Bygg- och rivningsindustrins omställning mot cirkulär Ekonomi - En fallstudie kring hur affärsutveckling bidrar till cirkulära materialflöden

Att 40 procent av världens materialflöden varje år går åt till byggnationer pekar på bygg- och rivningsindustrins betydelse för ekonomin men även dess tunga inverkan på miljön. Dagens samhälle domineras av en linjär ekonomi där produkter utformas, används och slängs i hög takt vilket medför förödande konsekvenser för miljö och samhälle. Välstånd enligt detta system skapas av att vi gräver upp eller skär ner naturresurser som sedan begravs eller bränns, vilket resulterar i oerhörda mängder avfall. År 2014 stod bygg- och rivningsindustrin för 32 procent av Sveriges totala avfall. I en cirkulär ekonomi är målet att inga naturresurser behöver extraheras, samtidigt som ekonomisk tillväx fortlöper. Tidigare forskning pekar på att cirkulära processer är ett måste för att jordens resurser ska räcka till på längre sikt. Att förändra bygg- och rivningsindustrins materialflöden till ett cirkulärt system är således lika nödvändigt som det är omfattande. Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera var bygg- och rivningsindustrin befinner sig i omställningen mot cirkulära materialflöden, för att öka förståelsen för hur företag inom bygg- och rivningsindustrin, genom affärsutveckling, kan närma sig målen mot cirkulära materialflöden. För att få svar på detta genomfördes en kvalitativ fallstudie där fyra svenska företag verksamma inom bygg-och rivningsindustrin intervjuades. De processer som utifrån den teori och empiri som inhämtats visat sig vara viktigast vid affärsutveckling är utveckling av innovationer, revidering av affärsmodeller, målsättning samt samarbeten. Studiens slutsats är att bygg- och rivningsindustrin i nuläget befinner sig i startgroparna i omställningen mot cirkulära materialflöden. Flera av de affärsutvecklingar som analyserats har ännu inte nått sin fulla potential och kan därför vara viktiga för framtida utveckling inom bygg- och rivningsindustrin. Studien visar att bygg- och rivningsindustrin behöver en hållbar väg framåt och vi tror att den vägen är cirkulär

Marknadsföring utanför den fysiska arenan : Svenska elitidrottsföreingars överlevnad under pandemin

Under år 2020 bröt en pandemi ut som lett till många negativa konsekvenser för idrottsbranschen samtidigt som den gett idrottsföreningar en unik möjlighet att identifiera nya strategier för att överleva. När idrottens fysiska arena inte längre är tillgänglig behövs nya metoder för föreningarna att behålla sin relevans gentemot publiken. Syftet med denna studie är med hjälp av en kvalitativ datainsamlingsmetod, i form av ostrukturerade intervjuer, att kartlägga svenska elitidrottsföreningars marknadsföringsstrategier för att överleva och bibehålla engagemang hos supportrar under pandemin. Empirin samlades in utifrån fyra teorier som även är grunden i studiens teoretiska referensram, vilka är: Idrottsentreprenörskap, Krishantering, Parasociala relationer samt Kommunikationsstrategi. För att svara på forskningsfrågan: Vilka marknadsföringsstrategier använder svenska elitidrottsföreningar för att överleva och bibehålla engagemang hos supportrar under pandemin? har sju stycken elitidrottsföreningar intervjuats. Analysen av empirin visar att föreningarnas strategier är i enlighet med tidigare forskning. Avslutningsvis kom studien fram till att strategierna innehåller kreativitet, innovation, proaktivitet och digital interaktion. In the year of 2020, a pandemic broke out which led to many negative consequences for the sports industry but at the same time as it gave sports clubs a unique opportunity to identify new strategies for survival. When the physical sports arena is not available, new methods are needed to maintain its relevance to the audience.The aim of this study is, with the help of a qualitative data collection method in the form of unstructured interviews, to map Swedish elite sports clubs marketing strategies for surviving and maintaining the commitment of supporters during the pandemic. The empirics were collected based on four theories that are also the basis of the study's theoretical frame of reference, which are: Sports Entrepreneurship, Crisis Management, Parasocial Relations and Communication Strategy. In order to answer the research question: What marketing strategies do Swedish elite sports clubs use to survive and maintain the commitment of supporters during the pandemic? seven elite sports clubs have been interviewed. The analysis of the empirical evidence shows that the associations strategies are in line with previous research. In conclusion, the study concluded that the strategies include creativity, innovation, proactivityand digital interaction.