Expressive devices in the language of English- and Spanish-speaking youth

The aim of this paper is threefold: first, to introduce the topic of youth slang by giving an overview of its main characteristics; second, to show the different word-formation processes that slang has to make the speaker’s message more expressive; and third, to study the extent to which these two aspects are reflected in two corpora representing London and Madrid youth language. The present study is based, primarily, on an inventory of the top ten ‘proper’ and ‘dirty’ slang words in each language variety with particular emphasis on the speakers’ age and gender, and, secondarily, on the entire corpus data, which showed great agreement with the features outlined in the overview of the main characteristics of youth slang, while the most obvious word-formation mechanisms turned out to be related to change of form and change of meaning

Dilations of anastomotic strictures over time after repair of esophageal atresia

Aim of the study: Anastomotic strictures commonly occur in patients undergoing surgery for esophageal atresia (EA). The primary aim of this study was to determine the age distribution of dilation procedures for anastomotic strictures over the patient’s childhood after reconstruction of EA. The secondary aim was to evaluate the effect of postoperative proton pump inhibitors (PPIs) on the frequency of dilations. Methods: This observational study was conducted at a single tertiary center of pediatric surgery. The times that dilations of strictures were performed were assessed during three study periods: 1983–1995, 2001–2009, and 2010–2014. PPIs were not used during the first period, and then, respectively, for 3 and 12 months postoperatively. The indications for dilation were signs of obstruction and/or radiological signs of stricture. Primary results: A total of 131 children underwent esophageal reconstruction, and of those, 60 (46%) required at least 1 dilation procedure for strictures. There were no differences in the frequencies of dilation procedures between the three study periods (28/66, 18/32 and 14/33, respectively; P = 0.42). The overall median number of dilations per patient was 3 (range 1–21) with no differences between the study periods. The differences between ages at which the first dilation was performed during each study period were significant, as follows: 7, 2, and 8 months, respectively (P = 0.03). Fiftyone percent of all dilation procedures were performed during the first year of life, 16% during the second year, and 33% during years 2–15. Four children (2%) underwent >12 dilations. Conclusion: The first year of life was the time of greatest need for dilation of AS after reconstruction of EA; however, dilations were also performed several years later. PPIs did not affect the frequency of dilations during the first year of life

Corpus-pragmatic perspectives on the contemporary weakening of fuck: The case of teenage British English conversation

This study examines the pragmatic functions of fuck among British English teenagers in casual conversation in two youth language corpora from the 1990s and 2010s. It applies a corpus-pragmatics approach to explore how the ongoing weakening of the taboo strength of fuck in the perception of young speakers is realised in usage data. The major functions observed involve a predominance of idiomatic, emphatic and emotionally expressive functions. Conversely, usage associated with potentially abusive functions, including literal reference to sexual intercourse, is infrequent. Our observations are interpreted in the context of delexicalization and related long-term diachronic processes, whereby contemporary usage of fuck among teenagers is characterised in terms of semidelexicalized, pragmatically strengthened usage with weakened taboo status. The article also evaluates the interpretation of idiomatic usage from a functional perspective, and contributes to methodological considerations of the use of spoken corpora for pragmatic research

Bowel function and associated risk factors at preschool and early childhood age in children with anorectal malformation type rectovestibular fistula:An ARM-Net consortium study

Background: Outcome of patients operated for anorectal malformation (ARM) type rectovestibular fistula (RVF) is generally considered to be good. However, large multi-center studies are scarce, mostly describing pooled outcome of different ARM-types, in adult patients. Therefore, counseling parents concerning the bowel function at early age is challenging. Aim of this study was to evaluate bowel function of RVF-patients at preschool/early childhood age and determine risk factors for poor functional outcome. Methods: A multi-center cohort study was performed. Patient characteristics, associated anomalies, sacral ratio, surgical procedures, post-reconstructive complications, one-year constipation, and Bowel Function Score (BFS) at 4–7 years of follow-up were registered. Groups with below normal (BFS < 17; subgroups ‘poor’ ≤ 11, and ‘fair’ 11 < BFS < 17) and good outcome (BFS ≥ 17) were formed. Univariable analyses were performed to detect risk factors for outcome. Results: The study included 111 RVF-patients. Median BFS was 16 (range 6–20). The ‘below normal’ group consisted of 61 patients (55.0%). Overall, we reported soiling, fecal accidents, and constipation in 64.9%, 35.1% and 70.3%, respectively. Bowel management was performed in 23.4% of patients. Risk factors for poor outcome were tethered cord and low sacral ratio, while sacral anomalies, low sacral ratio, prior enterostomy, post-reconstructive complications, and one-year constipation were for being on bowel management. Conclusions: Although median BFS at 4–7 year follow-up is nearly normal, the majority of patients suffers from some degree of soiling and constipation, and almost 25% needs bowel management. Several factors were associated with poor bowel function outcome and bowel management. Level of Evidence: Level III

