Gaspotentialen i en deponi, idag och i en framtid

Deposited waste material degrades within a short period in anaerobic environments. The methane gas that is formed provides a harmful contribute to the greenhouse effect, 23 times larger impact than carbon dioxide. It is therefore desirable to minimize the emissions of methane gas from landfills. This may be achieved by drain the landfill of gas. In this thesis the amount of produced methane gas at the landfill at Örebro has been calculated. Estimations have also been made of the amount of methane gas that might be produced in the landfill in the future. The investigation was performed with a model from the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). The fraction of extracted gas until year 2007 has been about 30-40 volume-percent of produced methane gas. The amount of gas extracted at present may only be possible to obtain until the year of 2008. After that, the efficiency of the gas extraction system is exceeded. The production of methane gas in the landfill of Örebro has probably already reached the point of culmination and will thereby decrease within the years to come. At present, about 15 000 MWh is extracted every year at the landfill in Örebro. A potential gas extraction in 20 years is assumed to be about 1-4 GWh. The methane gas that emit to the atmosphere is assumed to be about 50-60 volume-percent of the produced methane. The extraction of methane gas may be profitable about 30-50 years further. A judgment whether a geological barrier exists under the landfill of Atleverket is under process at the Court of Environment. If the court decides that the geological barrier is insufficient the landfill has to be closed and covered with an impermeable top layer. A final top layer decreases the possibility to maintain an efficient gas extraction system; therefore the efficiency of the system may decrease to 20 volume-percent within some decades. The methane gas emissions will probably decrease with a final top layer since a more favourable climate methane oxidation will be created at the surface of the landfill.Avfall som deponeras börjar efter en kort tid att brytas ned och metangas bildas om miljön är syrefri. Metangasen som bildas har stark påverkan på växthuseffekten, 23 ggr större effekt än koldioxid. Det är därför önskvärt att minska emissionerna av metangas från deponier. Detta kan göras genom att dränera deponin på den producerade gasen. I detta arbete har den mängd metangas som produceras i Atleverkets deponi beräknats. Beräkningar har även utförts över den mängd metangas som kan antas produceras i deponin i framtiden. Undersökningen har utförts m.h.a. en modell från FN:s klimatorgan Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Gasuttaget fram till år 2007 var ungefär 30-40 volym-% av producerad metan. Enligt beräkningar kommer den gasmängd som utvinns idag bara vara möjlig att utvinna fram till år 2008, efter det överskrids effektiviteten på gasutvinningssystemet i deponin. Metangasproduktionen i Atleverkets deponin har troligen redan nått sin kulmen och kommer därmed att sjunka framöver. Idag utvinns ungefär 15 000 MWh från Örebros deponin per år. Ett möjligt framtida gasuttag om 20 år antas vara mellan 1-4 GWh. Den metangas som inte utvinns utan istället ger emissioner till atmosfären antas vara mellan 50-60 volym-% av producerad metan. Utvinningen av metangas kan vara lönsam runt 30-50 år till. En avstegsansökan handläggs för närvarande av Miljödomstolen. Om Miljödomstolen beslutar att den geologiska barriären under Atleverket är otillräcklig måste deponin avslutas och sluttäckas. En sluttäckning medför svårigheter att underhålla utvinningssystemet för deponigasen vilket medför att effektiviteten på gasutvinningen antagligen kommer att sjunka till 20 volym-% efter ett tiotal år. Vid sluttäckning kommer emissionerna av metangas troligen att minska då ett mer gynnsamt klimat för nedbrytning av metan till koldioxid skapas vid deponins yta

Viking Mortuary Citations

Introducing the European Journal of Archaeology’s special issue ‘Mortuary Citations: Death and Memory in the Viking World’, this article outlines the justification and theoretical framework underpinning a new set of studies on Viking-age mortuary and commemorative practice as strategies of mortuary citation. The contributions to the collection are reviewed in relation to strengths and weaknesses in existing research and broader themes in mortuary archaeological research into memory work in past societies

Betydelsen av sömndjupsmonitorering för att minska risken för awareness när patienten genomgår generell anestesi : En systematisk litteraturöversikt

