Consumer Expectations and Actions Catalyzing a Transition Towards a Renewable and Sustainable Energy System

Objectives The main objectives of the study were to analyze how energy consumers contribute to a sustainable energy transition. More specifically, what the current consumer perceptions are and how they incite sustainable action amid consumers and in the energy industry. Summary The research surveyed private energy customers with the aim to find out their current knowledge, values, and actions related to sustainability and energy. In addition, a qualitative semi-structured interview was conducted with an industry specialist, with the aim to figure out how consumers contribute to the actions made by energy companies. Both research methodologies were created based on the scientific background and conceptual framework built in the literature review. Conclusions Based on the quantitative and qualitative analysis, it was found that energy consumers are largely concerned about the environment and climate change, but their knowledge regarding the energy sector remained relatively low. In addition, it was found that sustainable and renewable options are of interest to most energy consumers, with some even being willing to produce their own energy if they had the option. Based on the research, the change in consumer preferences has put a high strain on energy companies to turn to sustainable and renewable solutions

Studentu gulēšanas paradumi

MedicīnaVeselības aprūpeMedicineHealth CareMiegs ir ievērojama mūsu dzīves daļa. Vidēji cilvēks noguļ 26 gadus savā dzīvē. Nodrošināt labu nakts mieru ir svarīgi, lai saglabātu savu produktivitāti un enerģiju. Mūsdienās sabiedrībai ir lielāks stresa līmenis, kas savukārt var novest pie miega traucējumiem. Miega traucējumi ir viens no galvenajiem veselības jautājumiem un lielā mērogā ietekmē sabiedrību. Lielāka daļa no sabiedrības kaut reizi sava mūžā ir piedzīvojusi miega traucējumus. Cilvēkam, kam nepiemīt slikta miega kvalitāte, nevar pilnībā izprast, cik tas būtiski ietekmē koncentrēšanas spējas un citas cilvēka prasmes. Miega traucējumi var būt nenovērtēti.Sleep is an essential part of life. An average person sleeps about 26 years of their life. Understanding ways of obtaining a good night of sleep is important, as in this way we can be more productive and have the energy needed to live your life to the fullest. It is no surprise that today’s society puts individuals at great stress, possibly leading to sleep disturbances. Sleeping problems are a major health issue and affect the population on a large scale. A significant proportion of the society has experienced sleeping disturbances at least once in their life time. A person who has not been impacted by poor sleep quality and quantity cannot fully understand how greatly it affects the concentration and abilities of a person who is currently experiencing them. Sleeping problems can be underestimated

Decrease anxiety in waiting room enviroments with lighting : The effect of light level, light experience and windows from a patient perspective

Väntrum och ångest har en stark koppling med varandra. Majoriteten av Sveriges befolkning besöker ett väntrum som patient minst en gång per år. I dagsläget planeras belysningen i första hand för vårdpersonalens behov och förutsättningar. På grund av detta blir ljusmiljön och väntrumsupplevelsen för patienter kan bli lidande. För att kunna skapa tillfredställande väntrumsmiljöer undersöktes det om det finns någon koppling mellan ångest och ljusnivå. I studien undersöktes även ljusupplevelsen och inverkan av fönster med utsikt på patienters ångest.  Studien undersökte påverkan av låg och hög belysningsstyrka samt påverkan av fönster på ångest. Dessutom undersöktes hur olika rumsutformning och belysningslösning påverkar upplevelsen av ljusmiljön och miljöns inverkan på måendet. Med hjälp av en förstudie kunde ett experiment utformas där fyra olika ljusscener testades. För att undersöka om fönster och utsikt har en påverkan, har två typrum skapats: ett med fönster och ett utan fönster.  Deltagarna i studien bestod av 16 kvinnor och 8 män med en blandning av studenter och yrkesverksamma som fick svara på 5 enkäter. Enkäter utvecklades från väl validerade metoder för att få svar från deltagarna angående hur de har mått de senaste två veckorna. Även hur deltagarna kände och upplevde ljusscenerna under experimentet, detta för att kunna besvara studiens frågeställningar.  Resultatet visade inga signifikanta skillnader gällande belysningsstyrkans eller fönsters påverkan på ångest. Men resultatet visade också att det fanns signifikanta skillnader i ljusupplevelsen när det kommer till ljushet, trygghet, ljusfärg samt bländning. Slutsatsen av studien är att belysningen kan påverka ljusupplevelsen och måendet. Men mer forskning behövs när det kommer till belysningsstyrkans samt fönster och utsikts påverkan på ångest.Waiting rooms and anxiety have a strong connection with each other. Most of the Sweden's population visit a waiting room as patient at least once a year. At present, the lighting is primarily planned for the health professionals´ needs and conditions. Because of this, the lighting environment and the waiting room experience for patients suffers. To be able to create satisfying waiting room environments, this study wants to examine whether there is a connection between anxiety and light level. Also, it studies how the light will be experienced and if windows with views affects patient’s anxiety.  The study examined the influence of low and high illuminance and the influence of windows on anxiety. In addition, it was investigated how different room shapes and lighting solution affect the experience of the light environment and the environmental impact on the mood. With the help of a prestudy, an experiment could be designed where four different light scenes were tested. To investigate whether windows and views have an impact, two types of test rooms have been created: one with windows and one without windows. The participants in the study consisted of 16 women and 8 men with a mixture of students and professionals who had to answer 5 questionnaires. The questionnaires were developed from well-validated methods to get answers from the participants regarding how they have felt the last two weeks. Also, how the participants felt and experienced the light scenes during the experiment, in order to be able to answer the questions of the study.  The result showed no significant differences regarding the effect of illuminance or window on anxiety. The result showed however that there were significant differences in the light experience when it comes to brightness, safety, colour of the light and glare. The conclusion of the study is that the lighting can affect the light experience and the mood. But more research is needed when it comes to illuminance and windows and views impact on anxiety