Metod för statistisk bearbetning av vegetationsanalyser - exempel från Vartofta-Åsaka

Denna rapport har till syfte att föreslå en metod för att statistiskt bearbeta data från artrika gräsmarker. Flera länsstyrelser har lagt ut fasta provytor i naturreservat för att följa vegetationens förändringar över tiden. Inom forskningen har man främst studerat vegetationens förändringar i provytor under korta tidsperioder och därför är det är ett nytt mål för uppföljning och dokumentation att följa hur kvaliteten bevaras över lång tid, dvs att artrikedomen finns kvar och inte hotas. Anna Stenström har skrivit rapporten och utnyttjat tidigare insamlade data på täckningsgrad från naturminnet som tidigare kallats Stipakullen i Vartofta-Åsaka, men numera Bondegården-Prästgårdsåsen. Det är en av tre svenska lokaler för fjädergräset och ligger i Vartofta-Åsaka socken, Falköpings kommun. Vi tackar Per Milberg, Linköpings Universitet, för hjälpen med körningarna av den multivariata analysen och granskning av manuskript.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Strategi för övervakning av biologisk mångfald i Västra Götaland

Biologisk mångfald är ett stort och vitt begrepp som inte är lätt att övervaka. Syftet med den här rapporten är att prioritera behovet av övervakning av biologisk mångfald mellan olika naturtyper i Västra Götalands län och sammanställa den övervakning som sker idag. Behovet av övervakning för olika naturtyper har bedömts efter mängden av biologisk mångfald och hot. De naturtyper där det saknas kunskap om var de fi nns kräver även en grundinventering. Dessutom behövs någon sorts övervakning av utbredningen av olika naturtyper. Prioriteringen av de olika naturtyperna har visat att övervakning främst bör startas på vegetationsklädda grunda mjukbottnar i havet (f.a. ålgräsängar), ekskog och ädellövblandskog. Övervakning av rikkärr är högprioriterat och påbörjas 2004. Slåtterängar, ogödslade betesmarker, sjöar och vattendrag med skyddvärd fauna, vegetationsfria grunda mjukbottnar i havet och fukthedar är även dessa högprioriterade för övervakning av biologisk mångfald och här bedrivs övervakning idag. Vill du läsa mer om den regionala miljöövervakning som bedrivs idag kan du läsa på: www.o.lst.se/projekt/miljoovervakning eller i Program för Miljöövervakning i Västra Götaland 2002-2006.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Större vattensalamander systematisk inventering för åtgärdsprogrammet

Syftet med inventeringen var att göra en systematisk inventering av större vattensalamander i Västra Götalands län för att uppskatta totalantalet småvatten i länet med större vattensalamander. I inventeringen lades 47 ekorutor (25 km2) ut med totalt 460 småvatten. Av dessa inventerades 257 stycken i fält. Större vattensalamander hittades i 19 ekorutor inom det kända utbredningsområdet och i 6 ekorutor utanför det tidigare kända utbredningsområdet. Det gör att man kan förvänta sig att hitta större vattensalamander i minst ett småvatten i 58 % av ekorutorna i länet.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Hävd i slåtterängar : – miljöövervakning i Västra Götalands län 2008-2010

Sammanfattning Hävden av de slåtterängar som sköts har inte blivit sämre de senaste 3 åren. Däremot minskar ytan av slåtterängar som sköts och 11 procent av de registrerade slåtterängarna är idag ohävdade. Färre hävdade slåtterängar med en mindre areal gör att hotade arter får svårare att klara sig och svårare att sprida sig. Det skapas en hel del nya slåtterängar, men de nytillkomna slåtterängarna har inte lika många värdefulla arter som de äldre slåtterängarna (Hiron 2006)