"Det blir lite dubbelt, frivilligt men ändå inte frivilligt" : En kvalitativ studie om socialsekreterares syn på stöd, kontroll/tvång och repression inom ekonomiskt bistånd och missbrukarvård.

ABSTRACT Author: Emelie Olsson Title: "It gets a bit twice, voluntarily and yet not voluntarily"- Social workers approach to support, control / coercion and repression in financial assistance and substance abuse Supervisor: Weddig Runquist Assessor: Mats Hilte The purpose of this study has been to examine and analyze the exercise of authority social workers in the social services for substance abusers and financial assistance considers measures of support and control / coercion against the client, and how they, in their own balance these measures in client work. The study is based on qualitative semi-structured interviews with four social workers, two from financial assistance and two from substance abuser in a small town and a middle town in south of Sweden. The theoretical approach being used is: accounts, perspective of power and repressive power and extreme case formulations. The study´s result shows that social workers in the social services for substance abusers only work with control when it´s not a question about voluntary treatment. They also agreed about that coercive actions means an LVM situation. Social workers working with financial assistance are aware that their work includes control but do not see that there are any coercive actions in their work with the clients

Processuella avtals betydelse i skiljeförfarandet

The present study deals with agreements that restrict the parties’ ability to present evidence in an arbitration process. One of the most characteristic features of arbitration is the far-reaching effects of party anatomy. This has allowed for contracting parties to establish agreements that limit the heavily protected principle of freedom of evidence for the benefit of predictability. Crucially is that the requirement for due process is upheld in accordance with the LSF and the ECHR. Legal writers have discussed the situation when party autonomy and freedom of contract must yield to the requirement of due process when establishing an agreement that limits presentation of evidence. An example of a clause which seeks to exclude the importance of negotiations and agreements prior to the conclusion of the contract is the merger clause. The clause’s background in the Anglo-American legal system is different from a Swedish counterpart in its function that it is dependent on the ancillary parol evidence rule. The rule essentially adopts the same function as a merger clause whereas the clause is introduced to confirm the parties’ intention to apply the rule in question. The rule’s function is to dismiss extrinsic evidence with the purpose to contradict, complement, reduce or modify the written final contract. The issue of the merger clause in the Swedish legal system considers being complicated given the principle of freedom of evidence. In legal literature and case law it has been discussed whether the clause should only be considered as a convincing argument of the question whether the parties intended to exclude evidence. Overall, English law is more permissive to the limitations of the evidence whereas Swedish law allows evidence to a greater extent. The Swedish legislation gives priority to the parties’ intentions whereas English law of evidence is highly formalistic and the wording of the agreement is regarded as decisive in a dispute. It should be noted that the merger clause not only exclude oral evidence, but also written evidence. There is no clear answer to the question whether it should be regarded as permissible to establish a contract that only accepts written evidence at a future dispute. The assessment of how such agreements should be considered may likely include guidance taken from the merger clause’s admissibility with respect to its effect to limit evidence. Ultimately the requirements of due process in LSF and ECHR must also in this case be met

