"Vem är det som bestämmer egentligen?" : Patienters upplevelse av delaktighet inom vuxenpsykiatrisk slutenvård

Det finns idag en begränsad mängd forskning som beskriver hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever delaktighet och hur vi specialistsjuksköterskor bör arbeta för att öka patientens delaktighet. Patientens delaktighet är viktig för att skapa god vård, bland annat kan det innebära ökat självbestämmande, bättre behandlingsresultat och minskat lidande för patienten. Författarna valde att göra en systematisk litteraturstudie enligt Bettany-Saltikov & McSherry (2016) och syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter upplever delaktighet inom vuxenpsykiatrisk slutenvård. Datainsamling gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Utifrån resultatet framträdde två teman: Vårdande relation med subteman: Ömsesidig förståelse och samverkan samt Ömsesidigt kunskapsutbyte och Ojämn maktfördelning med subteman: Att styras av regler och rutiner, Att bli nonchalerad, Otydlighet och informationsbrist samt Individuella hinder. Resultatet diskuteras utifrån möjligheter och svårigheter i att göra patienten delaktig i sin vård och behandling. Slutsatsen betonar vikten av att det krävs mer forskning kring hur patienter blir mer delaktiga i psykiatrisk slutenvård. Författarna anser att implementering av personcentrerad vård kan var en möjlighet till förbättring.

"Vem är det som bestämmer egentligen?" : Patienters upplevelse av delaktighet inom vuxenpsykiatrisk slutenvård

Det finns idag en begränsad mängd forskning som beskriver hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever delaktighet och hur vi specialistsjuksköterskor bör arbeta för att öka patientens delaktighet. Patientens delaktighet är viktig för att skapa god vård, bland annat kan det innebära ökat självbestämmande, bättre behandlingsresultat och minskat lidande för patienten. Författarna valde att göra en systematisk litteraturstudie enligt Bettany-Saltikov & McSherry (2016) och syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter upplever delaktighet inom vuxenpsykiatrisk slutenvård. Datainsamling gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Utifrån resultatet framträdde två teman: Vårdande relation med subteman: Ömsesidig förståelse och samverkan samt Ömsesidigt kunskapsutbyte och Ojämn maktfördelning med subteman: Att styras av regler och rutiner, Att bli nonchalerad, Otydlighet och informationsbrist samt Individuella hinder. Resultatet diskuteras utifrån möjligheter och svårigheter i att göra patienten delaktig i sin vård och behandling. Slutsatsen betonar vikten av att det krävs mer forskning kring hur patienter blir mer delaktiga i psykiatrisk slutenvård. Författarna anser att implementering av personcentrerad vård kan var en möjlighet till förbättring.

Hur känner du inför att bli sövd? : Patienters upplevelse inför generell anestesi

Tanken på att komma till en operationsavdelning kan upplevas som främmande och i visa fall även skrämmande. På en operationsavdelning ska flera operationer genomföras under en dag och flödet av patienter och operationer ska ske effektivt. För att patienten ska uppleva trygghet och få god omvårdnad i den situationen är det av stor vikt att få ta del av patientens tankar och känslor inför generell anestesi. Syftet med studien var just att beskriva patienters tankar och känslor inför generell anestesi. För att bäst kunna besvara syftet har en öppen kvalitativ induktiv intervjustudie med livsvärldsperspektiv använts i den här studien. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Resultatet visar på en variation av upplevelser. Ett lidande i form av oro och otrygghet förekom hos vissa patienter, som exempelvis att inte veta vad som ska hända, osäkerhetskänsla och att något kan inträffa under sövningen. Även lugn och trygghet var känslor som uttrycktes av patienterna och till grund för det låg bland annat en god vårdrelation till anestesipersonalen baserat på tidigare positiva erfarenheter av generell anestesi. Viktigt för de patienter som intervjuades var att få tillräcklig information och mötas av trygg och erfaren anestesisjuksköterska. Resultatet av studien har bland annat väckt tankar runt hur viktigt det är att som anestesisjuksköterska få reda på om patienten är orolig inför sövningen och utifrån det kunna planera och utforma bemötandet

Hur känner du inför att bli sövd? : Patienters upplevelse inför generell anestesi

