The Crowdsourced Replication Initiative: Investigating Immigration and Social Policy Preferences. Executive Report.

In an era of mass migration, social scientists, populist parties and social movements raise concerns over the future of immigration-destination societies. What impacts does this have on policy and social solidarity? Comparative cross-national research, relying mostly on secondary data, has findings in different directions. There is a threat of selective model reporting and lack of replicability. The heterogeneity of countries obscures attempts to clearly define data-generating models. P-hacking and HARKing lurk among standard research practices in this area.This project employs crowdsourcing to address these issues. It draws on replication, deliberation, meta-analysis and harnessing the power of many minds at once. The Crowdsourced Replication Initiative carries two main goals, (a) to better investigate the linkage between immigration and social policy preferences across countries, and (b) to develop crowdsourcing as a social science method. The Executive Report provides short reviews of the area of social policy preferences and immigration, and the methods and impetus behind crowdsourcing plus a description of the entire project. Three main areas of findings will appear in three papers, that are registered as PAPs or in process

The Economic Return to Labour Market Experience of Immigrants in Sweden

This study focuses on the value that employers assign to immigrants labour market experience, from both before and after immigration, using a surveyed representative sample of the Swedish immigrant and native populations. A novel feature of the survey is that it contains a measure of immigrants actual years of labour market experience, including about work before immigration. Previous research has, in contrast, relied on so-called potential measures, risking bias in the analyses. For immigrants, results show that only pre-immigration labour market experience from the Nordic countries has a positive return. Results also show that return to labour market experience after immigration does not depend on whether the individual acquired Sweden-specific human capital before or with the entry into the labour market. Natives and immigrants, as well as immigrants with and without schooling or upbringing in Sweden, have parallel wage trajectories across labour market experience years, with immigrants being at a stable disadvantage. This is interpreted to be caused by immigrants being sorted into jobs with worse opportunities to acquire new human capital compared with natives

Utrikes födda på arbetsmarknaden i Sverige : en forskningsöversikt

Denna forskningsöversikt har tagits fram på uppdrag av Försäkringskassan, för att stödja myndigheten i att utveckla sitt samarbete med andra aktörer i arbetet med att stödja utrikes föddas integration på arbetsmarknaden, och i och med ett ökat  arbetsmarknadsdeltagande minska risken för sjukskrivning för gruppen. Syftet med rapporten är att sammanställa tillgänglig internationellt publicerad forskning om utrikes föddas förutsättningar på svensk arbetsmarknad, samt studier av utrikes föddas hälsa och användande av välfärdssystemet i relation till arbetsmarknaden. Rapporten har skrivits av Andrey Tibajev vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings universitet, i dialog med Christian Ståhl vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet

The value of immigrants' human capital for labour market integration

This dissertation focuses on the productive knowledge and skills, i.e., human capital, that immigrants bring from before immigration, as well as new human capital acquired in the destination country. The four studies included use registry and survey data to consider different aspects of labour market integration in Sweden, analysing how immigrants’ human capital is used and valued in the Swedish labour market, and how this affects labour market outcomes. Study I, co-authored with Carina Hellgren, analyses the effects of formal recognition of foreign higher education on employment and earnings. Study II focuses on the value that domestic employers assign to immigrants’ labour market experience from both before and after immigration. Study III examines the link between experience of self-employment before immigration and the propensity to enter self-employment in the destination country. Study IV explores immigrants’ occupational mobility, testing whether there is a trade-off between finding employment quickly and attaining a better position. Overall, the results indicate that origin-country human capital is devalued in the Swedish labour market. Immigrants can, however, get their previous knowledge and skills recognized, complemented with domestic human capital, and put to productive use after immigration. Nevertheless, achieving labour market outcomes either on par with the pre-immigration level or with comparable natives appears difficult for most.Den här avhandlingen behandlar utrikes föddas produktiva kunskaper och färdigheter, dvs. humankapital. Dels humankapitalet som de har med sig från före migrationen, dels det nya humankapital de tillägnar sig i mottagarlandet. Avhandlingen består av fyra studier som använder register- och enkätdata för att undersöka olika aspekter av arbetsmarknadsintegration i Sverige. Mer specifikt analyseras hur humankapital bland utrikes födda används och värderas på den svenska arbetsmarknaden, samt hur detta påverkar arbetsmarknadsutfall. Studie I, författad tillsammans med Carina Hellgren, analyserar vilka effekter formellt erkännande av högre utländsk utbildning har på utrikes föddas sysselsättning och inkomst. Studie II fokuserar på det värde som inhemska arbetsgivare tillskriver utrikes föddas arbetslivserfarenhet, och skiljer på sådan som tillägnats före och efter migrationen. Studie III prövar sambandet mellan tidigare erfarenhet av egenföretagande och benägenheten att starta eget företag i mottagarlandet. Studie IV undersöker utrikes föddas yrkesmobilitet, och testar om det råder ett motsatsförhållande mellan snabbt inträde på arbetsmarknaden och nivå av arbetsmarknadsutfall. Som helhet tyder resultaten på att humankapital från ursprungslandet devalveras på den svenska arbetsmarknaden. Utrikes födda kan dock få sina kunskaper och färdigheter erkända samt kompletterade med inhemskt humankapital, och på så sätt nå ett bättre läge på arbetsmarknaden i mottagarlandet. Samtidigt visar resultaten att de flesta utrikes födda har svårt att uppnå arbetsmarknadsutfall i nivå med situationen före migrationen, eller i nivå med jämförbara inrikes födda

Linking Self-Employment Before and After Migration: Migrant Selection and Human Capital

