Diversitet bland kiselalger i rinnande vattendrag i södra Finland

Multiple factors determine diversity of diatoms in running waters. Diversity is a complex concept and made up by different components. Diversity can be divided into alpha, beta and gamma diversity. These different types of diversity are regulated by factors operating on a large geographic scale and by local environmental factors. Studies concentrating on diversity patterns of diatoms have become more common in the last 10 years. Especially beta diversity has gotten an increasing interest. Despite the increasing interest in the subject, the driving mechanisms are still not fully understood in aquatic ecosystems. The aim of this theses is to investigate which factors affect alfa and beta diversity in 10 streams in southern Finland. The influence of habitat heterogeneity on beta diversity is also investigated. In addition, the aim is to examine which local environmental factors structure the variation in species composition. The study area covers a 115 km wide area to minimize the effect of large scale factors on species composition. The material consists of environmental data and diatom data from 49 study sites. Land use data used in the study is derived from CORINE Land Cover 2012 data set. All samples were collected during a two-week period (30.7.2014–11.8.2014). Statistical methods used were linear models, generalized linear models (GLM), distance based redundancy analysis (db-RDA) and test for homogeneity of multivariate dispersions (PERMDISP). Water conductivity and light conditions at the study sites were strong environmental factors determining diatom alpha diversity. Habitat heterogeneity showed only a marginally significant positive relationship to beta diversity but a clear trend was visible in the data. The db-RDA results showed that different environmental factors accounted for the variation in species composition. Conductivity, light, water color, water temperature and stream width were important factors explaining variation in species composition. These results suggest that there is a possible connection between habitat heterogeneity and beta diversity. Further research in the subject should be done to determine if there is a significant relationship. The local environmental factors are important for structuring species composition. Possible anthropogenic stress factors influencing stream ecosystems can affect patterns of beta diversity and should be emphasizes in coming research.Diversitet bland kiselalger i vattendrag regleras av flera olika faktorer. Diversitet är ett mångfasetterat begrepp och består av flera olika komponenter. Diversitet kan dels in i alfa, beta och gamma diversitet. De olika diversitetstyperna påverkas av både storskaliga geografiska faktorer och av de lokala miljöförhållandena. Forskning som undersöker diversitetens mönster bland kiselalger och kiselalgernas artsammansättning i vattendrag har ökat de senaste 10 åren. Speciellt betadiversitet och faktorerna som skapar betadiversitet har fått större uppmärksamhet. Trots det, är de drivande mekanismerna fortfarande till viss mån okända speciellt i akvatiska ekosystem. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka vilka faktorer som påverkar kiselalgernas alfadiversitet och betadiversitet i 10 vattendrag i södra Finland. I avhandlingen undersöks också habitatheterogenitetens betydelse för betadiversitet och betydelsen av olika miljöfaktorer för variationen i artsammansättningen. Forskningsområdet sträcker sig över ett 115 km brett område och därför kan man anta att artsammansättningen inte påverkas nämnvärt av storskaliga geografiska faktorer. I avhandlingen används material från 49 provlokaler som omfattar både kiselalgsprov och lokala miljövariabler. Ytterligare utnyttjas markanvändningsdata ur CORINE Land Cover 2012 materialet för respektive avrinningsområde. Allt material är insamlat under tidsperioden 30.7.2014–11.8.2014. Lineär regressionsanalys, generaliserade lineära modeller (GLM), distansbaserad redundansanalys (db-RDA) och test av spridningens homogenitet (PERMDISP) används som statistiska analysmetoder. Speciellt vattnets ledningsförmåga och ljusförhållandena vid provlokalen är miljöfaktorer som påverkar kiselalgernas alfadiversitet. Habitatheterogenitet uppvisade inget statistiskt signifikant förhållande till betadiversitet men en positiv trend som var marginellt signifikant mellan habitatheterogenitet och betadiversitet kunde registreras. Utifrån db-RDA analysen kan man konstatera att flera miljövariabler påverkar variationen i artsammansättningen. Speciellt viktiga miljövariabler är ledningsförmåga, ljusförhållanden, vattenfärg, vattentemperatur och vattendragets bredd. Resultaten i den här avhandlingen tyder på ett möjligt samband mellan habitatheterogenitet och betadiversitet. Ytterligare forskning i ämnet krävs för att fastställa ett signifikant samband. De lokala miljövariablerna styr långt kiselalgernas diversitet. Eventuella antropogena störningar i vattendragen kan inverka på betadiversiteten i vattendragen och bör undersökas i framtida studier