Tanken på att komma till en operationsavdelning kan upplevas som främmande och i visa fall även skrämmande. På en operationsavdelning ska flera operationer genomföras under en dag och flödet av patienter och operationer ska ske effektivt. För att patienten ska uppleva trygghet och få god omvårdnad i den situationen är det av stor vikt att få ta del av patientens tankar och känslor inför generell anestesi. Syftet med studien var just att beskriva patienters tankar och känslor inför generell anestesi. För att bäst kunna besvara syftet har en öppen kvalitativ induktiv intervjustudie med livsvärldsperspektiv använts i den här studien. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Resultatet visar på en variation av upplevelser. Ett lidande i form av oro och otrygghet förekom hos vissa patienter, som exempelvis att inte veta vad som ska hända, osäkerhetskänsla och att något kan inträffa under sövningen. Även lugn och trygghet var känslor som uttrycktes av patienterna och till grund för det låg bland annat en god vårdrelation till anestesipersonalen baserat på tidigare positiva erfarenheter av generell anestesi. Viktigt för de patienter som intervjuades var att få tillräcklig information och mötas av trygg och erfaren anestesisjuksköterska. Resultatet av studien har bland annat väckt tankar runt hur viktigt det är att som anestesisjuksköterska få reda på om patienten är orolig inför sövningen och utifrån det kunna planera och utforma bemötandet

Är det inte lönt att hjälpa mig? : En analys av patienters och närståendes anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland om vård vid psykisk ohälsa

Denna rapport handlar om klagomål på vård för personer med psykisk ohälsa. Analysen utgår från 153 anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland från första halvåret 2017. Anmälningarna har gjorts av patienter och närstående från tre typer av vård: primärvård, specialistpsykiatrisk vård för vuxna och specialistpsykiatrisk vård för barn och ungdomar. Innehållet har sedan granskats utifrån de mänskliga rättigheterna, med fokus på rätten till bästa möjliga hälsa för personer med psykisk ohälsa. Resultaten visar att personer med psykisk ohälsa eller deras närstående upplever att det kan vara svårt att få tillgång till psykiatrisk vård och utredning. Det kan ta månader eller år innan de får träffa rätt vårdpersonal. Att ha tillgång till vård vid behov är grundläggande för att uppnå bästa möjliga hälsa. Resultaten visar också att vården behöver anpassas efter olika behov och förutsättningar. Personer med psykisk ohälsa kan ha svårigheter att söka eller ta emot vård. Det kan handla om svårigheter att ringa telefonsamtal, att sitta bland andra människor i ett väntrum eller att få sin tid plötsligt avbokad eller ombokad. För att få vård på lika villkor som andra behövs en mer personcentrerad och människorättsbaserad hälso- och sjukvård. Patienter och anhöriga lyfter också att vården inte alltid är tillräckligt förutsägbar och regelbunden för personer med psykisk ohälsa. Patienter berättar att de får berätta sin historia för ny vårdpersonal, vilket kan kännas svårt för en person som berättar om psykiska problem. Vissa patienter får mediciner vid psykisk ohälsa, och upplever att de inte alltid får uppföljning av hur medicinen fungerar eller av biverkningar som kan uppstå. För barn med psykisk ohälsa beskrivs nästan samma problem som för vuxna personer. Barn som får vänta länge på utredning, ibland flera år, saknar stöd och hjälp. Det kan vara svårt för skolan att veta vad barnet behöver och hur de kan hjälpa till, när de inte vet barnets behov eller vad som är svårt. I vården av barn med psykisk ohälsa behövs också barnkompetens för att främja och skydda barns rätt till hälsa och utveckling. Rätten till bästa möjliga hälsa är en mänsklig rättighet som gäller alla, även personer med psykisk ohälsa. Anmälningarna visar att det finns situationer där rätten till hälsa inskränks för både barn och vuxna. Att inte få hjälp kan försämra hälsan ytterligare. För att skapa förutsättningar för bästa möjliga hälsa för vuxna och barn med psykisk ohälsa krävs tillgång till vård inom rimlig tid, att vården har en god kvalitet och att vården anpassas utifrån patientens behov och förutsättningar.Mänskliga rättigheter utifrån anmälningar till patientnämnden Västra Götalandsregione

A qualitative analysis of child and family complaints related to child mental health services

