3D modeling and motion parallax for improved videoconferencing

We consider a face-to-face videoconferencing system that uses a Kinect camera at each end of the link for 3D modeling and an ordinary 2D display for output. The Kinect camera allows a 3D model of each participant to be transmitted; the (assumed static) background is sent separately. Furthermore, the Kinect tracks the receiver’s head, allowing our system to render a view of the sender depending on the receiver’s viewpoint. The resulting motion parallax gives the receivers a strong impression of 3D viewing as they move, yet the system only needs an ordinary 2D display. This is cheaper than a full 3D system, and avoids disadvantages such as the need to wear shutter glasses, VR headsets, or to sit in a particular position required by an autostereo display. Perceptual studies show that users experience a greater sensation of depth with our system compared to a typical 2D videoconferencing system

Förbättrat underhåll av CSS genom struktur och refaktoreringsstrategier

This study assesses how maintainability can be improved by manual and automatic refactoring strategies. Firstly, the structure of the CSS is important and CSS rules should conform to a certain order depending on their purpose. Secondly, dead code makes files unnecessarily large and more difficult to read. Removing dead code is an important step for improving maintenance. These refactoring strategies were taken from the book CSS Refactoring by Lindstrom. The refactoring strategies were tested on a large CSS code base from an ASP.NET application called AktiveraMera. The structure was manually applied by following a step by step process where each CSS rule was classified and sorted into files and folders. For example, rules styling a specific button were put in a file which is then placed in the \emph{component-styles} folder. All these separate files are then concatenated into one file which is then minimized in order to keep it small when it is later served to the user. The divided structure makes it easier for developers to add new component-, structure-, or browser-specific CSS in the correct place. It also makes it easier to keep refactoring limited and the developer knows all rules that are relevant to a certain element are kept in the same place. The new structure introduced some visual regression. It is difficult to assess how much extra time it adds if all visual regression must be remedied, but some of the changes could probably be ignored while fixing the more egregious changes. Either way, some extra work needs to be done but according to interviewed developers it would probably be worth it. The assessment is that the new structure does improve maintainability. The tool CSS-analyser was then used to find and remove duplicated CSS, a form of dead CSS code, in order to reduce the size of the CSS files. Smaller file size (fewer lines of code) is correlated to readability and by extent maintainability since it is less code to read through and understand. However, while the results did show a reduction in file size it did introduce a lot of very obvious visual regression which means a lot more work. In an industry setting there are often time constraints and if something adds more work it might not be a good strategy. The visual regression was akin to a broken website where the entire layout is changed, so it could not be ignored if it was used on the live application in question. Maintainability can be improved by introducing some structure to the CSS code in the form of a folder structure with sorted and classified CSS rules. Removing dead CSS code is difficult to do automatically without introducing website breaking visual regression. It is much more important to make sure the structure of the CSS is good than to directly try to remove dead code, especially since the structure can make other refactoring strategies more effective

Förbättrat underhåll av CSS genom struktur och refaktoreringsstrategier

This study assesses how maintainability can be improved by manual and automatic refactoring strategies. Firstly, the structure of the CSS is important and CSS rules should conform to a certain order depending on their purpose. Secondly, dead code makes files unnecessarily large and more difficult to read. Removing dead code is an important step for improving maintenance. These refactoring strategies were taken from the book CSS Refactoring by Lindstrom. The refactoring strategies were tested on a large CSS code base from an ASP.NET application called AktiveraMera. The structure was manually applied by following a step by step process where each CSS rule was classified and sorted into files and folders. For example, rules styling a specific button were put in a file which is then placed in the \emph{component-styles} folder. All these separate files are then concatenated into one file which is then minimized in order to keep it small when it is later served to the user. The divided structure makes it easier for developers to add new component-, structure-, or browser-specific CSS in the correct place. It also makes it easier to keep refactoring limited and the developer knows all rules that are relevant to a certain element are kept in the same place. The new structure introduced some visual regression. It is difficult to assess how much extra time it adds if all visual regression must be remedied, but some of the changes could probably be ignored while fixing the more egregious changes. Either way, some extra work needs to be done but according to interviewed developers it would probably be worth it. The assessment is that the new structure does improve maintainability. The tool CSS-analyser was then used to find and remove duplicated CSS, a form of dead CSS code, in order to reduce the size of the CSS files. Smaller file size (fewer lines of code) is correlated to readability and by extent maintainability since it is less code to read through and understand. However, while the results did show a reduction in file size it did introduce a lot of very obvious visual regression which means a lot more work. In an industry setting there are often time constraints and if something adds more work it might not be a good strategy. The visual regression was akin to a broken website where the entire layout is changed, so it could not be ignored if it was used on the live application in question. Maintainability can be improved by introducing some structure to the CSS code in the form of a folder structure with sorted and classified CSS rules. Removing dead CSS code is difficult to do automatically without introducing website breaking visual regression. It is much more important to make sure the structure of the CSS is good than to directly try to remove dead code, especially since the structure can make other refactoring strategies more effective

Colour Image Search for Graphical Design Inspiration

This thesis project aims to develop a search algorithm which uses the colour information in uncompleted graphical work to find inspirational images that utilizes similar colour schemes. The dominant colours are separated from the image, and those are used to find other images with similar palettes in a database. The system is intended as part of an inspirational mood board, and the user case this project is based on handles the design of a book cover, and the selection of images used to be searched through consists entirely of book covers. The development is done in OpenCV and C++, using the k-means cluster method. The results are inconsistent, and while the fault in the system is known, it has yet to be mended

