Hör naturen hemma på akutsjukhus?

Inledning: Naturen och naturliga element är hälsofrämjande för oss människor. Inom hälso- och sjukvården har forskning visat på naturen och naturliga elements hälsofrämjande effekter för patienter på sjukhus. Hur den fysiska vårdmiljön utformas har stor betydelse för dess möjlighet till att integrera naturen och naturliga element. Utformningen av vårdmiljöer är komplext och kräver samarbete mellan olika aktörer. Stockholms läns landsting vill arbeta hälsofrämjande. De har initierat Framtidsplanen för hälso- och sjukvård, en historiskt stor investering, där ny- och ombyggnationer vid akutsjukhusen planeras. Naturen och naturliga element beskrivs inte i Framtidsplanen för hälso- och sjukvård. Syfte: Syftet med studien är att få en bild av Stockholms läns landstings attityd till naturen och naturliga element i framtidens vårdmiljöer på akutsjukhus. Metod: Stockholms läns landsting är en stor organisation. För möjlighet till flera perspektiv som kan beskriva en bild av attityden valdes två kvalitativa metoder, semistrukturerad intervju samt textanalys av dokument som datainsamlingsmetod. En fenomenologisk ansats användes för analys av materialet. Resultat: Resultatet visar att Stockholms läns landsting har en positiv syn på naturen och den ses som hälsofrämjande. Landstinget vill även ha hälsofrämjande vårdmiljöer och bedriva en vård som är hälsofrämjande. Trots detta sammanlänkas inte naturen och naturliga element med hälsofrämjande vårdmiljöer och vård. Arkitekterna som utformar framtidens vårdmiljöer främjar naturen och naturliga element på akutsjukhusen. Även parkmiljöerna runt omkring akutsjukhusen samt medvetenheten i dagens samhälle om naturens positiva verkan främjar naturen och naturliga element. Möjligheten att främja naturen och naturliga element i nya vårdmiljöer tas inte tillvara samt de som fördelats ansvaret att skapa hälsofrämjande vårdmiljöer inom landstinget lyfter naturen och naturliga element i liten skala. Stockholms läns landsting uppmärksammar idag inte området och evidens efterfrågas för att möjliggöra en attitydförändring. Slutsats: Trots Stockholms läns landstings hälsofrämjande syn på naturen och naturliga element har de svårt att översätta den förståelsen i designen av vårdmiljöer på akutsjukhus. Området är idag en ickefråga i framtidens vårdmiljöer på akutsjukhusen. För möjlighet till en attitydförändring krävs evidens som Stockholms läns landsting kan arbeta utifrån.INTRODUCTION: Nature and natural elements promote health for human. Health care studies confirm nature and natural elements health benefits for patients in hospitals. The design of physical healthcare environment has impact in the possibility to integrate nature and natural elements. The work is complex and cooperation are needed between operators. Stockholm county council wants to work health promotive. They initiated ”Framtidsplanen för hälso- och sjukvård”, a big investment historically, where new constructions and redevelopment are planned at the emergency hospitals. Nature and natural elements are not described in ”Framtidsplanen för hälso- och sjukvård”. AIM: The aim with the study is to get a picture of the attitude of Stockholm county council to nature and natural elements in future healthcare environments at emergency hospitals. METHOD: Stockholm city council is a big organisation. For the possibility to several perspectives that can describe a picture of the attitude two qualitative data collection methods were chosen, semi structured interview and textual analysis of document. A phenomenological approach was used in the analysis of collected data. RESULT: The result shows that Stockholm county council has a positive view on nature and sees it as health promotive. The city council wants to have health promotive health care environments and health care. Despite this nature and natural environments are not linked with health promotive environments and care. The architects promote nature and natural environments in their design of the future health care environments. Also the nature around the hospitals and the awareness of the benefits of nature promotes nature and natural elements. Nature and natural elements in new health care environments are not in focus and peer-reviewed research are asked for to make an attitude change. CONCLUSION: Despite Stockholm county council health promotive view on nature and natural environments they cannot translate the understanding in the design of health care environments at emergency hospitals. It is an unnoticed subject in future health care environment at emergency hospitals. For the possibility to an attitude change peer-reviewed research that Stockholm county council can work by are needed

