Saaristopolitiikan arviointi

Saaristopolitiikan arviointiraportin tavoitteena on tukea voimassa olevan valtakunnallisen saaristo-ohjelman toteuttamista sekä pohjustaa tulevien kausien ja ohjelmien valmistelua. Lisäksi tavoitteena on tuottaa näkemyksiä siitä, miten saaristopolitiikkaa pitäisi kehittää, sillä saaristopolitiikalta odotetaan uudistumista ja asemoitumista muihin keskeisiin politiikka-aloihin nähden. Saaristopolitiikan päästrategiana on vaikuttaa muilla politiikkalohkoilla tehtäviin saaristoa koskeviin päätöksiin siten, että saariston erityisolosuhteet tulevat huomioiduksi. Saaristoasiain neuvottelukunta toimii saaristoa koskevien asioiden kansallisen tason edunvalvojana ja vaikuttajana. Parlamentaarinen menettelytapa edistää saaristoasiain neuvottelukunnan toimintakykyä ja vaikutusvaltaa, minkä ansiosta saaristopolitiikka näyttäytyy ”kokoaan suurempana”. Saaristopolitiikka on pääasiassa kansallisen tason edunvalvontaa ja vaikuttamista, ja se heijastuu kuntatasolle lähinnä saaristolisien ja liikenneratkaisujen kautta. Saaristoalueille suuntautuvat kehittämisvarat ja -toiminta eivät ole saaristopolitiikkaa vaan saariston ja maaseudun kehittämistä. Saaristopolitiikan näkyvyyttä kannattaa lisätä esim. toimintaryhmien ja maaseuturahaston hanketoiminnassa. Saaristopolitiikan tulevaisuuteen vaikuttaa maakuntauudistuksen jälkeen maakuntien rahoituksen ja mielenkiinnon riittävyys saaristoalueita kohtaan

HILMO Vårdanmälan för socialvården samt hälso- och sjukvården 2013 - Definitioner och anvisningar

Publikationen innehåller anvisningar för datainsamling för år 2013

Utvärdering av skärgårdspolitiken

Målet för utvärderingsrapporten är att bidra till att genomföra det gällande nationella skärgårdsprogrammet och lägga en grund för beredning av framtida perioder och program. Ett ytterligare mål är att ta fram synpunkter på hur skärgårdspolitiken borde utvecklas eftersom man förväntar sig att skärgårdspolitiken förnyar sig och positionerar sig visavi andra centrala politikområden. Skärgårdspolitikens huvudstrategi handlar om att påverka de beslut om skärgården som fattas inom andra politiska områden så att särförhållanden i skärgården beaktas. Skärgårdsdelegationen har rollen som intressebevakare och påverkare i skärgårdsfrågor på nationell nivå. Det parlamentariska förfaringssättet främjar skärgårdsdelegationens funktionsförmåga och inflytande. Därför förefaller skärgårdspolitiken vara ”större än den är”. Skärgårdspolitiken är huvudsakligen intressebevakning och påverkande på nationell nivå. Den återspeglas på den kommunala nivån närmast i form av skärgårdstilläggen och trafikbeslut. Skärgårdsområdenas utvecklingsmedel och -verksamhet ses inte som skärgårdspolitik, utan som utveckling av skärgården och landsbygden. Det är värt att ge skärgårdspolitiken mer synlighet till exempel genom projektaktivitet i aktionsgrupper och via landsbygdsfonden. Efter landskapsreformen påverkas skärgårdspolitikens framtid av landskapens tillräckliga finansiering och intresse för skärgårdsområdena

Utvärdering av skärgårdspolitiken

Målet för utvärderingsrapporten är att bidra till att genomföra det gällande nationella skärgårdsprogrammet och lägga en grund för beredning av framtida perioder och program. Ett ytterligare mål är att ta fram synpunkter på hur skärgårdspolitiken borde utvecklas eftersom man förväntar sig att skärgårdspolitiken förnyar sig och positionerar sig visavi andra centrala politikområden. Skärgårdspolitikens huvudstrategi handlar om att påverka de beslut om skärgården som fattas inom andra politiska områden så att särförhållanden i skärgården beaktas. Skärgårdsdelegationen har rollen som intressebevakare och påverkare i skärgårdsfrågor på nationell nivå. Det parlamentariska förfaringssättet främjar skärgårdsdelegationens funktionsförmåga och inflytande. Därför förefaller skärgårdspolitiken vara ”större än den är”. Skärgårdspolitiken är huvudsakligen intressebevakning och påverkande på nationell nivå. Den återspeglas på den kommunala nivån närmast i form av skärgårdstilläggen och trafikbeslut. Skärgårdsområdenas utvecklingsmedel och -verksamhet ses inte som skärgårdspolitik, utan som utveckling av skärgården och landsbygden. Det är värt att ge skärgårdspolitiken mer synlighet till exempel genom projektaktivitet i aktionsgrupper och via landsbygdsfonden. Efter landskapsreformen påverkas skärgårdspolitikens framtid av landskapens tillräckliga finansiering och intresse för skärgårdsområdena

