisationer som det intellektuella kapitalet är viktigast för är kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever på sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra årsredovisningar från varje företag mellan åren 1996 och 2008 samt med fyra års mellanrum. Vår tanke med studien har varit att titta på hur utvecklingen av det intellektuella kapitalet har sett ut men med en särskild tonvikt vid hur konjunkturer påverkat besluten om vilken och hur mycket information om det intellektuella kapitalet som ska tas med i årsredovisningarna.Studien har varit av kvalitativ karaktär med inslag av den kvantitativa strategin där vi genom att titta på ett fåtal företag har skapat oss en djupare förståelse med en främst kvantitativ undersökning.Vi har genomfört tre intervjuer, varav en var en förintervju för att säkra relevansen av vår problemställning. De två andra intervjuerna var med informationschefer från två av våra aktörer, för att få kommentarer till de aktuella årsredovisningarna.I teorikapitlet har vi tagit upp lagregleringen som finns kring immateriella tillgångar, bakgrunden till hur det intellektuella kapitalet kommit till, de olika delarna som intellektuellt kapital består av, värdering samt konjunkturer och hur de påverkar olika organisationer.Eftersom vi endast har studerat fyra företag kan vi inte dra några allmänna slutsatser som gäller för alla kunskapsföretag. Vi har istället valt att försöka gå så djupt in i företagen som möjligt och göra en beskrivning av vart och ett av företagens redovisning av det intellektuella kapitalet. I våra analyser har vi utgått från årsredovisningarna och intervjuerna, empirin, och kopplat den till vår teoretiska referensram. Vi valde att först analysera varje företag för sig och se hur utvecklingen har gått för att sedan jämföra de fyra företagen med varandra.Alla våra respondenter har på något sett med information om deras intellektuella kapital i sina årsredovisningar, vissa mer andra mindre. Vi kan konstatera att företagen, när det går dåligt och är lågkonjunktur, väljer att redovisa mer om sitt relationskapital och alltså fokusera utåt på sina kunder. Detta för att locka dem och på så sätt öka omsättningarna. När det däremot är bättre tider kunde vi se att det fanns mer information om de anställda. Man vill då locka till sig nya talanger eftersom företaget är i tillväxt och behöver arbetskraft

Differential postnatal expression of neuronal maturation markers in the dentate gyrus of mice and rats

The dentate gyrus (DG) is a unique structure of the hippocampus that is distinguished by ongoing neurogenesis throughout the lifetime of an organism. The development of the DG, which begins during late gestation and continues during the postnatal period, comprises the structural formation of the DG as well as the establishment of the adult neurogenic niche in the subgranular zone (SGZ). We investigated the time course of postnatal maturation of the DG in male C57BL/6J mice and male Sprague-Dawley rats based on the distribution patterns of the immature neuronal marker doublecortin (DCX) and a marker for mature neurons, calbindin (CB). Our findings demonstrate that the postnatal DG is marked by a substantial maturation with a high number of DCX-positive granule cells (GCs) during the first two postnatal weeks followed by a progression toward more mature patterns and increasing numbers of CB-positive GCs within the subsequent 2 weeks. The most substantial shift in maturation of the GC population took place between P7 and P14 in both mice and rats, when young, immature DCX-positive GCs became confined to the innermost part of the GC layer (GCL), indicative of the formation of the SGZ. These results suggest that the first month of postnatal development represents an important transition phase during which DG neurogenesis and the maturation course of the GC population becomes analogous to the process of adult neurogenesis. Therefore, the postnatal DG could serve as an attractive model for studying a growing and functionally maturing neural network. Direct comparisons between mice and rats revealed that the transition from immature DCX-positive to mature CB-positive GCs occurs more rapidly in the rat by approximately 4–6 days. The remarkable species difference in the speed of maturation on the GC population level may have important implications for developmental and neurogenesis research in different rodent species and strains

Differential Postnatal Expression of Neuronal Maturation Markers in the Dentate Gyrus of Mice and Rats

The dentate gyrus (DG) is a unique structure of the hippocampus that is distinguished by ongoing neurogenesis throughout the lifetime of an organism. The development of the DG, which begins during late gestation and continues during the postnatal period, comprises the structural formation of the DG as well as the establishment of the adult neurogenic niche in the subgranular zone (SGZ). We investigated the time course of postnatal maturation of the DG in male C57BL/6J mice and male Sprague-Dawley rats based on the distribution patterns of the immature neuronal marker doublecortin (DCX) and a marker for mature neurons, calbindin (CB). Our findings demonstrate that the postnatal DG is marked by a substantial maturation with a high number of DCX-positive granule cells (GCs) during the first two postnatal weeks followed by a progression toward more mature patterns and increasing numbers of CB-positive GCs within the subsequent 2 weeks. The most substantial shift in maturation of the GC population took place between P7 and P14 in both mice and rats, when young, immature DCX-positive GCs became confined to the innermost part of the GC layer (GCL), indicative of the formation of the SGZ. These results suggest that the first month of postnatal development represents an important transition phase during which DG neurogenesis and the maturation course of the GC population becomes analogous to the process of adult neurogenesis. Therefore, the postnatal DG could serve as an attractive model for studying a growing and functionally maturing neural network. Direct comparisons between mice and rats revealed that the transition from immature DCX-positive to mature CB-positive GCs occurs more rapidly in the rat by approximately 4–6 days. The remarkable species difference in the speed of maturation on the GC population level may have important implications for developmental and neurogenesis research in different rodent species and strains

