Risks to human and animal health related to the presence of deoxynivalenol and its acetylated and modified forms in food and feed

Peer reviewedPublisher PD

Severe sepsis at the ICU within 24 hours - A Quality Control

Bakgrund: Sepsis är kroppens svar på en bakteriell infektion. En patient med sepsis kan vara svår att upptäcka i tid då symtomen initialt kan vara mycket diffusa. Om patienten inte får behandling i tid är dödligheten mycket stor. En specialistutbildad ambulanssjuksköterska ska kunna bedöma patientens tillstånd, utföra åtgärder, utvärdera dessa och samtidigt se till att patienten blir behandlad under rätt vårdnivå. Samtidigt som sjuksköterskans anamnestagande är viktigt får sjuksköterskan inte glömma bort att arbeta patientsäkert och för patientens bästa. Syfte: Syftet var att följa upp det nationella kvalitetsregistret ”Svår sepsis på IVA inom 24t”.  Metod: Studien var en retrospektiv registerstudie där de inkluderade (n=110) var patienter som registrerats i det nationella kvalitetsregistret, ”Svår sepsis på IVA inom 24 t” under åren 2007-2014. Urvalet bestod av patienter behandlade på lokal nivå. Patienterna delades in i grupper beroende på ankomstsätt till sjukhus och data analyserades med hjälp av statistikprogram (SPSS). Resultat: En jämn fördelning avseende patienternas kön- och åldersgrupper påvisades. De som anlänt med ambulans utgjorde den största gruppen (66 %). Denna grupp fick i större utsträckning också sin antibiotikabehandling snabbare insatt (p= 0,032). Medelvärdet för populationens tid till första antibiotikabehandling var 1,35 timme. Ambulanstransporterade patienter visade över lag ett allvarligare sjukdomstillstånd än motsvarande grupp. Samtliga registrerade avlidna på sjukhus hade ankommit med ambulans. Konklusion: Kvalitetsregister kan vara effektivt för att utvärdera och utveckla vården. För att registret ska kunna nyttjas till fullo krävs att registret hålls uppdaterat och är korrekt ifyllt. Ett avsevärt bortfall av data på grund av felaktiga eller saknade registreringar gör denna studies resultat osäkert

Sporthoj - dödligt skoj : Hur minskar man antalet olyckor med sportmotorcyklar?

Sportmotorcykeln är väldigt överrepresenterad i skade- och olycksstatistiken. Sportmotorcyklarna attraherar oftast högrisktagare med ett extremt körsätt. Denna minoritet provocerar ofta andra trafikanter och ger motorcykelkollektivet ett dåligt rykte. Syftet med det här fördjupningsarbetet är att redovisa hur de som jobbar med motorcykelfrågor tillsammans med försäkringsbolagen anser att man bäst kan komma till rätta med problematiken runt sportmotorcyklarna och förarnas risktagande attityd. För att få svar på våra frågor har vi vänt oss till ett antal personer som är väl insatta i frågan; trafikpoliser, försäkringstjänstemän, körskollärare, mc-journalister och en representant från regeringen. Trots att de personer vi intervjuat har olika utgångspunkter och synsätt på problematiken har de ändå liknande uppfattning i många sakfrågor. Alla är överens om att något måste göras för att få ner antalet olyckor. De unga risktagande förarna av sportmotorcyklarna är svåra att nå för att kunna påverkas. De dyker inte upp på vårens avrostningskurser, de är inte medlemmar i några mc-klubbar och de håller sig helst för sig själva. Vi har även insett att de ofta har fel förebilder; många försöker efterlikna den mystiske ”Ghostrider”, en person som gör filmer av vansinnesfärder på trafikerade vägar och sen säljer dem på postorder. Under tiden vi jobbat med fördjupningsarbetet har vi själva kommit fram till några förslag till åtgärder som vi tror skulle kunna fungera i praktiken

Utredning av platsbrist inom Miljöprovbanken

Denna rapport är framtagen under hösten 2008 av Ylva Lind, Nicklas Gustavsson och Tjelvar Odsjö, Enheten för miljögiftsforskning (MG) vid Naturhistoriska riksmuseet på uppdrag av Naturvårdsverket. Syftet är att belysa den platsbrist som råder för förvaring av prov för Miljöprovbanken (MPB) och det akuta behovet av framförallt nya utrymmen för förvaring av frysta vävnadsprover. Rapporten belyser översiktligt Miljöprovbankens historia och nuvarande verksamhetsinriktning som bakgrund till pågående och framtida utveckling och verksamhets-uppdrag. Rapporten ger också förslag på långsiktig lösning av lagringsbehoven samt akutlösning under en övergångsperiod

Utredning av platsbrist inom Miljöprovbanken

Denna rapport är framtagen under hösten 2008 av Ylva Lind, Nicklas Gustavsson och Tjelvar Odsjö, Enheten för miljögiftsforskning (MG) vid Naturhistoriska riksmuseet på uppdrag av Naturvårdsverket. Syftet är att belysa den platsbrist som råder för förvaring av prov för Miljöprovbanken (MPB) och det akuta behovet av framförallt nya utrymmen för förvaring av frysta vävnadsprover. Rapporten belyser översiktligt Miljöprovbankens historia och nuvarande verksamhetsinriktning som bakgrund till pågående och framtida utveckling och verksamhets-uppdrag. Rapporten ger också förslag på långsiktig lösning av lagringsbehoven samt akutlösning under en övergångsperiod

