Lunds universitet/Institutionen för service management och tjänstevetenskap
Abstract
Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för varför och vad människor väljer för sorts mat i en valsituation och är skriven för projektet ”Att göra hälsosamma val enklare” (Eldh & Granfeldt, 2012, opublicerat). Metoderna som har använts är kortare intervjuer samt näringsvärde-beräkningar. Totalt antal respondenter uppgick till 79 stycken. Intervjuerna har studerats kva-litativt men även kodats till kvantitativ data. Genom denna metod besvaras frågeställningen: Hur resonerar lunchgäster i en valsituation och vad är det de faktiskt äter? Metoderna möj-liggör en undersökning av både respondenternas resonemang och vad de faktiskt äter. Vi har funnit att de flesta respondenter väljer efter vad som ser gott ut eller vad som smakar bra. I likhet med Lupton (1996) fann vi också ett resonemang hos respondenterna som kretsar kring mat som en källa till njutning och strävan efter den hälsosamma/ smala kroppen. Responden-terna vänder sig oftast till media för att få information, även om en relativt stor andel uppgav att de inte var intresserade av matdiskussionen. Det finns en svag koppling mellan att respon-denten har angett näringsinnehåll som den styrande faktorn för matval och vad de faktiskt äter, samtidigt är denna koppling mindre än vad vi hade förväntat oss. Majoriteten av respon-denterna har inte någon metod när de väljer mat. Vi fann inget tydligt mönster i hur metoden påverkat vilken mat respondenterna faktiskt äter, med det eventuella undantaget av LCHF. Det finns en viss skillnad i hur män och kvinnor resonerar kring matval. För samtliga respon-denter är den generella tendensen att de äter för mycket fett och mättat fett samt för lite kol-hydrater, även det totala energiinnehållet tenderar att ligga högt. Majoriteten följer rekom-mendationerna rörande proteinintag, även om många äter för mycket. Enligt vår studie bör större hänsyn tas till hur människor resonerar när de väljer mat och var de hämtar sin inform-ation ifrån när kostråd kommuniceras. Vårt bidrag till tidigare forskning är en ökad förståelse kring varför människor väljer en viss sorts mat i en valsituation och vad det är de faktiskt äter. Eftersom ämnet är mycket komplext och vårt resultat inte är helt tydligt föreslås fler och större studier för att skapa ytterligare förståelse kring hur människor tänker när de gör sina matval och hur detta resonemang tar sig uttryck i det faktiska matvalet