Problem: Little is known about issues of patient-reported problems, in particular within psychiatric services for children with mental ill health. Child and family complaints related to child mental health services can be analyzed and discussed in light of the universal human right to health and healthcare. Therefore, the aim of this study was to analyze child and family complaints related to child mental health services. Methods: A retrospective, descriptive design was used. Child and family complaints were analyzed with a qualitative thematic analysis. Findings: The findings were described in three themes describing lack of access to care, inadequate communication between services and children with mental ill health and their families, and lack of clarity of who is responsible for care, leading to neglect of children's needs. These issues place a huge responsibility on parents or relatives. Conclusion: Better communication within mental health services, and better collaboration with other services such as school and social services, could limit children's suffering. Healthcare services with named professionals who specialize in child mental health and provide continuity in care, are required. General human rights principles should guide planning and care of children.

Är det inte lönt att hjälpa mig? : En analys av patienters och närståendes anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland om vård vid psykisk ohälsa

Denna rapport handlar om klagomål på vård för personer med psykisk ohälsa. Analysen utgår från 153 anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland från första halvåret 2017. Anmälningarna har gjorts av patienter och närstående från tre typer av vård: primärvård, specialistpsykiatrisk vård för vuxna och specialistpsykiatrisk vård för barn och ungdomar. Innehållet har sedan granskats utifrån de mänskliga rättigheterna, med fokus på rätten till bästa möjliga hälsa för personer med psykisk ohälsa. Resultaten visar att personer med psykisk ohälsa eller deras närstående upplever att det kan vara svårt att få tillgång till psykiatrisk vård och utredning. Det kan ta månader eller år innan de får träffa rätt vårdpersonal. Att ha tillgång till vård vid behov är grundläggande för att uppnå bästa möjliga hälsa. Resultaten visar också att vården behöver anpassas efter olika behov och förutsättningar. Personer med psykisk ohälsa kan ha svårigheter att söka eller ta emot vård. Det kan handla om svårigheter att ringa telefonsamtal, att sitta bland andra människor i ett väntrum eller att få sin tid plötsligt avbokad eller ombokad. För att få vård på lika villkor som andra behövs en mer personcentrerad och människorättsbaserad hälso- och sjukvård. Patienter och anhöriga lyfter också att vården inte alltid är tillräckligt förutsägbar och regelbunden för personer med psykisk ohälsa. Patienter berättar att de får berätta sin historia för ny vårdpersonal, vilket kan kännas svårt för en person som berättar om psykiska problem. Vissa patienter får mediciner vid psykisk ohälsa, och upplever att de inte alltid får uppföljning av hur medicinen fungerar eller av biverkningar som kan uppstå. För barn med psykisk ohälsa beskrivs nästan samma problem som för vuxna personer. Barn som får vänta länge på utredning, ibland flera år, saknar stöd och hjälp. Det kan vara svårt för skolan att veta vad barnet behöver och hur de kan hjälpa till, när de inte vet barnets behov eller vad som är svårt. I vården av barn med psykisk ohälsa behövs också barnkompetens för att främja och skydda barns rätt till hälsa och utveckling. Rätten till bästa möjliga hälsa är en mänsklig rättighet som gäller alla, även personer med psykisk ohälsa. Anmälningarna visar att det finns situationer där rätten till hälsa inskränks för både barn och vuxna. Att inte få hjälp kan försämra hälsan ytterligare. För att skapa förutsättningar för bästa möjliga hälsa för vuxna och barn med psykisk ohälsa krävs tillgång till vård inom rimlig tid, att vården har en god kvalitet och att vården anpassas utifrån patientens behov och förutsättningar.Mänskliga rättigheter utifrån anmälningar till patientnämnden Västra Götalandsregione

Mänskliga rättigheter ochrätten till hälsa. En analys av anmälningar till patientnämnderna i VästraGötaland