Ansvarsbegränsningar i kommersiella konsultuppdrag

Friskrivningsklausuler är vanligt förekommande i kommersiella avtal och fungerar som en avtalad riskfördelning mellan parterna. Rätten att använda friskrivningsklausuler följer av principen om avtalsfrihet. Genom att upprätta friskrivningsklausuler kan parterna frångå de dispositiva regler som gäller för avtalsförhållandet. Förekomsten av det stränga konsultansvaret för konsulter medför att en konsult generellt sett är benägen att begränsa sitt ansvar genom ingripande friskrivningsklausuler. Denna uppsats behandlar frågan om, i vilken utsträckning en konsult kan upprätthålla en ansvarsbegränsning i samband med utförandet av ett uppdragsavtal. Frågan har besvarats med hjälp av en sedvanlig juridisk metod som tar sikte på en bedömning av lagstiftning, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin. Utgångspunkten är att begränsningar i avtalsfriheten i kommersiella avtalsförhållanden ska vidtas med återhållsamhet. Bergman & Beving-målet ger dock uttryck för att en friskrivning i ett kommersiellt avtal ska upprätthålla en rimlig balans mellan parternas rättigheter och skyldigheter. Vad som utgör en ”rimlig balans” kan däremot inte generellt fastslås utan ska fastställas i samband med bedömningen av den särskilda avtalssituationen. En friskrivning kan nämligen i enlighet med 36 § AvtL, betraktas som oskälig i en situation men skälig i en annan. Det stränga omsorgskravet i samband med utförandet av ett konsultuppdrag medför att en konsult vanligtvis har ett befogat behov att skydda sig från risker genom ansvarsbegränsningar. Ansvarsbegränsningens tillåtlighet varierar beroende på faktorer så som parternas försäkringsmöjligheter och huruvida konsulten tydligt har preciserat uppdragets omfattning och begränsningar. I Diamantfallet tar HD ställning till frågan om friskrivning från grov culpa är möjlig i svensk rätt. Domstolen ger uttryck för uppfattningen att principen gäller, men är föremål för undantag. Liknande inställning intar skiljenämnden i KPMG-domen som behandlar ett due diligence-uppdrag. Skiljenämnden tillämpade inte den traditionella culpabedömningen som tar sikte på graden av culpa hos skadevållaren, varvid grov vårdslöshet får avgörande betydelse för en friskrivnings ogiltighet. Istället tillämpades en riskavvägning utifrån en helhetsbedömning av hela avtalet och avtalsförhållandet i enlighet med 36 § AvtL. Skiljenämndens tillvägagångssätt är förenligt med gällande rätt. Med hänsyn till detta bör avgörandet kunna ge vägledning för oskälighetsbedömningen även i andra uppdragsavtal än due diligence-uppdrag.Disclaimers are common in commercial contracts and act as contractual allocation of risks between the contracting parties. The right to use disclaimers originates from the principle of freedom of contract. Parties may, by establishing disclaimers, deviate from optional law otherwise applicable on the contractual relationship. The strict consultant responsibility entails that a consultant is generally inclined to limit their liability through restrictive disclaimers. This thesis regards the extent to which a consultant can uphold a limitation of liability in relation to a consultancy agreement. The research is based on the conventional legal method, which focuses on an assessment of legislation, legislative history, case law and doctrine. The objective is that restrictions on the freedom of contract in commercial contractual relationships should merely be utilized in moderation. In the Bergman & Beving case the court holds that a disclaimer in a commercial agreement must maintain a fair balance between the parties’ rights and obligations. The definition of ”fair balance” can generally not be set, but can however be determined in the assessment of the specific circumstances of the contractual situation. A disclaimer can, in accordance with Section 36 of the Swedish Act of Contracts, be regarded as unfair in one situation but reasonable in another. The strict diligence requirement in connection with the performance of a consultant assignment regards the consultant’s legitimate need of protection from risks by utilizing a limitation of liability clause. The limitation of the liability’s admissibility vary depending on factors such as the parties’ opportunities to obtain liability insurance and whether the consultant clearly has stated the scope and limitation in the consultancy agreement. In Diamantfallet, the Supreme Court decided on the issue of whether it is possible to limit a party’s responsibility for gross negligence under Swedish law. The Court held that the principle is applicable, but is subject for exceptions. The Arbitration Tribunal in the KPMG case, which dealt with a due diligence-assignment, took a similar approach. The arbitrators did not apply the traditional culpa assessment, which aims at the degree of fault of the perpetrator where gross negligence is crucial for a disclaimer’s nullity. Instead the arbitrators applied an allocation of risks based on an overall assessment of the entire agreement and contractual relationship, in accordance with Section 36 of the Swedish Act of Contracts. The approach of the Arbitration Tribunal is consistent with applicable law. The decision should thus provide guidance for the assessment of other types of consultant assignments rather than solely for due diligence-assignments

