The logical clarinet: numerical optimization of the geometry of woodwind instruments

The tone hole geometry of a clarinet is optimized numerically. The instrument is modeled as a network of one dimensional transmission line elements. For each (non-fork) fingering, we first calculate the resonance frequencies of the input impedance peaks, and compare them with the frequencies of a mathematically even chromatic scale (equal temperament). A least square algorithm is then used to minimize the differences and to derive the geometry of the instrument. Various situations are studied, with and without dedicated register hole and/or enlargement of the bore. With a dedicated register hole, the differences can remain less than 10 musical cents throughout the whole usual range of a clarinet. The positions, diameters and lengths of the chimneys vary regularly over the whole length of the instrument, in contrast with usual clarinets. Nevertheless, we recover one usual feature of instruments, namely that gradually larger tone holes occur when the distance to the reed increases. A fully chromatic prototype instrument has been built to check these calculations, and tested experimentally with an artificial blowing machine, providing good agreement with the numerical predictions

1,4-Bis(methyl­sulfan­yl)naphthalene

The mol­ecule of the title compound, C12H12S2, is close to planar, with the methyl C atoms deviating by 0.019 (1) and 0.221 (2) Å from the naphthalene mean plane. In the crystal structure, the shortest S⋯S contact of 3.6864 (9) Å is longer than the van der Waals contact distance

Nonlinear modes of clarinet-like musical instruments

The concept of nonlinear modes is applied in order to analyze the behavior of a model of woodwind reed instruments. Using a modal expansion of the impedance of the instrument, and by projecting the equation for the acoustic pressure on the normal modes of the air column, a system of second order ordinary differential equations is obtained. The equations are coupled through the nonlinear relation describing the volume flow of air through the reed channel in response to the pressure difference across the reed. The system is treated using an amplitude-phase formulation for nonlinear modes, where the frequency and damping functions, as well as the invariant manifolds in the phase space, are unknowns to be determined. The formulation gives, without explicit integration of the underlying ordinary differential equation, access to the transient, the limit cycle, its period and stability. The process is illustrated for a model reduced to three normal modes of the air column

Vad sjöng folk på Orust? : En studie av Martin Martinsson och hans folkviserepertoar

Martin Martinsson var en folksångare på Orust i Bohuslän. Syftet med uppsatsen är att studera sångaren pch hans repertoar och att därmed belysa en viktig del av den bohuslänska folkmusikskatten. En beskrivning görs av Bohuslän och Orust som bakgrund och miljö för vistraditionen. Slutsatsen som kan dras av uppsatsen är att Martin Martinsson blev en känd folkvisesångare av tillfälligheter som hängde ihop med musikforskarnas intresse för folkmusiken i Bohuslän

Musik i arkiv : Medier och ljudhantering förr och nu

Abstract saknas

Vad sjöng folk på Orust? : En studie av Martin Martinsson och hans folkviserepertoar

Martin Martinsson var en folksångare på Orust i Bohuslän. Syftet med uppsatsen är att studera sångaren pch hans repertoar och att därmed belysa en viktig del av den bohuslänska folkmusikskatten. En beskrivning görs av Bohuslän och Orust som bakgrund och miljö för vistraditionen. Slutsatsen som kan dras av uppsatsen är att Martin Martinsson blev en känd folkvisesångare av tillfälligheter som hängde ihop med musikforskarnas intresse för folkmusiken i Bohuslän