An interdisciplinary research agenda to explore the unintended consequences of structural flood protection

One common approach to cope with floods is the implementation of structural flood protection measures, such as levees or flood-control reservoirs, which substantially reduce the probability of flooding at the time of implementation. Numerous scholars have problematized this approach. They have shown that increasing the levels of flood protection can attract more settlements and high-value assets in the areas protected by the new measures. Other studies have explored how structural measures can generate a sense of complacency, which can act to reduce preparedness. These paradoxical risk changes have been described as levee effect, safe development paradox or safety dilemma. In this commentary, we briefly review this phenomenon by critically analysing the intended benefits and unintended effects of structural flood protection, and then we propose an interdisciplinary research agenda to uncover these paradoxical dynamics of ris

Adaptation to flood risk: Results of international paired flood event studies

As flood impacts are increasing in large parts of the world, understanding the primary drivers of changes in risk is essential for effective adaptation. To gain more knowledge on the basis of empirical case studies, we analyze eight paired floods, that is, consecutive flood events that occurred in the same region, with the second flood causing significantly lower damage. These success stories of risk reduction were selected across different socioeconomic and hydro-climatic contexts. The potential of societies to adapt is uncovered by describing triggered societal changes, as well as formal measures and spontaneous processes that reduced flood risk. This novel approach has the potential to build the basis for an international data collection and analysis effort to better understand and attribute changes in risk due to hydrological extremes in the framework of the IAHSs Panta Rhei initiative. Across all case studies, we find that lower damage caused by the second event was mainly due to significant reductions in vulnerability, for example, via raised risk awareness, preparedness, and improvements of organizational emergency management. Thus, vulnerability reduction plays an essential role for successful adaptation. Our work shows that there is a high potential to adapt, but there remains the challenge to stimulate measures that reduce vulnerability and risk in periods in which extreme events do not occur

Adaptation to flood risk - results of international paired flood event studies

As flood impacts are increasing in large parts of the world, understanding the primary drivers of changes in risk is essential for effective adaptation. To gain more knowledge on the basis of empirical case studies, we analyze eight paired floods, that is, consecutive flood events that occurred in the same region, with the second flood causing significantly lower damage. These success stories of risk reduction were selected across different socioeconomic and hydro‐climatic contexts. The potential of societies to adapt is uncovered by describing triggered societal changes, as well as formal measures and spontaneous processes that reduced flood risk. This novel approach has the potential to build the basis for an international data collection and analysis effort to better understand and attribute changes in risk due to hydrological extremes in the framework of the IAHSs Panta Rhei initiative. Across all case studies, we find that lower damage caused by the second event was mainly due to significant reductions in vulnerability, for example, via raised risk awareness, preparedness, and improvements of organizational emergency management. Thus, vulnerability reduction plays an essential role for successful adaptation. Our work shows that there is a high potential to adapt, but there remains the challenge to stimulate measures that reduce vulnerability and risk in periods in which extreme events do not occur

Panta Rhei benchmark dataset: socio-hydrological data of paired events of floods and droughts

As the adverse impacts of hydrological extremes increase in many regions of the world, a better understanding of the drivers of changes in risk and impacts is essential for effective flood and drought risk management and climate adaptation. However, there is currently a lack of comprehensive, empirical data about the processes, interactions and feedbacks in complex human-water systems leading to flood and drought impacts. Here we present a benchmark dataset containing socio-hydrological data of paired events, i.e., two floods or two droughts that occurred in the same area. The 45 paired events occurred in 42 different study areas and cover a wide range of socio-economic and hydro-climatic conditions. The dataset is unique in covering both floods and droughts, in the number of cases assessed, and in the quantity of socio-hydrological data. The benchmark dataset comprises: 1) detailed review style reports about the events and key processes between the two events of a pair; 2) the key data table containing variables that assess the indicators which characterise management shortcomings, hazard, exposure, vulnerability and impacts of all events; 3) a table of the indicators-of-change that indicate the differences between the first and second event of a pair. The advantages of the dataset are that it enables comparative analyses across all the paired events based on the indicators-of-change and allows for detailed context- and location-specific assessments based on the extensive data and reports of the individual study areas. The dataset can be used by the scientific community for exploratory data analyses e.g. focused on causal links between risk management, changes in hazard, exposure and vulnerability and flood or drought impacts. The data can also be used for the development, calibration and validation of socio-hydrological models. The dataset is available to the public through the GFZ Data Services (Kreibich et al. 2023, link for review: https://dataservices.gfz-potsdam.de/panmetaworks/review/923c14519deb04f83815ce108b48dd2581d57b90ce069bec9c948361028b8c85/).</p

Added floor level onto an existing residential building from the Million Programme : A comparison between CLT-elements and BoKlok-modules from a perspective of strenght and stability and differences in emissions of carbon dioxide

Klimatförändringar och höga koldioxidutsläpp är idag några av vår tids stora utmaningar. Byggbranschen är en stor bidragande faktor till utsläppen och i Sverige står branschen för 10 miljoner ton koldioxidutsläpp per år. Det är lika mycket som alla personbilar i landet genererar varje år. En stor del av utsläppen kan kopplas till val av material som används i en byggnad. Att använda trä istället för andra stommaterial ger lägre koldioxidutsläpp eftersom trä binder kol under hela dess livstid. Andra utmaningar är bostadsbrist, urbanisering och förtätning av städerna. Bostadsbristen finns idag över hela landet och Boverket bedömer att ca 700 000 nya bostäder behöver byggas inom de kommande 10 åren. En del av lösningen kan vara att renovera gamla byggnader och i samband med renoveringen bygga på våningsplan för att skapa fler bostäder. Att dessutom använda trä vid dessa påbyggnader är fördelaktigt både ur klimatsynpunkt och bärighet, eftersom trä är ett lätt stommaterial. Problematiken med både klimatförändringarna och stadsförtätningen går hand i hand med Skanskas mål och visioner inför framtiden, och detta examenarbete skrivs i samarbete med dem. Ett av Skanskas renoveringsprojekt kommer att vara referensbyggnad för studien. Byggnaden är en betongkonstruktion från miljonprogrammets tid och ligger i Södertälje utanför Stockholm. Idag genomför Skanska en totalrenovering samt bygger på en våning med trästomme. Syftet med studien var att belysa fördelarna med att använda trä som stommaterial för påbyggnader, både ur klimat- och konstruktionssynpunkt. Målet med studien var att ta fram ett underlag där antalet teoretiska våningsplan samt genererat koldioxidutsläpp för de olika påbyggnadsalternativen redovisas. Frågor som besvarades under detta arbete var vilket stomalternativ i trä som teoretiskt sett möjliggör flest antal våningsplan vid påbyggnad av en befintlig byggnad. Även vilket av stomalternativen som ger upphov till lägst klimatpåverkan i form av utsläpp av koldioxidekvivalenter besvarades. Stomalternativen som studerades var planelement av korslimmat trä, KL-trä, från Martinsons samt BoKlok-moduler som är volymelement av träregelstomme från Skanska och IKEA. Klimatpåverkan för de olika stomalternativen studerades utifrån systemgräns A1-A4 som beskriver utsläppen från produktframställning samt transporterna från leverantör till byggarbetsplats. StruSoft FEM-Design har använts för att modellera den befintliga betongbyggnaden. De två olika påbyggnaderna har placerats ut i form av linjelaster ovanpå modellen. Hållfasthetsberäkningar och kontroller har genomförts för de olika påbyggnaderna. Detta för att fastställa betongkonstruktionens och markens bärighet samt storlek av påverkande laster. Resultatet visade att den befintliga byggnaden klarar en påbyggnad med fem våningar av såväl KL-träelement som BoKlok-moduler. Dock är KL-trä tyngre. Ur klimatsynpunkt är påbyggnaden av KL-trä det alternativ som genererar minst koldioxidutsläpp sett till materialframställning och transporter.Climate change and large carbon dioxide emissions are a few of today's major challenges, and the construction industry is a major contributing factor to these emissions. In Sweden, the industry accounts for 10 million tons of carbon dioxide emissions each year, which is equal to the emissions from all passenger cars in the country per year. A large part of the emissions can be traced to the materials in a building. By using wood instead of other materials, the emissions can be reduced since wood binds coal throughout its lifetime. Other challenges today are housing shortage, urbanization and urban densification. Housing shortage is an issue throughout Sweden, and the Swedish National Board of Housing estimates that approximately 700,000 new homes need to be built within the next 10 years. A part of the solution may be to renovate old buildings and, in addition to renovations, adding floors to create more housing. Additionally, using wood in these superstructures is beneficial both from a climate perspective and because wood is a lightweight material. The challenges of climate change and urban densification is in accordance with Skanska's goals and visions for the future. This report is written in collaboration with Skanska and we are looking closer at one of the company's projects in this study. The building is a concrete construction from the so called Million Programme and is located in Södertälje outside of Stockholm. Skanska is carrying out a complete renovation of the building and is adding a wood-framed top floor.The purpose of this degree project was to highlight how the choice of material can affect the emissions from future build-up projects. The purpose was also to develop a basis where the number of theoretical floor plans and the generated carbon dioxide emissions for the two alternatives are presented. Questions answered in this report were which alternative of the wooden construction that theoretically make the most amount of floors possible when building onto an existing building. Which one of the alternatives that leads to the lowest climate impact in terms of carbon dioxide equivalents is also answered. The two materials in this study were cross-laminated timber elements from Martinsons and BoKlok-modules, which are volume elements of wood stud frames from Skanska and IKEA. The climate impact of the different alternatives was based on categorization A1-A4 in the system boundary describing the material production as well as transportation from supplier to construction site. StruSoft FEM-Design has been used to model the existing concrete building. The two different attachments have been placed out as line loads on top of the model. Analysis and strength calculations have been carried out for the various additions. This is to determine the load bearing capacity of the concrete structure and the ground as well as the size of impact loads. The results showed that the concrete building could carry five floors of both CLT elements and BoKlok-modules. Despite this, the conclusion is that CLT is heavier. From a climate perspective, the CLT building is the one that generates the least carbon dioxide emissions in terms of production and transport of materials

Nurses' experience of caring for patients with dementia at the end of life : A literature review

Bakgrund: Demenssjukdom är den femte ledande orsaken till dödsfall i världen. Antalet patienter med demenssjukdom förutspås öka efter 2020 då personer födda under 1940-talet nu uppnår hög ålder. Demenssjukdom innebär fysisk och psykisk funktionsnedsättning och till följd av det riskerar patienter lida av obehandlade symtom i livets slutskede. Ansvarig för dessa patienter är sjuksköterskan som förväntas identifiera besvärande symtom och planera vården utifrån patientens behov och förutsättningar. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med demenssjukdom i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed användes vid sökning efter relevanta vetenskapliga artiklar. Databassökningen resulterade i tio vetenskapliga artiklar som användes i litteraturstudiens resultat. Resultat: Databearbetningen och analysen resulterade i fyra teman: Svårigheter att tolka patienten, Läkemedelsbehandling – en utmaning, Vikten av att involvera närstående i vården och Samarbete – en förutsättning. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med demenssjukdom i livets slutskede kräver kompetens i kliniska observationer. Sjuksköterskor behöver fortlöpande kompetensutveckling i sin profession för att stärka dessa observationer. Användande av symtomskattningsinstrument kan vara värdefullt för att identifiera obehag hos patienten och för att bidra till en kontinuitet i symtomlindring, dock krävs större kunskap om hur dessa instrument på bästa sätt ska kunna appliceras på patienter med demenssjukdom i livets slutskede

Ett nytt liv : Upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp efter utförd hjärt- och lungräddning.