Understanding swedish prepping

The focus of this thesis is individual emergency preparedness – prepping - in Sweden. Due to several threats and crises in recent years, including the COVID-19 pandemic, the Swedish Parliament chose to resume emergency preparedness planning in 2017, but few Swedes are prepared themselves. This thesis, therefore, focuses on people that are interested in prepping and self-identify as prepared, with the aim of investigating how we can understand Swedish prepping today. The aim is also to reflect the results based on the concepts of resilience and trust. To guide this effort, the study examines who is interested in preparedness, what motivates them to be, and how they define being prepared for crises. Furthermore, it investigates how citizens interested in preparing for the future view Swedish emergency preparedness and their own role in it, as well as what roles social resilience and trust play in prepping. To approach these research questions, an online survey was created and distributed in four Facebook groups, followed by semi-structured interviews with members of the same groups. In total, 464 people completed the survey, and ten interviews were conducted. The result of this study finds that people preparing for crises are not a homogenous group. They differ in age, level of preparedness, interests, political standpoint, and background and they live all over Sweden. To some, prepping is about meeting basic needs, stocking up on food and gear, and planning for different events. To others it is a question about attitude and mental preparations, learning helpful skills, and how to deal with uncertainties. Preparing is, to some, a hobby that provides value when life runs on as usual and there is no crisis. Preparing for a crisis is therefore not only about the crisis but also about the act of preparing. Swedish prepping originates from upbringing and previous experiences, in combination with low emergency preparedness, which has contributed to the informants feeling that they must take responsibility, partly or completely, for themselves. Trust is important in this study, since the trust we have in organizations, political parties, and people stems from our previous experiences with those groups. Norms, social networks, and trust allow individuals to draw on social resources in their community to solve collective problems. The most resilient communities tend to be those that work together towards a shared purpose. This approach seems to be stronger in the countryside. Furthermore, the actions of preppers can contribute to resilient living conditions and increase a community’s resilience as well. But for a community to cope with and adapt to changes, more actors than just individuals such as preppers need to be involved. “Preppers” are an important part of increased community resilience, but so are the civil society, the civil defense, businesses, and agencies. The distribution of responsibility prior, during and after a crisis must be clearer. Only then can Sweden become resilient to future crises.Fokuset i den här uppsatsen är individuell krisberedskap – prepping – i Sverige. Till följd av flertalet hot och kriser de senaste åren, inklusive COVID-19-pandemin, valde Riksdagen 2017 att återuppta beredskapsplaneringen, men få svenskar är förberedda. Den här uppsatsen fokuserar på människor som är intresserade av prepping och identifierar sig som förberedda för kriser, i syfte att undersöka hur vi kan förstå samtidens intresse för prepping. Syftet är också att analysera resultaten baserat på begreppen social resiliens och tillit. För att vägleda denna studie undersöks vilka som är intresserad av krisberedskap, vad som motiverar dem att vara det och hur de definierar vad det innebär att vara förberedd för kriser. Vidare undersöks hur medborgare som är intresserade av att förbereda sig för framtiden ser på Sveriges krisberedskap och sin egen roll i denna, samt vilken roll social resiliens och tillit har i prepping. För att närma sig de här forskningsfrågorna skapades en internetenkät som distribuerades i fyra Facebook-grupper, följt av semistrukturerade intervjuer med medlemmar i samma grupper. Totalt genomförde 464 personer undersökningen och tio personer intervjuades. Resultaten av den här studie visar att personer som förbereder sig för kriser inte är en homogen grupp. De skiljer sig åt i ålder, beredskapsnivå, intressen, politiska ståndpunkter och bakgrund och de bor över hela Sverige. För vissa handlar beredskap om att möta grundläggande behov, lagra mat. införskaffa redskap samt planera för möjliga kriser. För andra är det en fråga om attityd och mental förberedelse, att lära sig hjälpsamma färdigheter och hur man hanterar ovisshet. Förberedelser är för vissa en hobby de ägnar sig åt i vardagen som ger ett värde i sig när livet pågår som vanligt och det inte är någon kris. Förberedelser inför en kris handlar därför inte bara om krisen i sig, utan också om förberedelserna. Intresset för prepping härstammar från uppväxt och tidigare erfarenheter, i kombination med låg krisberedskap generellt i Sverige, vilket har lett till att informanterna känner att de måste ta ansvar, helt eller delvis, för sig själva. Tillit är viktigt i den här studien eftersom det förtroende vi har till organisationer, politiska partier och andra människor härstammar från våra tidigare erfarenheter av dessa grupper. Normer, sociala nätverk och tillit möjliggör för individer att dra nytta av sociala resurser i samhället för att lösa kollektiva problem. De mest resilienta samhällena tenderar att vara de som arbetar tillsammans för ett gemensamt syfte. Denna mentalitet verkar vara starkare på landsbygden. ”Preppers” handlingar kan bidra till resilienta levnadsförhållanden och kan dessutom öka ett samhälles resiliens. Men för att ett samhälle ska kunna hantera och anpassa sig till förändringar behövs fler aktörer än bara individer så som preppers vara inblandade. Preppers är en viktig pusselbit i ökad samhällsresiliens, men likaså är civilsamhället, det civila försvaret, företag och statliga myndigheter. Ansvarsfördelningen före, under och efter en kris måste vara tydligare. Först då kan Sverige visa resiliens i framtida kriser