I anestesisjuksköterskans yrkesutövning ställs krav på upprätthållande av fri luftväg samt övervakning och observation av cirkulation, ventilation och sömndjup. Patienten skall kunna genomgå en generell anestesi under kontrollerad medvetslöshet och vara fri från smärta och minnen från operationen. Awareness är en fruktad komplikation som kan vara en följd av alltför ytlig anestesi. Forskning visar att awareness kan ge bestående men i form av PTSD, sömnsvårigheter och negativt påverka patientens sociala liv. Ett oönskat lidande som den perioperativa vården skapar och drabbar den enskilda patienten. För att lyckas förebygga och undvika awareness behöver anestesisjuksköterskan ha kunskap om vilka metoder som kan användas för bedöma och mäta sömndjup. Syftet var att undersöka betydelsen av sömndjupsmonitorering för att minska risken för awareness när patienten genomgår en generell anestesi. Metoden bestod av en systematisk litteraturstudie med kvantitativ design. Resultatet visar att övervakning med BIS är vanligast när det gäller sömndjupsmonitorering. Metoder som ETAC och AEP används också. Gemensamt för många studier är att det framkommer att en typ av sömndjupsmonitorering bör kombineras med andra bedömningsmetoder för att minska risken för awareness. Den omdiskuterade och förhållandevis osäkra frekvensen när det gäller förekomst av awareness försvårar generella slutsatser kring specifika metoder för sömndjupsmonitorering som ett förebyggande av awareness. Mer forskning krävs för att med större säkerhet kunna dra slutsatser kring sömndjup och awareness

VALU 1995 - SVT:s vallokalsundersökning Europaparlamentsvalet 1995

This exit poll survey was carried out in connection with the first Swedish election to the European parliament on May 25, 2014. In VALU - Swedish exit poll surveys - voters leaving polling stations are asked by public service broadcaster Sveriges Television (SVT) to fill in a questionnaire and put it anonymously in a sealed box. After collecting and processing the responses, Sveriges Television is able to present an election forecast and an analysis of the reasons underlying the outcome of the election in it´s Election Night broadcast. The surveys are referred to as VALU, an abbreviation for vallokalsundersökning, Swedish for exit poll survey. The first exit poll survey in Sweden was carried out at the parliamentary election in 1991. Since then similar studies have been carried out in connection with all Parliamentary elections, referendums and elections to the European Parliament. Voters leaving the polling stations were asked to fill in a questionnaire including questions on: party voted for; type of ballot used; vote on individual or party; time for decision how to vote; party voted for in the general election 1994; party voted for if a general election should have been held at the same day; alternative voted for at the referendum on Swedish EU-membership in 1994; opinion on the Swedish EU-membership; confidence in Swedish politicians; placement on a political left-right scale; gender, age, occupational group and union membership. The respondents also had to indicate the importance of the policy in EU-questions, achievements in Swedish politics, old party loyalities and the candidates when deciding how to vote. They also had to state the importance of following issues: environment, economy, employment, agriculture, peace in Europe, national independence, drugs, democracy, currency and defence. Furthermore they had to give their opinion on an introduction of a common currency within the European Union; taking up countries as Poland, the Czech Republic and Hungary as members of the European Union as soon as possible; and a Swedish participation in the EU defence collaboration. Purpose: Provide analytical support for the election night broadcast on Swedish television during the election night, and for other post-election analysis.Denna vallokalsundersökning genomfördes i anslutning till det första svenska Europaparlamentsvalet den 17 september 1995. Vallokalsundersökningar (exit polls) innebär att man frågar ett urval av väljare då de lämnar vallokalen dels vilket parti de röstat på och dels ett antal valsociologiska frågor. Undersökningsmetoden har med framgång använts i ett flertal länder för prognos- och analysändamål. Den första vallokalsundersökningen i Sverige genomfördes vid riksdagsvalet 1991. Liknande undersökningar har sedan dess genomförts i samband med samtliga riksdagsval, folkomröstningar och val till Europaparlamentet. Syfte: Ge ett analysunderlag för den valvaka som sändes i Sveriges Television under valkvällen, samt för andra eftervalsanalyser