“Jag har haft en intensiv men rolig dag” : en granskning av Isabella Löwengrips sätt att bygga upp en fantasi kring sin prestationsinriktade livsstil på sin blogg

Tiivistelmä – Referat – Abstract Syftet med denna magisteravhandling är att undersöka den fantasi som Isabella Löwengrip bygger upp i sin blogg. Fantasin bygger på en prestationsinriktad livsstil och i studien undersöks också hur bloggens följare förhåller sig till Löwengrips liv och fantasi. Avhandlingen tar avstamp i den offentliga debatt kring prestationssamhället och hur det får framförallt unga kvinnor att känna press på att hela tiden prestera. Med avhandlingen strävar jag efter att undersöka och förklara hur Isabella Löwengrips blogg framställer en prestationsbaserad livsstil samt fantasin och dess paradoxer. Undersökningsmetoden är kvalitativ innehållsanalys. Avhandlingens teoretiska ramverk bygger på den psykoanalytiska teorin utvecklad av Sigmund Freud och senare av Jacques Lacan, med huvudfokus på Lacans teorier som kopplar samman begreppen fantasi, njutning (enjoyment) och ett undermedvetet begär (desire). Mina resultat visar att Isabella Löwengrip bygger upp en fantasi som bygger på det eviga jagandet (och avsaknaden av) njutning. Fantasin går ut på prestera, ställa och nå mål, vara passionerad och arbeta hårt, leva disciplinerat och tidseffektivt. I fantasin är ens människovärde sammanlänkat med ens prestationer och fantasin skapar en illusion av att man till slut kommer att uppnå någonting tillräckligt stort som kommer att få en att känna tillfredsställelse. I sin blogg framstår Löwengrip som en vän för läsarna och hon delar med sig av sitt “riktiga jag” då hon delar bilder på sitt hem, sina barn och osminkade ansikte en söndag morgon. Hon talar om sina problem och sitt liv på ett sätt som gör att hon framstår som riktig, och inte som en “bloggpersona”, vilket medför att läsarna kan känna tillit och tro på att hon är en vanlig människa som de. I fantasin matas mottagare med budskapet att man måste gå över sina egna gränser för att nå sina mål. Detta visar också på den paradox och de motsättningar som döljer sig inom fantasin. Löwengrip skriver om balans och återhämtning samtidigt som hon själv behöver läkemedel för att orka jobba på grund av sin depression. För dem som inte fäster uppmärksamhet vid Löwengrips bloggtexter kan fantasin framstå som fulländad. I själva verket är det en stor paradox: Må bra, men pressa dig själv till max utan att tänka på konsekvenserna. Isabella Löwengrip har byggt upp en individuell fantasi som förstärker den kollektiva, delade fantasin bland bloggläsarna. Då Löwengrips fantasi ter sig som lockande för läsarna, anammar de delar av hennes personliga fantasi. En del bloggläsare tar däremot avstånd från fantasin. Det finns en stark jämförande aspekt i förhållandet mellan bloggläsarna och Löwengrip. Bloggläsarna ser Löwengrip och hennes livsstil som en referenspunkt dit de kan återkomma då de funderar, utvärderar eller planerar sitt liv. Oavsett om bloggläsarna till synes förhåller sig positivt eller negativt till Löwengrips livsstil, verkar det ändå som att de jämför sig med henne i någon mån