The road to integration : civil Society’s work with asylum seekers from 2015 onwards in Dalarna

Under 2015 ställdes Sverige inför en befolkningsförändring. En av konsekvenserna av krig och konflikter runt om i världens blev att mer än hundratusen flyktingar nådde våra gränser. I kontrast till flera andra länder i Europa välkomnade Sverige många människor som senare fick ett tillfälligt hem i någon av landets kommuner. Medan staten, genom Migrationsverket, hade ansvaret för mottagandet och asylprocessen föll ansvaret för en begynnande integration på kommunerna och framförallt civilsamhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur föreningar och eldsjälar arbetar med asylsökande, nyanlända och integration idag i relation till 2015 då flyktingströmmarna var som störst. Detta har jag granskat med hjälp av kvalitativa metoder genom intervjuer och observationer hos olika aktörer från civilsamhället i tre kommuner i Dalarna. Till min hjälp har jag använt mig av begrepp som tillhörighet, kulturell identitet och social tillit och med dessa undersöker jag hur engagemang skapats och upprätthållits. Det som tydligt kommer fram i den här uppsatsen är att integration inte skapas genom politiska mål utan genom medmänsklighet. Tack vare det har engagemang funnits och förändringar har kunnat ske. Det ideella arbetet ser annorlunda ut idag i jämförelse med 2015, men vägen till integration fortsätter.In 2015, Sweden faced a population change. One of the consequences of war and conflict around the world was that more than one hundred thousand refugees reached the borders of Sweden. In contrast to several other countries in Europe, Sweden welcomed many people who later got a temporary home in one of the country’s municipalities. While the state, through the Swedish Migration Agency, was in charge of the asylum process, the responsibility for an incipient integration was put on the civil society. The purpose of this thesis is to investigate how associations and enthusiasts work with asylum seekers, new arrivals and integration today in relation to 2015 when the refugee numbers were the largest. This I have done with qualitative methods through interviews and observations of various actors from the civil society in three municipalities in Dalarna. To my aid, I have used concepts such as belonging, cultural identity and civil trust and with these I investigate how engagement has been created and pursued. What is clearly stated in this thesis is that integration is not created through political goals but through humanity. Thanks to that, involvement has existed and changes have been possible. The non-profit work looks different today compared to 2015, but the road to integra-tion continues