Flerkärnighet som medel för regional utveckling – en diskursanalys av hur regionala aktörer argumenterar för en polycentrisk ortstruktur

Behovet av en ökad koppling mellan regional utveckling och fysisk planering är något som under de senaste åren lyfts fram som viktigt på nationell nivå i Sverige. Ett perspektiv som utifrån denna diskussion har fått stort utrymme är hur ortstrukturen, det vill säga hur olika orter förhåller sig till varandra, ser ut på en regional nivå. Ofta lyfts en flerkärnig ortstruktur fram som en utveckling att sträva mot. Som anledning till detta betonas att det finns ett samband mellan å ena sidan en fördelning av funktioner och roller rumsligt mellan orter och städer och å andra sidan en positiv utvecklingsspiral. På en europeisk nivå har flerkärnighet lyfts fram som ett sätt att samtidigt skapa territoriell sammanhållning och en regional balans samt öka konkurrenskraften. 1999 antogs genom ESDP (European Spatial Development Perspective) mål om att uppnå en mer balanserad och uthållig utveckling inom EU. Men det finns även kritik mot tankesättet att flerkärnighet är en given lösning för det regionala utvecklingsarbetet. Bland annat för att förutsättningarna skiljer sig mellan olika regioner och det används i flera olika geografiska skalor. Dessutom förs resonemang kring problematiken om att det är ett normativt perspektiv och att det snarare handlar om politiska mål än vetenskap. Därtill är det ett brett begrepp med flera möjliga innebörder, vilket kan göra det svårt att förhålla sig till. Denna uppsats fokuserar på hur olika regionala aktörer, Region Skåne, Stockholms läns landsting samt Region Kronoberg, har valt att lyfta fram vikten och behovet av att identifiera och stärka just den flerkärniga ortstrukturen för att skapa utveckling på kommunal och regional nivå. Vilka argument lyfts fram som viktigast i de olika regionerna, finns det platsspecifika resonemang? De slutsatser som kan dras av analysen är att det både går att hitta gemensamma nämnare och tydliga skillnader i de tre undersökta regionala aktörernas förhållande till en polycentrisk utveckling. Trots förhållandevis olika geografiska förutsättningar och olika utvecklingssituationer använder aktörerna samma övergripande lösning, flerkärnighet, för att nå regionala utvecklingsmål. Samtidigt blir det, när dokumenten analyseras, också tydligt att det finns olika sätt att definiera den flerkärniga strukturen och förhålla sig till den. Det är positivt att fysiska strukturer och geografiska förutsättningar får större utrymme för de regionala utvecklingsaktörerna. Det är dock bekymmersamt om flerkärnighet ses som det enda sättet att diskutera den fysiska planeringens betydelse för regional utveckling. Istället borde en mer förutsättningslös diskussion föras med de platsspecifika förutsättningarna som grund för vilken typ av ortsutveckling som bäst gynnar den aktuella regionen

Outcomes from new contracts with “strong” incentives for increasing patronage in bus transport in Stockholm