In linking self-employment before and after migration, the often-cited home-country self-employment hypothesis states that immigrants who come from countries with large self-employment sectors are themselves more likely to have been self-employed and hence have a higher propensity for self-employment in their destination country. Using Swedish data, this study shows that the first part of the hypothesis, that origin-country average rates of self-employment can be used to approximate individual experience, is false; but the second part, the connection between self-employment before and after migration, is true if the measurement is done on the individual level. Migrants who have been self-employed before migration accumulate entrepreneurial human capital, making future self-employment a more desirable labor market alternative vis-a-vis wage employment. But because of migrant selection, this association cannot be captured by aggregate measures, and this is the reason why the home-country self-employment hypothesis, although intuitive, has underperformed in previous empirical tests.Fulltext published under Creative Commons Attribution 4.0 International License.https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/</p

MigraMed HCP

Health care providers values and knowledge about sexual and reproductive health and migratio

Religiositet bland utrikesfödda i Sverige

Sverige är ett exceptionellt fall av sekularisering på både samhälls- och individnivå. Samtidigt har immigrationen delvis förändrat det demografiska landskapet för religiositet då utrikesfödda i regel är mer religiösa än inrikesfödda samt oftare tillhör en annan religion. Syftet med denna uppsats är att beskriva utrikesföddas religiositet i Sverige med särskild fokus på vistelsetidens och religionstillhörighetens betydelse. Inom religionssociologin antar den så kallade moderniseringsteorin att ju mer sekulariserat ett samhälle är, desto mer sekulariserade är dess medlemmar. Variationen i religiositet inom samhället beror på socialisering och upplevelser av otrygghet. Utöver dessa variabler påverkas utrikesfödda av villkoren i sitt ursprungsland och av själva migrationsprocessen. Datamaterialet till denna studie kommer från Levnadsnivåundersökningen för utlandsfödda och deras barn (LNU-UFB) och analyseras med hjälp av multinomial logistisk regression. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan migrationsålder och religiositet, och för dem som migrerade i vuxen ålder även ett negativt samband mellan vistelsetid och religiositet, vilket kan tyda på en potentiell sekulariseringsprocess av utrikesfödda i Sverige. Bland utrikesfödda som har en religionstillhörighet har religionen inget samband med religiositet, och det finns ingenting som tyder på att utrikesfödda muslimer skulle vara mindre motståndskraftiga mot sekularisering. För fortsatta studier av sekularisering behövs paneldata

Bedömning av utländsk utbildning : effekter på sysselsättning och lön

Denna analys undersöker effekterna av att nyanlända akademiker får sin utländska utbildning bedömd och erkänd. Ett erkännande av utländsk utbildning sker i form av ett statligt utfärdat dokument, ett utlåtande, som översätter utbildningen till svenska förhållanden. Målet med utlåtandet är att arbetsgivare ska känna sig mindre osäkra, och därmed i högre grad våga anställa nyanlända med en utländsk utbildning. I analysen studeras samtliga nyanlända som ansökte om och fick ett utlåtande om sin utländska akademiska examen för icke-reglerade yrken mellan år 2007 och 2011. Analysen visar att ett utlåtande ledde till både högre sysselsättning och högre lön bland nyanlända akademiker. Arbetsgivare blev troligtvis mindre osäkra när en utländsk utbildning blivit erkänd. Men de positiva effekterna var koncentrerade till det lägre inkomstspannet – erkännandet av utländsk utbildning hjälpte nyanlända akademiker att komma in på arbetsmarknaden, men inte att få kvalificerade arbeten. Effekterna varierar också starkt beroende på ursprung, grund för bosättning och den allmänna ekonomiska konjunkturen i Sverige

Bedömning av utländsk utbildning : effekter på sysselsättning och lön

Denna analys undersöker effekterna av att nyanlända akademiker får sin utländska utbildning bedömd och erkänd. Ett erkännande av utländsk utbildning sker i form av ett statligt utfärdat dokument, ett utlåtande, som översätter utbildningen till svenska förhållanden. Målet med utlåtandet är att arbetsgivare ska känna sig mindre osäkra, och därmed i högre grad våga anställa nyanlända med en utländsk utbildning. I analysen studeras samtliga nyanlända som ansökte om och fick ett utlåtande om sin utländska akademiska examen för icke-reglerade yrken mellan år 2007 och 2011. Analysen visar att ett utlåtande ledde till både högre sysselsättning och högre lön bland nyanlända akademiker. Arbetsgivare blev troligtvis mindre osäkra när en utländsk utbildning blivit erkänd. Men de positiva effekterna var koncentrerade till det lägre inkomstspannet – erkännandet av utländsk utbildning hjälpte nyanlända akademiker att komma in på arbetsmarknaden, men inte att få kvalificerade arbeten. Effekterna varierar också starkt beroende på ursprung, grund för bosättning och den allmänna ekonomiska konjunkturen i Sverige

Utrikes födda på arbetsmarknaden i Sverige : en forskningsöversikt

Denna forskningsöversikt har tagits fram på uppdrag av Försäkringskassan, för att stödja myndigheten i att utveckla sitt samarbete med andra aktörer i arbetet med att stödja utrikes föddas integration på arbetsmarknaden, och i och med ett ökat  arbetsmarknadsdeltagande minska risken för sjukskrivning för gruppen. Syftet med rapporten är att sammanställa tillgänglig internationellt publicerad forskning om utrikes föddas förutsättningar på svensk arbetsmarknad, samt studier av utrikes föddas hälsa och användande av välfärdssystemet i relation till arbetsmarknaden. Rapporten har skrivits av Andrey Tibajev vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings universitet, i dialog med Christian Ståhl vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet