Educate Yourself: How Ethnic Studies Courses Influence Stereotypic Conceptual Associations

The proposed studies will examine how higher education courses that include components from the discipline of ethnic studies may modify implicit stereotypic associations associated with race. In two studies, participants will complete a Race Implicit Association Test at different time points to measure how they associate Black and White people with either positive or negative qualities. The first study will focus on two methods of presenting information to participants. Participants will learn about a moment in American history either in factual or personal narrative form. The second study will examine if what participants learn from ethnic studies courses from different departments such as Africana, Chicanx/Latinx, and Asian American Studies can be generalized to stereotyping of Black and White people. Both studies will confirm that participants will start at the same level of stereotypic associations. However, the motivations behind the studies predict that implicit stereotyping will change after participants engage narrative, first person portrayals about a moment in history involving people of African descent. In addition, while some level of generalization is expected, participants in Africana studies course will show the greatest change. Keywords: Stereotype, Conceptual Associations, Education, Ethnic Studie

De bortglömda flickornas röster : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen ADHD

Denna studie fokuserar på kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen ADHD. Tidigare forskning har visat att flickor och kvinnor med ADHD ofta har dolda symtom som gör att de blir förbisedda och utan diagnos under en längre tid, som i sin tur leder till en rad konsekvenser. Fortsättningsvis visar tidigare forskning att det inte forskats om flickor och kvinnor med ADHD i samma omfattning som pojkar och män. Syftet med studien är således att lyssna till kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen, särskilt till upplevelser av bemötande i relation till diagnosen under skoltiden och arbetslivet och vilken betydelse det har fått i deras liv. Ytterligare en aspekt som studeras är kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen ADHD i relation till kvinnliga könsnormer. Den insamlade empirin består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga informanter mellan åldrarna 19–42 år. Materialet analyseras med hjälp av delar av Erving Goffmans stigmateori och Judith Butlers genusteori. Resultatet visar att vad gäller bemötande under skoltiden har kvinnorna blivit bemötta, icke-bemötta eller aktivt icke-bemötta i relation till sin diagnos. Betydelsen av att inte blivit bemött har bland annat resulterat i svårigheter med att klara av studier och i dålig självkänsla. Resultaten visar också att tidigare erfarenheter av bemötande för ens ADHD på arbetsplatser påverkat hur man ställer sig till att berätta om sin diagnos för andra. Studiens resultat har även visat att kärnsymtomen för ADHD utmanat de kvinnliga könsnormerna. Flera upplever symtomförändringar i vuxen ålder, detta har diskuterats som ett möjligt utfall av en könad socialiseringsprocess, “mognadsprocess” eller medicinering. Att vara kvinna med ADHD har också inneburit att de länge varit förbisedda, detta gäller både de som agerat i enlighet med de förväntade könsnormerna såväl som de som haft “vanliga” ADHD-symtom

De bortglömda flickornas röster : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen ADHD

Denna studie fokuserar på kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen ADHD. Tidigare forskning har visat att flickor och kvinnor med ADHD ofta har dolda symtom som gör att de blir förbisedda och utan diagnos under en längre tid, som i sin tur leder till en rad konsekvenser. Fortsättningsvis visar tidigare forskning att det inte forskats om flickor och kvinnor med ADHD i samma omfattning som pojkar och män. Syftet med studien är således att lyssna till kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen, särskilt till upplevelser av bemötande i relation till diagnosen under skoltiden och arbetslivet och vilken betydelse det har fått i deras liv. Ytterligare en aspekt som studeras är kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen ADHD i relation till kvinnliga könsnormer. Den insamlade empirin består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga informanter mellan åldrarna 19–42 år. Materialet analyseras med hjälp av delar av Erving Goffmans stigmateori och Judith Butlers genusteori. Resultatet visar att vad gäller bemötande under skoltiden har kvinnorna blivit bemötta, icke-bemötta eller aktivt icke-bemötta i relation till sin diagnos. Betydelsen av att inte blivit bemött har bland annat resulterat i svårigheter med att klara av studier och i dålig självkänsla. Resultaten visar också att tidigare erfarenheter av bemötande för ens ADHD på arbetsplatser påverkat hur man ställer sig till att berätta om sin diagnos för andra. Studiens resultat har även visat att kärnsymtomen för ADHD utmanat de kvinnliga könsnormerna. Flera upplever symtomförändringar i vuxen ålder, detta har diskuterats som ett möjligt utfall av en könad socialiseringsprocess, “mognadsprocess” eller medicinering. Att vara kvinna med ADHD har också inneburit att de länge varit förbisedda, detta gäller både de som agerat i enlighet med de förväntade könsnormerna såväl som de som haft “vanliga” ADHD-symtom