Barriers of growth in Swedish agricultural businesses : a study of six agricultural businesses in Uppsala county

Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att ett företag utvecklas och skapar tillväxt eftersom det bidrar till förbättrad ekonomi och nya arbetstillfällen. Tillväxt kan även ses som ökad innovations- och konkurrenskraft vilket gör tillväxt till något som bör vara centralt för företagande. Endast en fjärdedel av svenska lantbruksföretag räknas som tillväxtföretag. Lönsamhet är en viktig faktor för tillväxt då ett företag som är lönsamt tenderar att utvecklas mer framgångsrikt. Tidigare studier antyder att svenska lantbruksföretag har låg lönsamhet, vilket kan vara en kausalitet till den relativt låga andelen lantbruksföretag som räknas som tillväxtföretag. Låg lönsamhet är således ett exempel på ett tillväxthinder. Syftet med uppsatsen är att identifiera upplevda tillväxthinder som hämmar eller förhindrar tillväxt i lantbruksföretag verksamma inom Uppsala län, samt att undersöka hur företagarna hanterat och hanterar olika typer av tillväxthinder. Detta för att skapa förståelse för hur tillväxtprocessen kan se ut och därmed hur tillväxt kan ske. För att besvara forskningsfrågorna genomförs en fallstudie av sex lantbruksföretag i Uppsala län. Identifierade tillväxthinder kategoriseras och analyseras genom att förankra empirin i befintliga teorier. För att skapa en dynamisk analys är den teoretiska utgångspunkten en analysmodell som kompletteras med teoretiska ansatser om kontextens betydelse, företagarens motivation, företagets resursbas, strategier samt företagets olika tillväxtfaser. Teorierna kartläggs och förklaras genom en narrativ litteraturgenomgång av tidigare forskning inom området. Uppsatsens forskningsprocess är kvalitativ vilket innebär att den har en induktiv ansats. Empiriinsamlingen har skett som en iterativ process genom en fallstudie av sex lantbruksföretag. Uppsatsen har en konstruktionistisk ontologisk ståndpunkt som innebär att sociala konstruktioner skapas av sociala aktörer samt en tolkningsinriktad epistemologi vilket innebär att författarna tolkar det empiriska materialet. Studiens slutsatser påvisar likheter och skillnader mellan de studerade företagens upplevda tillväxthinder samt att flera tillväxthinder kan härledas till varandra. Slutsatserna visar även att företagarens eget intresse och motivation ligger till grund för företagets utveckling och tillväxt. Studien bidrar till en ökad förståelse för hur tillväxt kan ske genom att företagaren kontinuerligt hanterar tillväxthinder i tillväxtprocessen. För att besvara hur tillväxthinder kan hanteras måste kontexten beaktas.The purpose of this thesis is to identify perceived barriers of growth in Swedish agricultural businesses and how they manage to handle these barriers. Profitability is an important component in the growth of firms and previous studies indicates insufficient profitability in Swedish agricultural businesses, only one fourth counts as growing businesses. Insufficient profitability can cause insufficient growth, therefore, insufficient profitability is an example of a barrier of growth. With a qualitative and inductive method, owners of six agricultural businesses have been interviewed. The empirical findings were based on an iterative process of semi-structured interviews. The theoretical approaches were chosen to create a dynamic analysis of perceived barriers of growth and what barriers to expect in the future. The study was limited to the context of Uppsala county. The conclusions of this study contributes to an increased understanding that the process of growth is influenced by how the barriers are continuously managed. It also indicates that there are similarities and differences between the firms in this context and that some of the perceived barriers of growth can be related to each other. Furthermore, it shows that the business-owners interest and motivation is the foundation of the development and growth of the firm

Attityder till personer som erhåller ekonomiskt bistånd -en kvantitativ studie om attityder och stigmatisering