Barn vill vara delaktiga vid val av avledning : En observationsstudie av barn i samband med perifer venpunktion

Barn som genomgår en venpunktion inom vården, utsätts för en situation som för dem kan vara skrämmande. Forskning visar att avledning har god effekt på smärta samt oro i samband med smärtsamma procedurer och avledning har därför i många år varit en del av arbetsmetoderna inom vården med barn. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning barn 2–18 år väljer att avledas eller se på vid perifer venpunktion, samt om observerade nivåer av stress skiljer sig utifrån valmöjlighet, ålder och kön. Studien är en kvantitativ observationsstudie. Datainsamlingen genomfördes med ett observationsinstrument och urvalet bestod av 50 barn mellan 2-18 år som var med om en venpunktion. Resultatet visade att äldre barn (12-18 år) i större utsträckning väljer bort avledning än de yngre barnen (2-11 år). Hälften av barnen i studien visade ett stressat beteende i samband med perifer venpunktion oavsett om de själva valde avledning eller ej. De barn som övertalades att titta bort visade genom sitt beteende en signifikant högre grad av stress, vilket visar att barn behöver vara delaktiga i situationen för att lättare kunna hantera en venpunktion på ett bra sätt

Nature as an arena : a study in land access for orienteering

Allemansrätten finns inte definierad i svensk lag, utan är baserad på sedvänja och gamla traditioner som kan dateras ända tillbaka till medeltiden. Allemansrätten är dock omnämnd i lagtexten, i regeringsformen 2 kap. 15 § 4 st. samt i miljöbalken 7 kap. 1 §. Det finns lagar som definierar de allra yttersta gränserna av allemansrätten, såsom brottsbalkens bestämmelser om bland annat åverkan, hemfridsbrott, tagande av olovlig väg och egenmäktigt förfarande. Allemansrätten är dock inte sådan att allt som inte är olagligt är tillåtet, utan allemansrätten kräver att hänsyn visas för att allemansrätten ska kunna åberopas. Även miljöbalkens 2 kap. allmänna hänsynsregler sätter gränser för vad alla som bedriver verksamhet i naturen måste följa. Exakt vad allemansrätten faktiskt tillåter är dock svårtolkat i och med avsaknaden av definition. När det gäller organiserat friluftsliv, vilket orientering klassas som, är allemansrätten än mer komplex. Alla deltagare vid ett arrangemang kan hålla sig inom allemansrättens ramar, men det betyder inte med säkerhet att arrangemanget som sådant kan arrangeras endast med stöd av allemansrätten. Studien avser att undersöka vad som krävs för att ett orienteringsarrangemang ska kunna bedrivas med stöd av allemansrätten, hur arrangörer idag säkrar åtkomst till mark för deras verksamhet samt hur kunskapsnivån angående allemansrätt och gällande lagstiftning ser ut bland arrangörer ser ut idag. En enkät skickades ut till 87 stycken föreningar i sydvästra Sverige för att undersöka hur föreningar säkrade åtkomst till mark i samband med deras verksamhet och arrangemang, vilka lagar, riktlinjer och policys som föreningar använder i samband med deras verksamhet samt om utbildning inom allemansrätten sker i föreningen. Enkäten visade att kunskapsnivån inom vissa avseenden är låg bland föreningarna. Föreningarna är bra på att genomföra samråd före arrangemang, men långt ifrån alla föreningar genomför samråd med markägare, nyttjanderättshavare och jakträttsinnehavare innan nyritning eller revidering av orienteringskartor, samt att endast åtta procent av föreningarna undervisar medlemmar i allemansrätten. Kontakt togs med myndigheter och förbund för att höra hur de ser på organiserat friluftsliv. De som kontaktades var Svenska Orienteringsförbundet, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland samt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Resultaten som erhölls från detta visade att det finns lite olika tolkningar på hur allemansrätten ska tillämpas. Svenska Orienteringsförbundet hävdar att allemansrätten är tillämplig vid tävlings- och träningsverksamhet och att inget formellt tillstånd krävs från markägaren, förutom för områdena som krävs för parkering, mål, start etc. Samråd ska dock ske med markägare, nyttjanderättshavare och jakträttsinnehavare före kartritning och arrangemang. LRF säger i princip samma sak, alla arrangemang kräver samråd med markägaren och andra nyttjanderättshavare, men de säger också att denne kan säga nej till ett arrangemang om det riskerar att skada naturen eller störa markägarens intressen. Naturvårdsverket sade att det inte går