Born Near the Limit of Viability : Developmental Outcomes 2.5 Years Later

Although advances in neonatal care have resulted in increased survival rates among extremely preterm infants (born < 28 gestational weeks), they still face substantial morbidity risks during the neonatal period. The question of possible later outcomes is a key issue faced by health care professionals working with these infants. Objectives The objective of the present thesis was to explore developmental outcomes of extremely preterm birth at corrected age 2.5 years. The included studies contribute to the general objective differently: Study I examines developmental differences between children born extremely preterm and full term, and prevalence of mild, moderate or severe developmental delay. Study II investigates developmental function differences between boys and girls born extremely preterm, and sex-specific predictors of functioning outcome. Study III examines the extent of behavioral problems in children born extremely preterm, and the relationships between extremely preterm birth, development, and behavioral problems. Methods As a part of the population-based Extremely Preterm Infants in Sweden Study (EXPRESS), 399 children born before 27 weeks of gestation and 366 control children born at term were assessed with the Bayley Scales of Infant and Toddler Development, 3rd edition (Bayley-III), assigning scores for cognition, communication, and motor functions. Based on control group mean scores, prevalences of developmental delay in the preterm group were calculated (Study I). Sex-group differences in Bayley-III scores were calculated. Socioeconomic, birth, and neonatal factors were used in models calculated separately for boys and girls born extremely preterm, to determine sex-specific predictors of developmental outcome (Study II). The Child Behavior Checklist for the ages 1½–5 years (CBCL/1½–5) was used to obtain standardized parental ratings of children’s behavioral functioning, assigning composite scores for internalizing, externalizing behavior and total problems. Group differences in behavioral difficulties and prevalence of clinical problems were calculated. Results Analyses showed significantly lower performances of the preterm group compared with the control group on the Bayley-III subtests. Prevalence of moderate-severe delay was 10.8% in cognitive, 11.8% in receptive communication, 14.5% in expressive communication, 12.4% in fine motor, and 7.0% in gross motor functions (Study I). Girls scored significantly higher than boys on all Bayley-III indices. In both sexes, brain injury, long-term ventilator treatment, and foreign-born mother predicted lower scores. Having breast milk by hospital discharge predicted higher scores. Severe retinopathy of prematurity was the strongest predictor of cognitive and language deficits in boys. For girls, high parental education predicted higher cognitive and language scores, whereas severe bronchopulmonary dysplasia was the strongest predictor of motor deficits (Study II). Preterm children had significantly higher mean T-scores on CBCL/1½–5 internalizing, externalizing and total problems, as compared with the controls, but these were still within average range. The proportion of subjects showing behavioral problems within the clinical range was significantly higher in the preterm group. Levels of cognitive, language and motor development mediated the between-group differences in behavioral problems. Conclusions Extremely preterm children show significantly lower cognitive, communicative and motor function levels at 2.5 years compared with children born at term. Extreme prematurity seems to affect boys more than girls. Socioeconomic and neonatal factors confer similar risks or protections to both sexes, but some variables pose certain risks for boys and some other for girls. Our findings encourage behavioral assessments during preschool years and emphasize the importance of considering multifactorial pathways of prediction when examining prematurity outcome

A single European Banking Supervisor: an anachronistic move?

Following the European sovereign debt crisis and the detrimental consequences this had for the European financial markets, Europe found itself at a crossroads, with an uncertain future ahead. As the choice was between fragmentation of the Member States or embarking on a journey almost as meaningful as a common currency, the 28 Member States decided on further integration, thereby establishing joint supervision for the euro area financial institutions and granting the ECB exclusive powers in its role as supervisor. The decision was supported by a unanimous decision of the European Council which pushed for fast action, and within only two years the mechanism began operating. Applying the theories of legal pluralism and globalization this research paper evaluates different arguments for and against a common banking supervision and tries to establish whether the relevant institutions and Member States are in fact ready for this rapid development. Using evaluation research as the methodological foundation for the scientific research a conclusion was reached based on interviews, media content analysis and statistics, providing an answer to the question of whether the mechanism is anachronistic or in fact a necessary step for the future of Europe