Syftet med denna studie har varit att synliggöra mönster i attityder till personer som erhåller ekonomiskt bistånd i staden Helsingborg i södra Sverige. Trots att ekonomiskt bistånd är en rättighet är det inte ovanligt att personer som erhåller ekonomiskt bistånd betraktas som lata och fuskare. Studien har belyst attityder till biståndstagare, om det har funnits några skillnader i attityder, utifrån kön, ålder och utbildningsnivå samt om attityderna visat tecken på stigmatisering. För att undersöka detta har en kvantitativ metod använts varvid 142 enkäter samlats in i Helsingborg. Datan har behandlats i statistikprogrammet SPSS och sedan analyserats med hjälp av Erving Goffmans och Paul Spickers teorier om stigmatisering. Resultatet var att det finns en skillnad i attityderna beroende på utbildningsnivå och ålder medan det inte finns någon markant skillnad utifrån kön. Resultaten kunde i vissa fall visa tecken på stigmatisering.Attitudes towards people receiving financial aid – a quantitative study on attitudes and stigmatization The purpose of this study has been to illuminate patterns in attitudes towards people who obtain financial aid in the city of Helsingborg in southern Sweden. Despite financial aid being a right it is not uncommon for people who obtain financial aid to be regarded as lazy and as extortioners. The study has highlighted attitudes towards recipients of financial aid are, if there have been differences in opinion with regards to gender, age and level of education and also if the attitudes show signs of stigmatization. To investigate this a quantitative method was used where 142 surveys were issued and collected in Helsingborg. The data has been processed in the statistical software program SPSS and thereafter analysed using Erving Goffman's and Paul Spicker's theories on stigmatization. The results show that there is a difference in attitudes depending on level of education and age whilst there is no significant difference in attitudes depending on gender. The results could in some cases show signs of stigmatization

Vad ska jag äta? Om komplexiteten i lunchgästers matval

Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för varför och vad människor väljer för sorts mat i en valsituation och är skriven för projektet ”Att göra hälsosamma val enklare” (Eldh & Granfeldt, 2012, opublicerat). Metoderna som har använts är kortare intervjuer samt näringsvärde-beräkningar. Totalt antal respondenter uppgick till 79 stycken. Intervjuerna har studerats kva-litativt men även kodats till kvantitativ data. Genom denna metod besvaras frågeställningen: Hur resonerar lunchgäster i en valsituation och vad är det de faktiskt äter? Metoderna möj-liggör en undersökning av både respondenternas resonemang och vad de faktiskt äter. Vi har funnit att de flesta respondenter väljer efter vad som ser gott ut eller vad som smakar bra. I likhet med Lupton (1996) fann vi också ett resonemang hos respondenterna som kretsar kring mat som en källa till njutning och strävan efter den hälsosamma/ smala kroppen. Responden-terna vänder sig oftast till media för att få information, även om en relativt stor andel uppgav att de inte var intresserade av matdiskussionen. Det finns en svag koppling mellan att respon-denten har angett näringsinnehåll som den styrande faktorn för matval och vad de faktiskt äter, samtidigt är denna koppling mindre än vad vi hade förväntat oss. Majoriteten av respon-denterna har inte någon metod när de väljer mat. Vi fann inget tydligt mönster i hur metoden påverkat vilken mat respondenterna faktiskt äter, med det eventuella undantaget av LCHF. Det finns en viss skillnad i hur män och kvinnor resonerar kring matval. För samtliga respon-denter är den generella tendensen att de äter för mycket fett och mättat fett samt för lite kol-hydrater, även det totala energiinnehållet tenderar att ligga högt. Majoriteten följer rekom-mendationerna rörande proteinintag, även om många äter för mycket. Enligt vår studie bör större hänsyn tas till hur människor resonerar när de väljer mat och var de hämtar sin inform-ation ifrån när kostråd kommuniceras. Vårt bidrag till tidigare forskning är en ökad förståelse kring varför människor väljer en viss sorts mat i en valsituation och vad det är de faktiskt äter. Eftersom ämnet är mycket komplext och vårt resultat inte är helt tydligt föreslås fler och större studier för att skapa ytterligare förståelse kring hur människor tänker när de gör sina matval och hur detta resonemang tar sig uttryck i det faktiska matvalet