VALU 1998 - SVT:s vallokalsundersökning riksdagsvalet 1998

This exit poll survey was carried out in connection with the parliamentary election on September 20 1998. Earlier exit poll surveys has been carried out in connection with the parliamentary elections in 1991 and 1994, the referendum on Swedish membership of the European Union in 1994 and the first Swedish election to the European Parliament in 1995. Voters leaving the polling stations were asked to fill in a questionnaire including questions on: party voted for in the general and local elections; time for decision how to vote; party voted for in the general election 1994; vote intention if there were a referendum on Swedish EMU-membership; placement on a political left-right scale; confidence in Swedish politicians; gender, age, occupational group, union membership and church attendance. The respondents also had to indicate how important a number of items were for the decision how to vote, and to give an opinion on the policy of the different political parties.I samband med valet 1991 genomfördes den första svenska vallokalsundersökningen. Undersökningen utfördes av Sveriges Television/Sveriges Radio i samarbete med universiteten i Göteborg och Stockholm. Liknande undersökningar har sedan dess genomförts i samband med samtliga riksdagsval, folkomröstningar och val till EU-parlamentet. En vallokalsundersökning innebär i korthet att ett urval av väljare får besvara ett antal frågor då de lämnar vallokalen. Syftet med VALU är att ge ett bakgrundsmaterial för den valvaka som sänds i radio och TV direkt efter vallokalerna stängts. Med hjälp av undersökningen kan omfattande analyser av valresultatet ske redan under valvakan. VALU 1998 innehöll frågor om: vilket parti man röstat på i riksdags- respektive kommunalvalet; om man utnyttjat möjligheten att personrösta; tidpunkt då man bestämt hur man skulle rösta; vilket parti man röstat på i riksdagsvalet 1994; hur man skulle rösta om det blev en folkomröstningen om svenskt medlemskap i EMU; egen placering på en vänster-högerskala; förtroende för svenska politiker; arbetsmarknadsgrupp och medlemskap i facklig organisation; kyrkobesök. Respondenterna fick även ange vilken betydelse partiledaren respektive ett antal valfrågor haft för beslutet hur man skulle rösta. Därutöver fick man ge ett sammanfattande betyg för de olika partiernas politik. Avslutningsvis fick man ange om man tyckte IB-affären skulle utredas av en sanningskommission. Syfte: Ge ett bakgrundsmaterial för den valvaka som sänds i radio och TV direkt efter vallokalerna stängts. Med hjälp av undersökningen kan omfattande analyser av valresultatet ske redan under valvakan

VALU 1994 - SVT:s vallokalsundersökning riksdagsvalet 1994

The first Swedish exit poll survey was carried out in connection with the elections in 1991, and it was followed by a similar survey in 1994. Voters leaving the polling stations were asked to fill in a questionnaire including questions on: party voted for in the general and local elections; time for decision how to vote; party voted for in the general election 1991; vote intention at the referendum on Swedish EU-membership; placement on a political left-right scale; confidence in Swedish politicians; gender, age, occupational group and union membership. The respondents also had to indicate how important a number of items were for the decision how to vote, and to give an opinion on the policy of the different political parties.I samband med valet 1991 genomfördes den första svenska vallokalsundersökningen. Undersökningen utfördes av Sveriges Television/Sveriges Radio i samarbete med universiteten i Göteborg och Stockholm. Liknande undersökningar har sedan dess genomförts i samband med samtliga riksdagsval, folkomröstningar och val till EU-parlamentet. En vallokalsundersökning innebär i korthet att ett urval av väljare får besvara ett antal frågor då de lämnar vallokalen. Syftet med VALU är att ge ett bakgrundsmaterial för den valvaka som sänds i radio och TV direkt efter vallokalerna stängts. Med hjälp av undersökningen kan omfattande analyser av valresultatet ske redan under valvakan. VALU 1994 innehöll frågor om: vilket parti man röstat på i riksdags- respektive kommunalvalet; vilket parti man röstat på i riksdagsvalet 1991; tidpunkt då man bestämt hur man skulle rösta; hur man tänker rösta i folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap; egen placering på en vänster-högerskala; förtroende för svenska politiker; arbetsmarknadsgrupp och medlemskap i facklig organisation; kyrkobesök. Respondenterna fick även ange hur viktiga ett antal valfrågor varit för beslutet hur man skulle rösta. Avslutningsvis fick man ge ett sammanfattande betyg för de olika partiernas politik. Syfte: Ge ett bakgrundsmaterial för den valvaka som sänds i radio och TV direkt efter vallokalerna stängts. Med hjälp av undersökningen kan omfattande analyser av valresultatet ske redan under valvakan