Specialistsjuksköterskors erfarenheter av att bemöta vårdnadshavare, inom barnhälsovården, som inte vill vaccinera sitt barn

Bakgrund: Sett ur ett medicinskt perspektiv är vaccin ett av de mest effektiva sätten för att skydda mot potentiell livsfarlig sjukdom. Täckningsgraden inom barnvaccinationsprogrammet i Sverige är försatt hög men viljan för att vaccinera sitt barn har avstannat. Orsakerna till att inte vilja vaccinera sitt barn är mångdimensionellt och kan ibland vara svårt att bemöta. Specialistsjuksköterskans roll är att förmedla trygghet och tillit, samt vara kunnig och påläst inom området.  Motiv: Specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården arbetar med att förebygga sjukdom och stärka hälsa. Täckningsgraden för vaccin av barn har stagnerat och en stigande oro och tveksamhet mot vaccin kan ses. Specialistsjuksköterskor kommer i mer eller mindre utsträckning att möta vårdnadshavare som väljer att inte vaccinera sitt barn. Därav behövs kunskap för att kunna bemöta detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av att bemöta vårdnadshavare, inom barnhälsovården, som inte vill vaccinera sitt barn. Metod: Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var Mötas av starka känslor, Skapa grund för informationsöverföring, Värna om relationen samt Påverkas av sammanhang. Konklusion: Specialistsjuksköterskors roll i bemötande av vårdnadshavare är av stor betydelse för att öka följsamheten att vaccinera sitt barn. Falska rykten, rädsla och oro samt att påverkas av andra är en risk för att inte följa barnvaccinationsprogrammet. God tillförlitlig information, respektfullt bemötande samt att vara lyhörd skapar ett bra klimat och ger förutsättningar för att bygga en god relation.

People's experiences of living with an implantable defibrillator

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken globalt. Antalet hjärtstopp och personer som lever med en implanterbar defibrillator (ICD) har ökat. Behandling med en ICD är standard i vården för att primärt och sekundärt förebygga en plötslig hjärtdöd. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med en ICD. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet av litteraturstudien presenteras i fem kategorier; Att leva med olika typer av rädslor, Att leva med förändringar och begränsningar, Att information och stöd var viktigt, Att anpassa sig till och acceptera ICD:n, Att få en andra chans i livet. Slutsats: Personer som lever med ICD upplever olika känslor som rädslor och sorg, till tacksamhet och trygghet. ICD:n leder till olika förändringar och begränsningar i livet som personerna behöver acceptera och anpassa sig till. Personerna upplever att information och stöd kan underlätta processen. Vidare forskning behövs för att öka sjuksköterskors kunskaper om personernas behov

Abortion-related worries, fears and preparedness : a Swedish Web-based exploratory and retrospective qualitative study

Objective: A survey was conducted to explore worries, fears and preparedness relating to the recollected experience of having an induced abortion. Methods: The Web-based survey was carried out in Sweden among 185 women. Respondents answered open-ended questions and gave retrospective self-reported ratings about their abortion-related worries, fears, preparedness and satisfaction with information obtained from health professionals and the Web. Data were analysed using qualitative content analysis and descriptive statistics. Results: Worries and fears included the abortion process, physical reactions and psychosocial aspects. The abortion was associated with unexpected events, including the abortion process, poor health professional treatment and support, and side effects and complications. Respondents described a lack of preparatory information, leading to uncertainties due to insufficient information. Many searched for Web-based information, but respondents experienced difficulties finding high-quality sources. Respondents also recounted that the preparatory information received did not reflect the actual abortion experience. Conclusion: There is room for improvement with regard to informing, preparing and supporting women who seek an abortion. The results emphasise the importance of health professionals' giving sufficient preparatory information to enable preparedness and lessen the impact of possible unexpected events. There is a need for the development of a trustworthy Web-based service that contains honest and high-quality information

Tala med mig: Ett funktionellt arbete om hur meningsfull kommunikation skapas med personer med minnessjukdom

Finlands befolkning åldras och antalet personer med minnessjukdom ökar. En sjukdom klassas som en minnessjukdom då den försämrar minnet och andra kognitiva funktioner. Kommunikation med personer med minnessjukdom kan vara utmanande i och med försämringar i kognitiva funktioner och brist på kunskap hos personer i samspel med dem. Syftet med detta examensarbete var att göra vårdare och anhöriga medvetna om vikten av meningsfull kommunikation med personer med minnessjukdom. Examensarbetet innehöll följande tre frågeställningar: Hur skapas meningsfull kommunikation med personer med minnessjukdom? Vilka olika metoder och hjälpmedel finns det för att stöda kommunikationen med personer med minnessjukdom? Hur görs information tillgänglig för vårdare och anhöriga? Det funktionella arbetet utmynnade i broschyr och en plansch. Broschyren innehåller metoder och hjälpmedel som stöder kommunikation, medan planschen tar upp korta och konkreta tips och påminnelser på hur kommunikationen kan förbättras. Produkterna är riktade till vårdare och anhöriga till personer med minnesjukdom