The Swedish Public Transport Association (SPTA) has taken initiatives to develop contract recommendations on incentives for increased patronage in tendered contracts. There is, however, currently a small evidence-base for recommendations for how public transport contracts should be designed to provide incentives to achieve the policy goals of the Regional Public Transport Authorities (RPTA). A review of public contracts from the government agency Transport analysis (2015) indicates that the use of patronage incentives so far is modest. The purpose of this study is to take first steps towards creating such a knowledge base by collecting and analyzing the performance in four bus contracts in Stockholm county spanning seven years. The study focusses on a new kind of contract called E20 where 100 percent of the payments to operators are tied to the number of boarding and paying passengers. The study compares the development of the E20-contract areas (formerly independent contracts) with the outcomes in same contract areas before and with two comparison areas covered by gross cost contracts. The stated goals for the E20 contracts are to increase patronage and customer satisfaction as well as to increase efficiency. With the use of available monthly outcome data, the outcomes in the E20 areas (three years) are compared with the period before (four years) and to how the comparison contracts using gross cost contracts have developed: • In two of the E20 contract areas (Sollentuna and Norrort) the operator tried to significantly increase the supply, without this leading to substantial increases in boardings. Thereafter, the supply was reduced to a level slightly above the level before the E20 contract started. In the other two E20-contract areas, supply has increased gradually but little. • In two other E20 contract areas (Bromma and Norrort) the share of canceled departures decreased, while they increased in (Sollentuna, Solna/Sundbyberg). These effects are small. • Cancelled departures have decreased more in E20 areas than in the comparison areas. • Punctuality has changed little in the E20 contract areas. • Perceived quality deteriorates initially but improved steadily to roughly recover to previous levels. • Costs have declined in two contract areas (Bromma and Sollentuna) but increased in two other (Solna/Sundbyberg and Norrort). On average, they increase slightly, but less Compared to the gross cost contracts in comparison areas, the operator of the E20 contracts performed better regarding in the dimensions of Costs, Customer satisfaction (initially worse but then better), Punctuality, Cancelled departures ..but inferior in Supply of number of departures ... and not better regarding the number of boarding passengers. Note that this describes the outcome with available data, in this specific case during this specific period. This single observation does not provide sufficient basis for generalization to other contracts or continuing events of the same contract. Neither does it exclude that a similar course of events could occur later or in other contracts.Institute of Transport and Logistics Studies. Faculty of Economics and Business. The University of Sydne

Hur kan Lunds kommun minska sin kemikaliebelastning?

The international increasing consumption implies an increase in the use of chemical products, articles and services. Between the years 2000 -2020 the production of chemicals is expected to rise with 85 percent. Chemicals is not something we can live without, they are all around us for example in food, electronics, clothes and hygienic products. The knowledge about hazardous chemicals and their environmental and health effects is unfortunately lacking and the rate at which new substances is being presented leaves knowledge and legislation far behind. A group that is particularly vulnerable towards chemicals is children and adolescence. The municipality of Lund has a document about ecological sustainable development called LundaEko, which is going to be updated this year and new objectives to be reached until 2020 will be formulated. The aim of this thesis is to provide a basis for the updated LundaEko how Lund municipality may avoid the use of hazardous substances through procurement, optionally be more demanding than what current law requires and prioritize target areas for hazardous chemicals. Green public procurement is one of the most effective management control measurements when it comes to decreasing the use of hazardous chemicals. Since Lund purchase products, articles and services for large amounts of money they can by setting chemical-related demands decrease the use of chemicals. The SIN-list is also a useful instrument when it comes to setting relevant requirements. There are some good examples to be inspired by from other municipals and authorities where they have proceeded ahead of what current legislation demands. For Lund to be able to decrease their use of hazardous chemicals a political decision has to be made. Therefore should a new object as a part of LundaEko contain an extended green public procurement as well as sub-target to use and set requirements from the SIN-list in the procurement work. Since it’s not possible to include all the substances from the SIN-list priorities must be made. A relevant area to prioritize is non-toxic pre-schools and schools to secure a more non-toxic future for children and adolescence

Mellankommunal samverkan för delregional utveckling - En fallstudie av det mellankommunala samarbetet Stockholm Nordost