Clustering of disability pension and socioeconomic disadvantage in Sweden : a geospatial analysis

Background To characterize geospatial patterning of disadvantage in Sweden, we examined whether municipal-level indicators of socioeconomic disadvantage and disability pension (DP) rate were clustered, whether the different geospatial clusters were overlapping and whether the findings were similar among women and men. Methods Administrative national data from all 290 Swedish municipalities were used to determine the prevalence of DP and socioeconomic disadvantage [poverty, long-term unemployment, income inequality (GINI Index) and income inequality between women and men]. Geospatial cold spots (clusters of municipalities with a DP/socioeconomic disadvantage prevalence lower than the nationwide prevalence) and hot spots (clusters of municipalities with a DP/socioeconomic disadvantage higher than the nationwide prevalence) were identified, and whether a hot spot was overlapping with another hot spot and a cold spot overlapping with another cold spot were analysed using the Getis-Ord Gi statistics. Results Among women and men, cold spots of DP were most consistently located in the Stockholm area. Hot spots of DP were found in the mid-south Sweden, characterized by mid-sized urban centres in rural territories. High DP rate and socioeconomic disadvantage were overlapping, except for income inequality. Clusters of gender income inequality and women's high DP rate were observed in mid-south Sweden. Conclusion DP and socioeconomic disadvantage are not randomly distributed in Sweden. Geospatial analyses revealed clusters of municipalities with high risk of both DP and socioeconomic disadvantage in certain areas and low risk in other areas. Further research is needed to identify preventive actions to decrease regional inequalities in work capacity.Peer reviewe

Kuinka monta meitä on jäljellä viiden vuoden kuluttua? : Kyläkauppojen tukikauden 2022–2023 arviointi

Suomessa palvelut ovat keskittyneet vuosikymmenten aikana keskuksiin. Sekä yksityisten että julkisten palvelujen tuottaminen on haasteellista maaseutualueilla. Palvelutarjonnan keskittyminen näkyy myös kyläkauppojen määrän vähentymisenä. Kyläkauppoja oli vuonna 2002 vielä 704, mutta vuonna 2022 jäljellä oli enää 177 kyläkauppaa. Kyläkaupoilla on tärkeä rooli vähittäiskaupan yksikköinä ja myös muiden palvelujen tuottajina ja välittäjinä. Kyläkauppojen yhteiskunnallisen merkityksen takia Suomessa otettiin vuonna 2020 käyttöön ns. kyläkauppatuki. Kyläkauppatuen toteutus aloitettiin kaksivaiheisena kokeiluna ja se vakinaistettiin vuonna 2023. Arviointiraportin kohteena on kyläkauppatuen toinen kokeilukausi vuosina 2022–2023. Raportissa arvioidaan tukea saaneiden kyläkauppojen määrää, sijaintia, palveluvalikoimaa, asiakaskuntaa sekä kyläkauppatuen käyttökohteita, kehittämistarpeita ja vaikuttavuutta. Raportti sisältää katsauksen kyläkauppojen tukemisesta Suomessa, kyläkauppiaille suunnatun kyselyn tulokset, haastatteluihin ja paikkatietoanalyysiin perustuvat tapaustutkimukset, kyläkauppojen tukemisen mallit Ruotsissa ja Norjassa sekä kyläkauppatuen kehittämisen suuntaviivat

Clustering of disability pension and socioeconomic disadvantage in Sweden: a geospatial analysis

Background To characterize geospatial patterning of disadvantage in Sweden, we examined whether municipal-level indicators of socioeconomic disadvantage and disability pension (DP) rate were clustered, whether the different geospatial clusters were overlapping and whether the findings were similar among women and men.Methods Administrative national data from all 290 Swedish municipalities were used to determine the prevalence of DP and socioeconomic disadvantage [poverty, long-term unemployment, income inequality (GINI Index) and income inequality between women and men]. Geospatial cold spots (clusters of municipalities with a DP/socioeconomic disadvantage prevalence lower than the nationwide prevalence) and hot spots (clusters of municipalities with a DP/socioeconomic disadvantage higher than the nationwide prevalence) were identified, and whether a hot spot was overlapping with another hot spot and a cold spot overlapping with another cold spot were analysed using the Getis-Ord Gi statistics.Results Among women and men, cold spots of DP were most consistently located in the Stockholm area. Hot spots of DP were found in the mid-south Sweden, characterized by mid-sized urban centres in rural territories. High DP rate and socioeconomic disadvantage were overlapping, except for income inequality. Clusters of gender income inequality and women's high DP rate were observed in mid-south Sweden.Conclusion DP and socioeconomic disadvantage are not randomly distributed in Sweden. Geospatial analyses revealed clusters of municipalities with high risk of both DP and socioeconomic disadvantage in certain areas and low risk in other areas. Further research is needed to identify preventive actions to decrease regional inequalities in work capacity.</p