Personlighetens betydelse i yrket som ridlärare

Varje person är unik och varje person som undervisar gör det utifrån sin egen personlighet. I sin yrkesutövning möter ridläraren människor i olika åldrar och med olika kunskap vilket skapar pedagogiska utmaningar. Hur en ridlärare tar sig an dessa utmaningar och undervisar sina elever påverkas av ridlärarens personlighet, egna erfarenheter och personliga mognad. Fördjupade kunskaper om personlighetens betydelse i yrket som ridlärare ökar förutsättningarna för framtida ridlärare att skapa goda relationer. Bra relationer skapar goda förutsättningar för lärande. Syftet med studien var att undersöka om ridlärares personlighet påverkade dem i rollen som ridlärare. Frågeställningarna arbetet utgick ifrån var: Hur uppfattar ridlärare sin yrkesroll? Hur upplever ridlärare att deras personlighet framträder i yrkesrollen? Hur definierar ridlärarna den egna personlighetens påverkan på yrkesrollen? Frågeställningarna besvarades genom att sju ridlärare intervjuades och fick genomföra personlighetstest. Materialet från genomförda intervjuer har transkriberats och analyserats med fenomenografisk metod. Ridlärarna var utbildade lägst SRL2 och hade minst två års yrkeserfarenhet. Studien visar att yrket som ridlärare är mångfacetterat, utmanande och utvecklande. Det kräver kunskaper samt pedagogisk förmåga. Genomförda intervjuer och personlighetstest indikerar på att ridlärare uppfattar sig som öppna, sociala och utåtriktade. Ridlärares personligheter kommer framförallt fram i bemötandet av elever, men även i strukturering av lektionsupplägg och annan planering. Ridlärarna ansåg att deras personligheter är till fördel för deras förmåga att kunna inspirera elever, organisera och skapa struktur.Every individual is unique and each person who teaches does so based on their own personality. Practicing their profession, the riding teacher encounters people of various ages and with different levels of knowledge, which creates diverse pedagogical challenges. The approach a riding teacher chooses to face these challenges is affected by their personality, previous experiences and maturity. Immerse knowledge about the importance of personality in the profession as a riding teacher increases the conditions for future riding teachers to create good relations. The purpose of this study was to examine whether the personality of a riding teacher affects them in their profession as a riding teacher. The question at issue of this study was: How do riding teachers view their professional role? How do riding teachers experience that their personality emerges in their professional role? How do riding teachers define the impact personality has on the professional role? The questions were answered through interviewing and performing personality tests on seven riding teachers. The material from conducted interviews has been transcribed and analyzed using a phenomenographic method. The riding teachers' lowest level of education was SRL2, and each of them had at least two years of work experience. The study showed that the profession as a riding teacher is multifaceted, challenging and developing. It requires knowledge and a pedagogical ability. Conducted interviews and personality tests indicate that riding teachers see them self as open minded, social and extroverted. Riding teachers’ personalities are not solely expressed through meeting students, but also through structuring lesson plans and planning other tasks. The riding teachers considered their personality traits to be beneficial in their ability to inspire and develop students, organize and create structure

Tipping or Stiffing? En kvalitativ studie om dricks i turistnäringen utifrån ett kundperspektiv.

