Genomic and drug target evaluation of 90 cardiovascular proteins in 30,931 individuals.

Circulating proteins are vital in human health and disease and are frequently used as biomarkers for clinical decision-making or as targets for pharmacological intervention. Here, we map and replicate protein quantitative trait loci (pQTL) for 90 cardiovascular proteins in over 30,000 individuals, resulting in 451 pQTLs for 85 proteins. For each protein, we further perform pathway mapping to obtain trans-pQTL gene and regulatory designations. We substantiate these regulatory findings with orthogonal evidence for trans-pQTLs using mouse knockdown experiments (ABCA1 and TRIB1) and clinical trial results (chemokine receptors CCR2 and CCR5), with consistent regulation. Finally, we evaluate known drug targets, and suggest new target candidates or repositioning opportunities using Mendelian randomization. This identifies 11 proteins with causal evidence of involvement in human disease that have not previously been targeted, including EGF, IL-16, PAPPA, SPON1, F3, ADM, CASP-8, CHI3L1, CXCL16, GDF15 and MMP-12. Taken together, these findings demonstrate the utility of large-scale mapping of the genetics of the proteome and provide a resource for future precision studies of circulating proteins in human health

Genomic and drug target evaluation of 90 cardiovascular proteins in 30,931 individuals.

Circulating proteins are vital in human health and disease and are frequently used as biomarkers for clinical decision-making or as targets for pharmacological intervention. Here, we map and replicate protein quantitative trait loci (pQTL) for 90 cardiovascular proteins in over 30,000 individuals, resulting in 451 pQTLs for 85 proteins. For each protein, we further perform pathway mapping to obtain trans-pQTL gene and regulatory designations. We substantiate these regulatory findings with orthogonal evidence for trans-pQTLs using mouse knockdown experiments (ABCA1 and TRIB1) and clinical trial results (chemokine receptors CCR2 and CCR5), with consistent regulation. Finally, we evaluate known drug targets, and suggest new target candidates or repositioning opportunities using Mendelian randomization. This identifies 11 proteins with causal evidence of involvement in human disease that have not previously been targeted, including EGF, IL-16, PAPPA, SPON1, F3, ADM, CASP-8, CHI3L1, CXCL16, GDF15 and MMP-12. Taken together, these findings demonstrate the utility of large-scale mapping of the genetics of the proteome and provide a resource for future precision studies of circulating proteins in human health

What cause burnout syndrome among the social workers?

Socialsekreterare är en yrkeskategori som far illa på grund av sin arbetssituation. Idag ser man på den höga arbetsbelastningen som det stora problemet. Det finns socialsekreterare som uppger att de har 40-50 pågående ärenden samtidigt. Att arbeta under sådana omständigheter skapar en negativ stress för många och för vissa har arbetet som socialsekreterare lett till utmattningssyndrom. Den här studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare på tre olika socialtjänster i Västernorrland och Västerbottens län. Studien fokuserar på deras insjuknande i utmattningssyndrom och på vad de själva tror vara orsaken till att just de drabbats. Resultatet visar att de socialsekreterare som vi intervjuat har insjuknat i utmattningssyndrom till följd av en kombination av inre- och yttre stressorer. De inre, innebär att de har vissa egenskaper och personlighetsdrag, som gör att de inte klarar av de yttre, d.v.s. att jobba utifrån ett abstrakt förhållningssätt för att försöka hantera den extremt hög arbetsbelastningen

Närståendes erfarenheter av den palliativa vården

Bakgrund: Närståendes närvaro har betydelse för omvårdnadskvaliteten och därför är samarbetet mellan dem och vårdpersonalen betydelsefullt. Närståendes erfarenheter av den palliativa vården behöver beskrivas då insikt i närståendes livsvärld är avgörande när vården ska formges tillsammans med dem. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av den palliativa vården. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie utgående från Cinahl, PubMed och PsycInfo identifierades 24 kvalitetsgranskade artiklar som analyserades. Resultat: Sex teman framkom i form av Närståendes erfarenheter av mottagen omvårdnad, Närståendes erfarenheter av påfrestningar, Närståendes erfarenheter av vårdtagarens omvårdnad, Närståendes erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal, Närståendes erfarenheter av information från vårdpersonal och Närståendes erfarenheter av vårdpersonal. Merparten av dessa teman indelades i subteman vilka förehöll sig i kontrast till varandra. Slutsats: När vårdpersonal tillämpade ett familjefokuserat förhållningssätt erfor närstående att de inkluderades i omvårdnaden, bekräftades och att samtligas behov tillgodosågs. Detta gjorde att samarbetet med vårdpersonalen förbättrades. Utebliven omvårdnad, bristande kontakt med vårdpersonalen och kränkande bemötande erfors när vården inte var familjefokuserad. Första steget till en förbättring av den palliativa vården är att erhålla kunskap om de närståendes erfarenheter av den

The impact of Sovereign Wealth Funds on stock performance. : A study of the materialization of abnormal returns.