att generalisera allemansrätten, utan att enskilda bedömningar vid varje tillfälle måste göras. Slutsatsen som kan dras sett ur detta är att allemansrätten är tämligen komplex och att dra konkreta gränser för när allemansrätten gäller och inte gäller i samband med orienteringsverksamhet är svårt. Olika marktyper påverkas i olika grad när människor passerar, och vad som kan vara tillåten påverkan på en viss marktyp kan vara otillåten på en annan. Markägaren får inte eller åsamkas påtaglig skada eller olägenhet för att arrangemanget ska omfattas av allemansrätten, och vad som är påtaglig skada är även det svårdefinierat.The right of public access is not defined in Swedish law but is based on custom and ancient traditions dating back to the Middle Ages. However, the right of access is mentioned in the legal text, in RF 2 chapter 15 § 4 pcs. as well as in MB 7 chapter 1 §. There are laws that define the utmost limits of the right of public access, such as the rules of brottsbalken such as åverkan, hemfridsbrott, tagande av olovlig väg and egenmäktigt förfarande. However, the right of public access does not define that everything that is not illegal is permitted, and the right of public access requires that respect is shown. Chapter 2 of miljöbalken, Allmänna hänsynsregler m.m. set limits for what all those engaged in activities in nature must follow. In terms of organized outdoor activities, which orienteering is classed as, the right of public access is even more complex. All participants in an event can be within the limits of the right of public access, but it does not mean that the entire event can be held solely based on the right of public access if the damage or disturbance done by all participants is too high. The study intends to investigate what is required for an orienteering event to be conducted based on the right of public access, how organizers today secure access to land for their events and how the level of knowledge regarding the right of public access and current law is today. A survey was sent to 87 associations in southwestern Sweden to investigate how associations secured access to land in connection with their activities and arrangements, which laws, guidelines and policies used by associations in connection with their activities as well as on education in the right of public access are in the association. The survey showed that the level of knowledge in some respects is low among the associations. The associations are good at conducting consultations prior to arrangements, but far from all associations contacted landowners, usufructuaries and owners of hunting rights prior to the making of orienteering maps. Also, only 8% of the associations teach members in right of public access. Contact was taken with authorities and federations to hear how they look at organized outdoor activities. Those who were contacted were the Swedish Orienteering Association, the Swedish Environmental Protection Agency, the County Administrative Board and the Federation of Swedish Farmers. The results obtained from this showed that there are several interpretations on how the right of public access is applied. The Swedish Orienteering Association claims that the right of public access is applicable to all events and that no formal permission is required from the landowner, but consultation with the landowner, any usufructuaries and gamekeeper should always be held. The Federation of Swedish Farmers also says that consultation with the landowner, any usufructuaries and owners of hunting rights always is necessary and that they can deny access if the event has any risk of damaging or disturbing either the nature or the landowner’s interests. The Swedish Environmental Protection Agency in their assessment said that it is not possible to generalize when the right of public access is applicable, without individual assessments at every individual situation. The conclusion that can be drawn from this is that the right to public access is quite complex and to lay down concrete limits for when the right of public access applies and not applicable in connection with orienteering events is difficult. Different land types are affected to a different extent when people pass, and what may be allowed impact in one area may not be allowed on another. Landowners shall not receive or incur material injury or inconvenience for the event to be covered by the right of public access, and what is material injury is also difficult to define