Outdoor pedagogy in the natural science subjects

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningen för grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i det naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visar forskningen på elevers lärande? Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform i det naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över

Outdoor pedagogy in the natural science subjects

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningen för grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i det naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visar forskningen på elevers lärande? Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform i det naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över

Outdoor education in biology's species knowledge : Influence and development on students' learning

Genom följande studie undersöks hur utomhuspedagogik påverkar elevernas inlärningsprocess inom artkunskap i ämnet biologi. Lärandeobjekten för studien är olika typer av mossor och lavar. Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik bör utformas för att utveckla elevers lärande i artkunskap i ämnet biologi. Vidare har denna studien syftet att undersöka hur en learning study (LS) kan utveckla och förbättra undervisningen för att förbättra elevernas lärande. Utifrån studiens syftesformulering ställs två forskningsfrågor. Dessa frågorna är: ●    Hur kan en learning study bidra och hjälpa till att utveckla utomhuspedagogiksundervisning för att förbättra elevernas lärande? ●    Hur påverkar utomhuspedagogiksundervisning elevernas lärande och förståesleprogression inom ämnet biologi med fokus på artkunskap? Forskningsfrågorna används som redskap för att uppfylla studiens syfte. Metoden för denna studie är en learning study med variationteoretiskt perspektiv som genomförs under tre undervisningstillfällen i artkunskap med utomhuspedagogik som undervisningsmetod där variation är central. De deltagare som medverkar i studien är åtta elever i årskurs ett och deras klasslärare. Studiens datainsamling sker genom observationer av de tre undervinsningstillfällen samt genom resultet från elevernas för-, del- och eftertester. Resultatet visar på att utomhuspedagogiken gynnar elevernas förståelse och inlärning om de mossor och lavar som undervisningen baseras på. I studien framkommer också att det finns svårigheter men att bedriva utomhuspedagogik såsom väder, distraherande faktorer samt elevernas inställning till utomhuspedagogik. Resultatet visar även på att en LS bidrar till att läraren börjar reflektera över genomförandet av sin undervisning. Genom detta kan läraren utveckla och förbättra sin undervisningskvalité

En jämförande studie av olika presentationsmodeller inomämnet fjädrande konstruktionselement

Denna rapport redovisar ett examensarbete på Civilingenjör och Lärarprogrammet på KTH och SU.Examensarbetets syfte är att öka förståelsen för och kartlägga hur olika presentationsmodelleruppfattas påverka intresset och möjligheten att ta till sig kunskapen om mekaniken i fjädrandekonstruktionselement (FKE). Tre olika presentationsmodeller har kartlagts därpresentationsmodellernas kommunikativa angreppssätt har varierat mellan auktoritativ ochdialogisk. Presentationsmodellerna som kartlagts är: Seminarie utifrån problembaserat lärande Seminarie utifrån casemetodiken Auktoritativt seminarieGenom deltagande observation och intervjuer har deltagarnas uppfattningar om de olika KPM, vadavser intresse och möjlighet att ta till sig kunskap, testats och kartlagts och studiens slutsatserredovisats. Denna studie utförs inom ämnet FKE och målgruppen för presentationsmodellerna ärvuxna personer med grundläggande kunskaper i mekanik.Resultatet av studien visar att möjligheten till inlärning och intresset ökar om det kommunikativaangreppssättet dialogiskt betonas. Det kommunikativa angreppssättet ska inte planeras vararenodlat dialogiskt eller auktoritativt. Detta beror på att intresset tenderar att minska närkommunikationen blir för auktoritativ samt för att deltagarna kan få det för svårt att styra seminarietdå kommunikationen är för dialogisk. Det blir speciellt svårt för deltagarna att styra detkommunikativa angreppssättet om deltagarna inte har förkunskaper som behövs för att ta till sigkunskaper från seminariet. Den seminariemodell som ökade inlärningen och intresset mest var detcaseutformade seminariet.NyckelordVuxenutbildning,This essay is the report of my master's dissertation for Master of Engineering and Teacher Program atKTH and SU in Stockholm. The aims of the master’s dissertation are to increase the understandingand compose a map of how different presentation models affect the interest and ability to learnwhen the subject is resilient construction element is presented on a one day seminar.I have composed maps of three different presentation models in which the presentation models’communicative approach varied between authoritative and dialogic. The presentation models thathave been composed a map of are:• Seminar designed by problem-based learning• Seminar designed by the case method• Authoritative seminar The presentations models were tested and based on the tests, the feedback from participants and myparticipation studies, the presentation were surveyed and conclusions drawn about the learning and theinterest. This study was performed in the subject resilient construction element with the target groupadults with a basic skill in mechanics.The result of this study is that the potential for learning and interest increased if the communicativeapproach is in the dialogic direction. The communicative approach should neither be veryauthoritative or very dialogic. This is because the interest tends to decrease when the communicativeapproach is too authoritative and because the participants have problem with directing the seminarif communicative approach is too dialogic. Difficulties occur for the participants to control thedialogic communicative approach if they don’t have prior knowledge. The seminar model thatincreased learning and interests the most was the case-seminar format