Since 2006, the number of Sovereign Wealth Funds (SWF) have accelerated alongside their total value which increased by about 250 % and they have attained a position as influential market players. SWF are a classification of investment funds which are state owned entities who mainly attain their surplus from the petroleum industry and non- commodity sources and primarily place their investments abroad. SWF is a “modern” fund classification on which a limited amount of research has been conducted. Still, previous studies such as the ones conducted by Dewenter et al. (2010) and Kotter and Lel (2011) might lend support to this research and its pursue to study the effect of SWFs financial actions and to fill the identified research gap. A currently non- existent investment strategy being the main identified research gap. Also, the growth of SWFs leads to this research not only functioning as an update, but as a study that will contribute to the existing knowledge of SWF. The research question is the following: What is the short-term effect of an announcement of a Sovereign Wealth Fund’s investment on the stock price behavior of the target firm? The purpose is to clarify the difference between regular funds and SWF and to explore the effect SWFs announcements have on the behavior of targets’ stock price. This have been done by ways of a deductive and quantitative research method. An event study has been performed and regression analyses allowed for the usefulness of the findings from the event study to be built upon. A theoretical framework has been created to support both the performance and analysis of the study. Its skeleton consists of theories concerning abnormal return (Campbell et al., 1997), efficient market hypothesis (Brealey et al., 2014) and behavioral finance (Brunnermeier, 2001). The study provides a theoretical contribution by providing new knowledge of SWFs and their financial actions. A practical contribution is to produce an investment strategy that can be profitable for retail investors. The event study allowed for the finding of a positive short term abnormal return stemming from the publication of SWFs announcement to purchase shares in a target company. It is possible for, mainly, retail investors to make use of this as an investment strategy, expecting a return exceeding index with 0,50 % when imitating the financial actions of SWFs. By allowing the findings of the reduced regression analysis to strengthen the model, investors might increase their return.

Distriktssköterskors handhavande av och kunskaper om svårläkta sår : En enkätstudie

Bakgrund: Svårläkta sår är ett hälsoproblem världen över. Kontinuitet, personcentrerad vård, korrekt sårbedömning och tillämpad kunskap om sårläkningsprocessen och bakomliggande faktorer ligger till grund för god sårläkning. Distriktssköterskans handhavande och kunskaper är betydelsefulla faktorer i vården av patienter med svårläkta sår. Tvärprofessionell vård och personcentrerad vård är viktiga komponenter i vårdplanen av patienter med svårläkta sår. Syfte: Syftet är att undersöka distriktssköterskans handhavande av och kunskaper om svårläkta sår. Metod: Denna enkätstudie är en empirisk tvärsnittsstudie med analys av kvantitativ data och deskriptiv design. Urvalsgruppen bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetsverksamma inom primärvården och den kommunala hemsjukvården i två län i sydöstra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra framträdande fynd. De mest framträdande fynden är: kollegor, arbetslivserfarenhet och fortbildning är de främsta kunskapskällorna angående svårläkta sår och fortbildning i sårvård erbjuds sällan. Distriktssköterskor graderar sina kunskaper om svårläkta sår högre än sjuksköterskor, det finns skillnader mellan arbetsplatser och län i vilka läkningshämmande faktorer som arbetas aktivt med samt att det tvärprofessionella samarbetet skiljer sig mellan arbetsplatser och län. Slutsats: Det finns skillnader i utbildningen inom sårvård mellan sjuksköterskeutbildningen och distriktssköterskeutbildningen, därav har kunskapsbyte mellan kollegor och fortbildning blivit en viktig faktor för högre kompetens inom sårvård. I dagsläget finns det inga nationella riktlinjer och rutiner i hur sårvården bör utformas utan det skiljer sig mellan olika län, primärvård och kommunal hemsjukvård.Background: Chronic wounds are a health problem all over the world. Continuity, person-centered care, proper wound assessment and applied knowledge of the wound healing process and underlying factors underpin good wound healing. District nurses handling and knowledge are important factors in the care of patients with chronic wounds. Cross-professional care and person-centered care are important components of the care plan of patients with chronic wounds. Purpose: The purpose is to investigate the district nurse disposal and knowledge of severe wounds. Method: This survey is an empirical cross-sectional study with analysis of quantitative data and descriptive design. The selection group consisted of general nurses and district nurses employed in primary care and community home care in two counties in southeast Sweden. Results: The analysis resulted in four prominent findings. The most prominent findings are: colleagues, work experience and continuing training are the main sources of knowledge regarding chronic wounds and wound care training is rarely offered. District nurses grade their knowledge of chronic wounds higher than general nurses, there are differences between workplaces and counties in which anti-healing factors are actively working whit and that cross-professional cooperation differs between workplaces and counties. Conclusion: There are differences in education in wound care between nursing education and district nursing education, hence the exchange of knowledge between colleagues and continuing education has become an important factor for higher wound care skills. Today there are no national guidelines and procedures in how wound care should be designed, there are differences between counties, primary care and community home car

The Appeal of the Appropriate: Accounting, Risk Management, and the Competition for the Supply

SYSTEMS Abstract How do certain risk measurements in organizations come to be seen as more reliable and acceptable than others? Taking a multiple-control perspective, I investigate the aftermath of a control debacle at a financial services company (MultiBank), focusing on its insurance division (EurInsurance), which suffered large losses in the European insurance crisis of [2002][2003]. At MultiBank, the insurance crisis opened up a field of contestability in which new control agents got the opportunity to become implicated in divisional control. The struggle for custody over divisional control was a micropolitical process of interprofessional competition, played out between accountants and risk controllers who promoted conflicting measures of the key strategic uncertainty, EurInsurance's capital adequacy. The control agents engaged in credentializing strategie

Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2] : Möjligheter och utmaningar

Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte. Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter. Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande: att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena; att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå; att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram; att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten. Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas. Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt? I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut. Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.Projektet Samverkanssäkrade utbildningsprogram har finansierats av Vinnova inom programmet "Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan" och är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Malmö högskola och Umeå universitet.</p