Introduktion: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd med hög dödlighet där hjärtats pumpförmåga har upphört att fungera. Under 2019 utfördes hjärt- och lungräddning (HLR) på 8404 personer till följd av ett hjärtstopp i Sverige. Patienterna som överlever hjärtstopp kan drabbas av komplikationer som kan påverka deras återhämtning och livskvalitet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp med utförd HLR. Metod: En litteraturstudie baserat på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna APA PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra kategorier och tolv subkategorier identifierades. Mötet med vården beskriver upplevelser av bemötandet från vårdpersonal, patienternas informationsbehov och att utskrivningen från sjukhuset var en kritisk period. Påverkan efter hjärtstopp innefattar de fysiska och kognitiva besvär patienten upplever. Känslor efter hjärtstopp beskriver att patienterna upplevde oro och rädsla efter hjärtstoppet samt att synen på livet och döden förändrades. Vägen tillbaka innefattar hur patienten bearbetar händelsen och strävar efter en återgång till normalitet. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp är en livsomvälvande händelse som medför en ny syn på livet. Patienterna upplevde oro och rädsla inför risken för ännu ett hjärtstopp. Brist på information skapar osäkerhetskänslor hos patienterna som påverkar dem i sin vardag. Genom tillräcklig information kring händelsen och känslorna som uppstår kan sjuksköterskan minska patientens oro. Genom kunskap om förändrade familjerelationer kan sjuksköterskan bättre möta patienter och anhöriga och hjälpa dem med de nya rollerna de numera behöver inta.Introduction: Cardiac arrest is a life-threatening condition with a high mortality where the heart’s ability to contract has ceased to function. In 2019 cardiopulmonary resuscitation (CPR) was performed on 8404 cardiac arrest patients in Sweden. Survivors face potential complications that can affect their recovery and quality of life. Aim: To describe the experiences after surviving a cardiac arrest with performed CPR.  Method: A literature review based on ten qualitative original articles from the databases APA PsycInfo and PubMed. Result: Four categories and twelve subcategories were identified. The meeting with healthcare describes experiences of the treatment from healthcare workers, patients' need for information and that the discharge was a critical time. Effects after cardiac arrest includes patients’ experiences regarding physical and cognitive difficulties. Feelings after cardiac arrest describes that the patients experienced anxiety and fear after the cardiac arrest and a changed view on life and death. The way back includes the processing of the event and the strive for normality. Conclusion: Surviving a cardiac arrest is a life-changing event that entails a new view on life. The patients experienced anxiety and fear due to the risk of another cardiac arrest. Lack of information created feelings of uncertainty in the patients that affected them in their everyday life. Through sufficient information regarding the event and the emotions that follows the nurse can ease the patients concerns. Through knowledge about changed family relations the nurse can better aid patients and relatives in their new roles

Ett nytt liv : Upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp efter utförd hjärt- och lungräddning.

Introduktion: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd med hög dödlighet där hjärtats pumpförmåga har upphört att fungera. Under 2019 utfördes hjärt- och lungräddning (HLR) på 8404 personer till följd av ett hjärtstopp i Sverige. Patienterna som överlever hjärtstopp kan drabbas av komplikationer som kan påverka deras återhämtning och livskvalitet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp med utförd HLR. Metod: En litteraturstudie baserat på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna APA PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra kategorier och tolv subkategorier identifierades. Mötet med vården beskriver upplevelser av bemötandet från vårdpersonal, patienternas informationsbehov och att utskrivningen från sjukhuset var en kritisk period. Påverkan efter hjärtstopp innefattar de fysiska och kognitiva besvär patienten upplever. Känslor efter hjärtstopp beskriver att patienterna upplevde oro och rädsla efter hjärtstoppet samt att synen på livet och döden förändrades. Vägen tillbaka innefattar hur patienten bearbetar händelsen och strävar efter en återgång till normalitet. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp är en livsomvälvande händelse som medför en ny syn på livet. Patienterna upplevde oro och rädsla inför risken för ännu ett hjärtstopp. Brist på information skapar osäkerhetskänslor hos patienterna som påverkar dem i sin vardag. Genom tillräcklig information kring händelsen och känslorna som uppstår kan sjuksköterskan minska patientens oro. Genom kunskap om förändrade familjerelationer kan sjuksköterskan bättre möta patienter och anhöriga och hjälpa dem med de nya rollerna de numera behöver inta.Introduction: Cardiac arrest is a life-threatening condition with a high mortality where the heart’s ability to contract has ceased to function. In 2019 cardiopulmonary resuscitation (CPR) was performed on 8404 cardiac arrest patients in Sweden. Survivors face potential complications that can affect their recovery and quality of life. Aim: To describe the experiences after surviving a cardiac arrest with performed CPR.  Method: A literature review based on ten qualitative original articles from the databases APA PsycInfo and PubMed. Result: Four categories and twelve subcategories were identified. The meeting with healthcare describes experiences of the treatment from healthcare workers, patients' need for information and that the discharge was a critical time. Effects after cardiac arrest includes patients’ experiences regarding physical and cognitive difficulties. Feelings after cardiac arrest describes that the patients experienced anxiety and fear after the cardiac arrest and a changed view on life and death. The way back includes the processing of the event and the strive for normality. Conclusion: Surviving a cardiac arrest is a life-changing event that entails a new view on life. The patients experienced anxiety and fear due to the risk of another cardiac arrest. Lack of information created feelings of uncertainty in the patients that affected them in their everyday life. Through sufficient information regarding the event and the emotions that follows the nurse can ease the patients concerns. Through knowledge about changed family relations the nurse can better aid patients and relatives in their new roles