Metaller i abborre från Lagnö och Askö 2007-2010

Naturhistoriska riksmuseet har på uppdrag av Enheten för Miljöanalys vid Länsstyrelsen i Stockholms län analyserat tungmetaller hos abborre i två relativt ostörda och opåverkade skärgårdsområden; Lagnö och Askö. Metallerna som analyserats är arsenik, kadmium, krom, koppar, nickel, bly, zink, tenn, silver och kvicksilver. Analyserna har gjorts på fisk insamlade vid Lagnö och Askö under åren 2007-2010 inom det regionala miljöövervakningsprogrammet ”Integrerad kustfiskövervakning, kustlevande fiskbestånd vid Askö-Fifång och Lagnö”. Provfisket vid Askö drivs i samverkan med Länsstyrelsen i Södermanlands län. Uppmätta halter har jämförts med halter i abborre från de två närmaste nationella referenslokalerna; Holmöarna i Västerbotten och Kvädöfjärden i södra Östergötland. Vi har valt att studera abborre, eftersom den är relativt stationär jämfört med många andra fiskarter. Halterna av metaller i abborre är därför relativt specifika för dessa områden. Abborre används även inom det nationella programmet för miljögiftsövervakning. Provtagningen och analys har utförts enligt rutinerna för det nationella miljöövervakningsprogrammet och undersökningstypen ”Metaller och organiska miljögifter i fisk”. Analyserna utfördes på poolade prover som bestod av 15 abborrar per lokal och år. Alla metaller har analyserats i lever från abborre, utom kvicksilver, som analyserades i muskelvävnad. Resultaten från denna undersökning visar att observationsperioden var för kort för att kunna upptäcka statistiskt signifikanta trender i minskande eller ökande halter av undersökta metaller. Ytterligare analyser av metaller i abborre från Lagnö och Askö avses därför göra om några år. Vad vår undersökning visar är att halterna vid Lagnö och Askö ligger på samma nivå som i abborrarna från de två nationella referenslokalerna. Resultaten visar vidare, för de metaller som har framtagna gränsvärden/bedömningsgrunder, att uppmätta halter ligger långt under dessa bedömningsgrunder/gränsvärden. Detta är positivt. Undantaget är kvicksilver. Vid såväl Lagnö som Askö ligger halterna över gränsvärdet för god kemisk status för kvicksilver. Halterna ligger dock långt under tillåten halt för saluföring av abborre som livsmedel, men fluktuerar även vid både Lagnö och Askö samtidigt över och under tillåtna halten av kvicksilver i livsmedel för barn. När det gäller de nationella referenslokalerna ligger kvicksilverhalten även för dessa högre än gränsvärdet för god kemisk status samtidigt som halterna ligger under tillåten halt för saluföring av abborre som livsmedel. 10 Att halterna av kvicksilver i abborre vid Lagnö och Askö är låga är positivt ur hälsoeffektsperspektiv. En rekommendation som bör beaktas, och då oavsett om fisken innehåller höga kvicksilverhalter, är att kvinnor som planerar att skaffa barn snart, som är gravida eller som ammar inte bör äta fisk mer än 2-3 gånger per år. Denna rekommendation gäller även för spädbarn. Detta intag av fisk anser man är utan risk för ett foster/spädbarn.English summary: Heavy metals in perch from Lagnö och Askö in the Stockholm archipelago, 2007–2010 The Environmental Analysis Section of the Stockholm County Administrative Board commissioned the Swedish Museum of Natural History to analyze heavy metals in perch (Perca fluviatilis) from two relatively undisturbed and unaffected areas of the Stockholm archipelago: Lagnö and Askö. The metals analyzed were: arsenic, cadmium, chromium, copper, nickel, lead, zinc, tin, silver, and mercury. Concentrations of heavy metals were analyzed in fish caught during the years 2007–2010 within the regional environmental monitoring program: “Integrated monitoring of coastal fish, coastal fish stocks at Askö-Fifång and Lagnö”. Sampling at Askö was carried out in cooperation with the Södermanland County Administrative Board. The concentrations of heavy metals in perch from Lagnö and Askö were compared with those in perch from the two closest national reference sites: Holmöarna in Västerbotten County and Kvädöfjärden in southern Östergötland County. We chose to study perch, because they are relatively stationary compared with many other fish species. The concentrations of metals in perch are therefore relatively specific for these areas. Perch are also used within the national program for monitoring of environmental contaminants. Fish were collected and analyzed according to the routines for the national environmental monitoring program and standardized methods for monitoring metals and organic contaminants in fish. The analyses were carried out on pooled samples that were composed of 15 perch per sampling station and year. All metals were analyzed from samples of perch liver, except for mercury, which was analyzed from samples of muscle. The results of this study show that the observation period (2007–2010) was too short to detect statistically significant trends in concentrations of the target metals. We plan to carry out further analyses of heavy metals in perch from Lagnö and Askö within a few years. Our study does show that concentrations of most heavy metals in perch from Lagnö and Askö are similar to those in perch from the two national reference sites. The results also show, for those metals that have existing assessment criteria/Environmental Quality Standards, that found concentrations lie far below these assessment criteria/Environmental Quality Standards. This is positive news. 11 The exception is mercury. At both Lagnö and Askö, the concentration levels lie over the limit for good chemical status for mercury. The concentration levels, however, lie well below the permissible limit for the commercial sale of perch as food, but fluctuate at the same time both above and below the permissible level for foodstuffs for children at both Lagnö and Askö. The pattern is similar at the national reference sites, where mercury concentrations in perch lie above the limits for good chemical status, but below the permissible limit for the commercial sale of perch as food. From a health perspective, it is favorable that mercury levels are low in perch from Lagnö and Askö. However, it is important to consider the recommendations of the Swedish National Food Agency, that women who plan on having children in the near future, who are pregnant, or who are breastfeeding, should not eat fish that may contain mercury more than 2-3 times per year. This advice also applies to infants. It is thought that this level of intake of fish is without risk to the foetus/infant