Denna rapport visar att patienters rättigheter är otydliga när det gäller rätten till hälso- och sjukvård. Otydligheten kan leda till att hälso- och sjukvården framstår som rättsosäker. Det finns möjligheter att förbättra kvalitet, trygghet och patientsäkerhet, där anmälningar från patienter och närstående kan utgöra ett värdefullt underlag. En av rapportens slutsatser är att det finns ett behov av en mer patient- och personcentrerad hälso- och sjukvård. I denna rapport beskrivs resultaten från ett forskningsprojekt där anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland analyserats med fokus på mänskliga rättigheter. Ett strategiskt urval av 170 anmälningar som patienter eller närstående lämnat till patientnämnderna under år 2015 har här analyserats. Resultaten beskrivs i fyra delar. I den första delen presenteras beskrivande statistik för anmälningarna. Den andra delen beskriver innehållet i anmälningarna, vilket handlar om att inte ha tillgång till hälso- och sjukvård, brister i kontinuitet och uppföljning, felaktigheter eller vårdskador till följd av hälso- och sjukvård, brister i kommunikation och samverkan, bemötande, attityder och förhållningssätt i möten med hälso- och sjukvårdspersonal, samt hälso- och sjukvård som går emot patientens vilja. Därefter följer den del där anmälningarna analyserats utifrån ett patient- och mäniskorättsperspektiv. Här beskrivs fem teman som berör rätten till hälsa och patienters rättigheter vid ohälsa och sjukdom, rätten till hälso- och sjukvård och patienters rättigheter vid akuta tillstånd, rätten till god och säker hälso- och sjukvård och patienters säkerhet, rätten till värdighet och ett bra bemötande, samt hälso- och sjukvårdspersonalens rättigheter. I den fjärde och sista delen av resultaten har anmälningarna granskats utifrån ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv. Här framträder vissa grupper av patienter som mer sårbara än andra, och den utsatthet och maktaspekter som framträder i analysen beskrivs. I anmälningarna till patientnämnderna framkommer situationer där patienters rättigheter brister i möten med hälso- och sjukvården, där det kan vara svårt för patienter att utkräva sin rätt. Anmälningarna synliggör patienters upplevelser av att kvalitet, trygghet och patientsäkerhet brister, och patientnämndernas verksamhet spelar en viktig roll i att synliggöra dessa brister för att kunna bidra till förbättringar inom hälso- och sjukvården. För att säkerställa de mänskliga rättigheterna och rätten till hälsa behöver hälso- och sjukvården anpassas utifrån invånares behov. Anmälningarna visar att det ibland finns brister i hälso- och sjukvårdens förmåga att utgå från en helhetssyn på patienten. Enskilda personer är sårbara i kontakt med hälso- och sjukvården, och patienters utsatthet och olika maktförhållanden mellan patienter och hälso-  och sjukvårdspersonal behöver hanteras ansvarsfullt för att inte skapa ojämlikheter eller leda till upplevelser av diskriminering. Ett professionellt bemötande kräver också kommunikativ kompetens och empati hos hälso- och sjukvårdspersonal. En slutsats av detta är att det finns behov av en mer patientcentrerad hälso- och sjukvård, som tydligare beaktar enskilda personers förutsättningar och behov, liksom organisatoriska förbättringar som främjar patientens vårdkedja och samverkan mellan vårdverksamheter

How to analyze time and change in qualitative longitudinal materials? : Insights from a literature review of longitudinal qualitative studies in nursing.

Background Longitudinal qualitative research can give new insights in social processes and experiences over time. In recent years, there has been a growing interest in conducting longitudinal qualitative research within nursing. However, the definition of what constitutes longitudinal qualitative research is unclear, the methodological literature scarce, and the variation of procedures great. This review of longitudinal qualitative articles within the nursing field aims to identify and describe various types of qualitative longitudinal approaches. Materials and Method Searches in pubmed identified over a hundred qualitative nursing articles with data collection over time. These articles were analyzed regarding 1) described analysis procedure, 2) how the results related to aspects of time and change, and 3) if results were person oriented vs category oriented. Results Five different types of longitudinal qualitative approaches were identified. In total, a large part of the papers described as having a longitudinal design performed a data collection over time, but did not integrate ideas of time or change in their analysis or results. Four fruitful approaches to analyzing longitudinal qualitative data were identified; time-line, pool, phase and pattern-oriented approaches. Articles classified as using any of these approaches have a clear perspective of time or change in the results. However, depending on type of approach different aspects of time, change, and process are in focus. Further, using different approaches yielded different kinds of results. Conclusion All approaches have pros and cons and researchers need to make informed decisions when choosing which approach they will take when analyzing qualitative longitudinal material