Time-lapse imaging reveals highly dynamic structural maturation of postnatally born dentate granule cells in organotypic entorhino-hippocampal slice cultures

Neurogenesis of hippocampal granule cells (GCs) persists throughout mammalian life and is important for learning and memory. How newborn GCs differentiate and mature into an existing circuit during this time period is not yet fully understood. We established a method to visualize postnatally generated GCs in organotypic entorhino-hippocampal slice cultures (OTCs) using retroviral (RV) GFP-labeling and performed time-lapse imaging to study their morphological development in vitro. Using anterograde tracing we could, furthermore, demonstrate that the postnatally generated GCs in OTCs, similar to adult born GCs, grow into an existing entorhino-dentate circuitry. RV-labeled GCs were identified and individual cells were followed for up to four weeks post injection. Postnatally born GCs exhibited highly dynamic structural changes, including dendritic growth spurts but also retraction of dendrites and phases of dendritic stabilization. In contrast, older, presumably prenatally born GCs labeled with an adeno-associated virus (AAV), were far less dynamic. We propose that the high degree of structural flexibility seen in our preparations is necessary for the integration of newborn granule cells into an already existing neuronal circuit of the dentate gyrus in which they have to compete for entorhinal input with cells generated and integrated earlier

The Role of Sogo-Zaibatsu in the Economic Development of Modern Japan

<div><p>Adult neurogenesis is frequently studied in the mouse hippocampus. We examined the morphological development of adult-born, immature granule cells in the suprapyramidal blade of the septal dentate gyrus over the period of 7–77 days after mitosis with BrdU-labeling in 6-weeks-old male Thy1-GFP mice. As Thy1-GFP expression was restricted to maturated granule cells, it was combined with doublecortin-immunolabeling of immature granule cells. We developed a novel classification system that is easily applicable and enables objective and direct categorization of newborn granule cells based on the degree of dendritic development in relation to the layer specificity of the dentate gyrus. The structural development of adult-generated granule cells was correlated with age, albeit with notable differences in the time course of development between individual cells. In addition, the size of the nucleus, immunolabeled with the granule cell specific marker Prospero-related homeobox 1 gene, was a stable indicator of the degree of a cell's structural maturation and could be used as a straightforward parameter of granule cell development. Therefore, further studies could employ our doublecortin-staging system and nuclear size measurement to perform investigations of morphological development in combination with functional studies of adult-born granule cells. Furthermore, the Thy1-GFP transgenic mouse model can be used as an additional investigation tool because the reporter gene labels granule cells that are 4 weeks or older, while very young cells could be visualized through the immature marker doublecortin. This will enable comparison studies regarding the structure and function between young immature and older matured granule cells.</p></div

Nuclear size measurement as a valuable tool to discriminate between early and late stages in structural maturation and age of newborn DGCs.

<p>(A, D) The correlation of nuclear size with structural stage and cell age is illustrated as a dot plot (each dot represents a single cell, pooled from all animals per group) to highlight the variability. (B, E) Newborn DGCs were pooled in an early (DCX stage 1–3, cell age 7–14 dpi) and a late phase (DCX stage 4–6, cell age 21–77 dpi). The mean nuclear sizes of each group were determined and used to calculate the equidistance between early and late phases, which was then used as a threshold to discriminate and assign newborn DGCs to the early or the late phase of development (shown as red dashed line). (C, F). Based on that threshold, cells were categorized into true positive, false positive and false negative predictive values. True positive classifications were found with a reliability of about 70% across all stages. Number of animals: (A, D) DCX stage 1: n = 5, stage 2: n = 7, stage 3: n = 4, stage 4: n = 6, stage 5: n = 9, stage 6: n = 11; cell age: n = 3 per group. (B, E) DCX stage 1–3: n = 8, stage 4–6: n = 12; cell age 7–14 dpi: n = 6, age 21–77 dpi: n = 18. Error bars represent SEM.</p

Doublecortin-labeling does not co-localize with Thy1-GFP expression.

<p>(A) Frontal section of the dorsal hippocampal formation from a Thy-1-GFP mouse. Thy1-GFP expression was observed in a subpopulation of dentate granule cells (DGCs) and was expressed throughout dendritic processes of DGCs which extend into the inner molecular layer (IML) and outer molecular layer (OML) toward the hippocampal fissure (hif). Prospero homeobox protein 1 (Prox1, magenta), a specific nuclear marker of granule cells, was confined to granule cell nuclei of the granule cell layer (GCL). Doublecortin (DCX, cyan) labeled young maturing cells that are positioned in the subgranular zone (SGZ). (B) There was no co-localization of DCX and Thy1-GFP which suggests that Thy1-GFP is generally expressed in more mature (DCX-) DGCs. Both DCX+ and Thy1-GFP+ granule cells co-localized with Prox1 even during early stages of DCX expression (see small DCX+ cells in the SGZ). Scale bars: (A) 100 μm; (B) 20 μm. CA1, Cornu Ammonis area 1; H, hilus.</p