JJ-factors for self-interacting dark matter in 20 dwarf spheroidal galaxies

Dwarf spheroidal galaxies are among the most promising targets for indirect dark matter (DM) searches in $\gamma$-rays. The $\gamma$-ray flux from DM annihilation in a dwarf spheroidal galaxy is proportional to the $J$-factor of the source. The $J$-factor of a dwarf spheroidal galaxy is the line-of-sight integral of the DM mass density squared times $\langle \sigma_{\rm ann} v_{\rm rel} \rangle/(\sigma_{\rm ann} v_{\rm rel})_0$, where $\sigma_{\rm ann} v_{\rm rel}$ is the DM annihilation cross-section times relative velocity $v_{\rm rel}=|{\bf v}_{\rm rel}|$, angle brackets denote average over ${\bf v}_{\rm rel}$, and $(\sigma_{\rm ann} v_{\rm rel})_0$ is the $v_{\rm rel}$-independent part of $\sigma_{\rm ann} v_{\rm rel}$. If $\sigma_{\rm ann} v_{\rm rel}$ is constant in $v_{\rm rel}$, $J$-factors only depend on the DM space distribution in the source. However, if $\sigma_{\rm ann} v_{\rm rel}$ varies with $v_{\rm rel}$, as in the presence of DM self-interactions, $J$-factors also depend on the DM velocity distribution, and on the strength and range of the DM self-interaction. Models for self-interacting DM are increasingly important in the study of the small scale clustering of DM, and are compatible with current cosmological observations. Here we derive the $J$-factor of 20 dwarf spheroidal galaxies from stellar kinematic data under the assumption of Yukawa DM self-interactions. $J$-factors are derived through a profile Likelihood approach, assuming either NFW or cored DM profiles. We also compare our results with $J$-factors derived assuming the same velocity for all DM particles in the target galaxy. We find that this common approximation overestimates the $J$-factors by up to one order of magnitude. $J$-factors for a sample of DM particle masses, self-interaction coupling constants and density profiles are provided electronically, ready to be used in other projects.Comment: 10 pages, 3 figures and 2 table

Illikviditetsrabatter- En estimering av illikviditetsrabatter på den svenska aktiemarknaden

Abstract Title: Illiquidity discounts – An estimation of illiquidity discounts on the Swedish stock market Seminar date: 4-5/6 2015 Course: FEKH89, bachelor thesis in finance, 15 ECTS Authors: Viktor Gårdemyr, Jacob Källholm, Emelie Storckenfeldt och Nicholas Thurow Advisor: Sara Lundqvist Keywords: illiquidity discount, estimation, Swedish markets, industry, bid ask spread Purpose: The purpose of this thesis is to estimate illiquidity discounts through the bid-ask spread on the Swedish stock markets, as well as investigate how the discount varies between industries. Method: The thesis is subdivided in a qualitative part, where we have conducted interviews and researched previous studies and theses to gain knowledge into ways of estimating the illiquidity discount. The quantitative part is a statistical estimation of the illiquidity discount with data processing done in SPSS, Excel and Numbers. Theory: Practitioners in real business life use in earlier studies as well as the estimation process through the bid ask-spead. The theory presented comes from textbooks, studies and theses and describes what illiquidity is, what affects its size as well as how it is possible to estimate the illiquidity discount. Empirical data: Quantitative data has been fetched from various databases online and been processed in SPSS, Excel and Numbers with regards to market, industry, spread and stock price. Qualitative data comes from research of previous material within the subject as well as from conducting interviews. Results: We have been able to prove a statistical significant difference in the relative spead, and thereby the illiquidity discount, on the different markets, but unable to prove a statistical significant difference between different industries