På grund av det kommunala självstyret och kommunens beskattningsrätt, argumenteras det för att kommuner sinsemellan har blivit platsbundna konkurrenter om icke platsbundna hushåll och företag. Trots den konkurrenssituationen finns det flera exempel som visar på att kommuner samverkar för att skapa attraktivitet och utveckling i sin delregion, vilket inte minst märks i de svenska storstadsregionerna. Det kan verka paradoxalt att mellankommunal samverkan för att stärka delregionens utveckling och attraktivitet uppstår i storstadsregionerna, då storstadsregionerna har den starkaste tillväxten i Sverige och tillskrivs som centrala för den nationella tillväxten. Studiens syfte är att undersöka just detta, nämligen varför mellankommunal samverkan för delregional utveckling uppstår, samt om det kan finnas en särskild förklarande faktor i de samverkande kommunernas utveckling i förhållande till storstadsregionens utveckling. Studiens metod är en fallstudie av det mellankommunala samarbetet Stockholm Nordost i Stockholms län. Stockholm Nordost består idag av kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. I studien har intervjuer med åtta tjänstemän vid fem tillfällen genomförts samt studier av skriftliga källor. För att möjligöra analys av frågeställningen har ett teoretiskt ramverk till varför kommuner generellt sett väljer att samverka satts upp. Sammanfattningsvis argumenterar teorin för att kommuner samverkar för att lösa ett upplevt gemensamt problem. De går med i ett samarbete med motiv att uppnå skalfördelar, finna nya vägar eller generera innovation och ny kunskap, där egennyttan nämns som ett grundmotiv till samverkan. Studiens huvudsakliga slutsatser är att kommunsamarbetet startade i slutet av 80-talet som en reaktion på att kommunerna ansåg sig förbisedda i regionplaneringen. De ansåg att deras problem och hinder för utveckling, främst fokus på trafikinfrastruktur, hade förringats i den tänkta regionplanen. Även idag arbetar Stockholm Nordost främst med att skapa förutsättningar för utveckling i sin delregion, där förutsättningar främst nämns som en kapacitetsstark och tillräcklig trafikinfrastruktur och kollektivtrafik. Stockholm Nordost startade således för att kunna påverka och förbättra delregionens förutsättningar för framtida utveckling. Det som driver på samarbetet idag är fortfarande övergripande planeringsnivåer. Exempelvis på så sätt att den regionala planeringen gör prioriteringar i hur regionen bör utvecklas och vilka projekt som bör prioriteras

"Vart fjärde år är det val och då har du möjlighet att påverka" - En komparativ idéanalys över vilken demokratisyn som förmedlas utifrån Region Skånes och Stockholms läns landstings hemsidor.

This thesis examines the democracy theories that can be found in the internet websites of Region Skåne and Stockholm county council. Within the framework of deliberative democracy, participatory democracy and electoral democracy, the author tries to distinguish democratic aspects by empirically studying these websites and their communicative effect on the internet users. This research shows that Region Skåne is slightly better in implementing democratic aspects at their home page, which is probably due to an active work with these issues carried out by the politicians and the report on the democratic development from 2004. However, a great deal of work regarding democracy and the possibility of civic participation in the decision- making process is still to be done. The problems and challenges in using internet as a democratic tool shows that citizens run a risk of being neglected, due to their uneven participation in using internet in daily life. The conclusion of this thesis is that the politicians have to make an active choice in deciding to what extent the internet is allowed to be used when it comes to developing democracy. This work has to be done in cooperation with political scientists and IT experts, in order to assure a correct democratic model

Ecosystem services in the city : a study of new street trees on Fyrislundsgatan

Under de senaste decennierna har befolkningen i de större tätorterna i Sverige ökat betydligt. Urbaniseringstrenden är stor idag. Detta gör att trycket på att bygga och förtäta också blir stort. Trycket på förtätning leder i sin tur till en större andel hårdgjorda ytor i städerna ofta på bekostnad av naturmark som hyser många viktiga ekosystemtjänster vi människor är beroende av. Därmed ställs högre krav på den urbana grönstrukturen att bidra med mer än bara något vackert att titta på. Den bör även kunna fylla en viktig funktion för samhället i form av ekosystemtjänster. Syftet med kandidatarbetet var därför att utifrån en aktuell projektering av gatuträd undersöka hur stadens träd kan bidra med nytta i form av ekosystemtjänster, då träden är ett av verktygen som landskapsarkitekten använder i sin gestaltning. Studien gick ut på att med hjälp av litteraturen ta reda på dels vilka ekosystemtjänster som är viktigast i den urbana miljön, dels vilka av dessa tjänster stadsträden kan bidra med samt vilka faktorer och egenskaper hos träden som är viktiga för att erhålla dessa tjänster. De arter som valdes ut i det aktuella projektet granskades med avseende på de ovan nämnda faktorerna. Av resultatet framgick bland annat att de ekosystemtjänster som träden bidrar med och som är av störst vikt i stadsmiljön är luftrening, dagvattenhantering, mikroklimatreglering, biologisk mångfald och estetiska värden.In recent decades, the population of the larger towns in Sweden has increased significantly. The urbanization trend is strong today. This leads to a bigger pressure to build and densify. In turn, this also leads to a greater proportion of hardstanding surfaces often at the expense of natural land which houses many important ecosystem services people depend on. All of the above places greater demands on the urban green structure to contribute more than just as something pretty to look at. The urban green structure should also be able to fill an important function for the society in the form of ecosystem services. Therefore, the aim of the bachelor thesis was based on a current design of street trees to examine how the city trees can provide benefits in the form of ecosystem services, seeing that the trees are one of the tools landscape architects use when designing. The study was based on using literature to find out both the ecosystem services that are most important in the urban environment, and which of these services the urban trees can contribute with, as well as what factors and characteristics of the trees that are important to obtain these services. The species that were selected in the current project were reviewed with respect to the factors mentioned above. The results showed, among other things, that the ecosystem services that trees provide and that are of greatest importance in the urban environment is the air purification, stormwater management, micro-climate regulation, biodiversity and aesthetic values