VALU 1994 - SVT:s vallokalsundersökning folkomröstningen 1994

Swedish exit poll surveys was carried out in connection with the elections in 1991and 1994, and they were followed by a similar survey in connection with the referendum on Swedish membership in the European Union. Voters leaving the polling stations were asked to fill in a questionnaire including questions on: altenative voted for in the referendum; time for decision how to vote; party voted for in the general election 1991; vote intention at the referendum on Swedish EU-membership; placement on a political left-right scale; confidence in Swedish politicians; gender, age, occupational group and union membership. The respondents also had to indicate how important a number of items were for the decision how to vote, and to give an opinion on the policy of the different political parties. Purpose: Provide analytical support for the election night broadcast on Swedish television during the election night, and for other post-election analysis.Swedish exit poll surveys was carried out in connection with the elections in 1991 and 1994, and they were followed by a similar survey in connection with the referendum on Swedish membership in the European Union. Voters leaving the polling stations were asked to fill in a questionnaire including questions on: altenative voted for in the referendum; time for decision how to vote; party voted for in the general election 1991; vote intention at the referendum on Swedish EU-membership; placement on a political left-right scale; confidence in Swedish politicians; gender, age, occupational group and union membership. The respondents also had to indicate how important a number of items were for the decision how to vote, and to give an opinion on the policy of the different political parties. Syfte: Ge ett analysunderlag för den valvaka som sändes i Sveriges Television under valkvällen, samt för andra eftervalsanalyser

VALU 1991 - SVT:s vallokalsundersökning riksdagsvalet 1991

In connection with the elections in 1991 the first Swedish exit poll survey was carried out. Voters leaving the polling stations were asked to fill in a questionnaire with questions on: party voted for in the general and local elections; party voted for in the general election 1988; time for decision how to vote; placement on a political left-right scale; confidence in Swedish politicians; occupational group and union membership; prime minister if a bourgeois government; church attendance. The respondents also had to indicate how important a number of items was for the decision how to vote. Purpose: Provide analytical support for the election night broadcast on Swedish television during the election night, and for other post-election analysis.I samband med valet 1991 genomfördes den första svenska vallokalsundersökningen. Undersökningen utfördes av Sveriges Television/Sveriges Radio i samarbete med universiteten i Göteborg och Stockholm. Liknande undersökningar har sedan dess genomförts i samband med samtliga riksdagsval, folkomröstningar och val till EU-parlamentet. En vallokalsundersökning innebär i korthet att ett urval av väljare får besvara ett antal frågor då de lämnar vallokalen. Syftet med VALU är att ge ett bakgrundsmaterial för den valvaka som sänds i radio och TV direkt efter vallokalerna stängts. Med hjälp av undersökningen kan omfattande analyser av valresultatet ske redan under valvakan. VALU 1991 innehöll frågor om: vilket parti man röstat på i riksdags- respektive kommunalvalet; vilket parti man röstat på i riksdagsvalet 1988; tidpunkt då man bestämt hur man skulle rösta; egen placering på en vänster-högerskala; förtroende för svenska politiker; arbetsmarknadsgrupp och medlemskap i facklig organisation; statsminister i en eventuell borgerlig regering; kyrkobesök. Respondenterna fick även ange hur viktig partiets politik inom följande områden: skatter, miljö, sysselsättning, svensk ekonomi, pensioner, lag och ordning, flyktingar, EG, svensk utrikes- och säkerhetspolitik, matpriser, barnomsorg samt sjukvård varit för beslutet hur man skulle rösta. Syfte: Ge ett analysunderlag för den valvaka som sändes i Sveriges Television under valkvällen, samt för andra eftervalsanalyser