A safety-based approach to the design of the Järla station square

En välutvecklad och pålitlig kollektivtrafik som möjliggör mobilitet är avgörande för livet i staden; men för att stadsrummet ska frodas behöver invånarna känna sig trygga nog att använda det. Redan på 1960-talet diskuterade Jane Jacobs vikten av ”ögon” och naturlig övervakning för att en plats ska upplevas trygg. Syftet med denna uppsats är att sammanställa och ge förslag till hur den upplevda tryggheten kan främjas inom planering, gestaltning och förvaltning av offentliga miljöer. Mer specifikt undersöks tryggheten i det planerade stationsområdet i Järla, Nacka kommun utanför Stockholm. Stockholms tunnelbana byggs med början under 2020 ut till bl.a. Nacka. Med nya torg och entréer till tunnelbanan kommer Järla och dess omgivning förändras drastiskt. Det planerade stationsområdet i Järla analyseras utifrån ett trygghetsperspektiv genom att ställa frågan: ”Hur kan upplevd trygghet tillgodoses i utformningen av Järla stationstorg när tunnelbanan utvecklas mot Nacka?” Undersökningen har gjorts med bakgrund i teorier och metoder inom trygghetsbaserad stadsplanering samt genom dokumentgranskning och semistrukturerade intervjuer med informanter verksamma inom trygghet och landskapsarkitektur. Resultatet visar att trygghet behöver tillgodoses i alla skeden inom landskapsarkitektur. Ytterligare resultat är att inte bara platsen i sig utan dess placering i landskapet avgör tryggheten och säkerheten. En slutsats är att en trygg offentlig plats som främjar mobilitet också är socialt hållbar.An effective transportation system that is trusted and enables mobility is essential for life in the city; but for the urban space to thrive, residents need to feel safe enough to use it. Already in the 1960s, Jane Jacobs discussed the importance of “eyes on the street” and natural surveillance for a place to feel safe. The aim of this essay is to discuss how perceived safety can be achieved when constructing a public space. More specifically, it analyzes the safety in the station area of the planned station Järla. Järla is located in Nacka, a suburb in the southeast of Sweden’s capital Stockholm. With a new public square and new buildings near the entrance of the subway, Järla and its surroundings will inevitably change as a result of the expansion of Stockholm’s subway system. In this paper, a safety-based perspective will be applied while answering the question: “How can perceived safety be achieved in the design of Järla station square when Stockholm’s subway is expanding towards Nacka?” The discussion is based on literature on safety-based urban design as well as document review and semi-structured interviews with professionals employed in safety and landscape architecture. The results show that safety need to be addressed in all stages of landscape architecture. Furthermore, the results clarify that not only the site itself but also its placement in its surroundings will determine the safety of the space, both when it comes to actual and perceived safety. It can be concluded that a safe public place that enables mobility will also be socially sustainable

Tupakkavieroituksen menetelmät : Yhteenveto ja johtopäätökset SBU:n (Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik) raportista n:o 138 "Metoder för rökavvänjning", Tukholma 1998

Ilmestyy v. 1999 alusta lähtien nimellä Arviointiselost