Titel: Tipping or Stiffing? - En kvalitativ studie om dricks i turistnäringen utifrån ett kundperspektiv. Nivå: Kandidatuppsats i Service Management, VT 2018. Institution: Institutionen för Service Management vid Lunds universitet, Campus Helsingborg. Författare: Cassandra Darwiche och Johanna Månsson. Handledare: Johan Hultman. Problemområde: Dricks är en betydande ekonomisk aktivitet som är löst reglerad och därtill innebär sociala implikationer. Fenomenet har tilldelats lite uppmärksamhet i forskningen och den som finns omfattar huvudsakligen restaurangbranschen. Likväl förekommer dricks inom andra branscher. Dricks är socialt konstruerat och föränderligt med tiden vilket innebär att ämnet är aktuellt att studera för att förstå dess omfattning och betydelse i samhället över samtliga branscher inom ramen för turistnäringen. Syfte: Syftet med examensarbetet är att få en ökad förståelse för vad som influerar människan att ge dricks i vissa situationer och inte i andra, inom turistnäringen. Vidare ämnar studien att fokusera på de aspekter som påverkar människan att ge dricks eller att inte ge dricks, kopplat till servicemötet och sociala normer. Frågeställningar: Vad är det som gör att kunden dricksar servicen i vissa branscher men inte i andra? Vilka aspekter av servicemötet påverkar kundens beslut att ge dricks? Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet omfattas av 14 respondenter om tre fokusgrupper som analyserats utifrån valda teorier för att tillsammans utgöra grunden för uppsatsens slutsatser. Teorier: Servicemötet, den utökade marknadsföringsmixen, tipping decision, sociala normer. Slutsatser: Vi kan dra slutsatsen att den sociala normen tillsammans med de gynnsamma förutsättningarna för att lämna dricks bidrar till att respondenten lämnar dricks i vissa branscher före andra. Vi kan dessutom dra slutsatsen att servicemötets olika aspekter går att knyta till den utökade marknadsföringsmixen för en övergripande förståelse av fenomenet

A multimodal brain imaging dataset on sleep deprivation in young and old humans

The Stockholm Sleepy Brain Study I is a functional brain imaging study of 48 younger (20-30 years) and 36 older (65-75 years) healthy participants, with magnetic resonance imaging after normal sleep and partial sleep deprivation in a crossover design. We performed experiments investigating emotional mimicry, empathy for pain, and cognitive reappraisal, as well as resting state functional magnetic resonance imaging (fMRI). We also acquired T1- and T2-weighted structural images and diffusion tensor images (DTI). On the night before imaging, participants were monitored with ambulatory polysomnography and were instructed to sleep either as usual or only three hours. Participants came to the scanner the following evening. Besides MRI scanning, participants underwent behavioral tests and contributed blood samples, which have been stored in a biobank and used for DNA analyses. Participants also completed a variety of self-report measures. The resulting multimodal dataset may be useful for hypothesis generation or independent validation of effects of sleep deprivation and aging, as well as investigation of cross-sectional associations between the different outcomesNoneManuscrip

Death does not deal – nurses' experiences of transition to terminal care

Ökad ålder innebär att livet närmar sig sitt slut och har ett starkt samband med sjuklighet. Palliativ vård syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter som har en livshotande sjukdom eller skada. Alla som är i behov av palliativ vård ska erbjudas den, oavsett ålder och sjukdom. Startpunkten för palliativ vård är ett brytpunktssamtal. Hos den äldre patienten är det palliativa stadiet längre och identifikation av brytpunkt kan därmed försvåras. En teori om vårdens övergångar kan ge en ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av övergången till vård i livets slutskede SYFTE: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av övergången från kurativ eller palliativ vård till vård i livets slutskede. METOD: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av fyra sjuksköterskor med erfarenhet av geriatrisk akutsjukvård. RESULTAT: Resultatet presenteras i fyra kategorier: 1.ingen delaktighet, 2.symtomlindring och omvårdnad, 3.kunskap, tid, rutiner, direktiv och reflektion samt 4.närståendes betydelse. Studiens resultat belyser sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda äldre sköra patienter i livets slut. De ansåg sig ha för lite kunskaper och tid för att ge en god palliativ vård. Samtliga sjuksköterskor upplevde att bristen på brytpunktssamtal och sent beslut om övergång till vård i livets slut var en central del i problematiken kring vården av den äldre patienten. KONKLUSION: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att de har för lite kunskap i att ge palliativ vård till äldre personer. Bristen på brytpunktssamtal gör att patientens och dennes närståendes delaktighet i vården minskar och ibland uteblir helt. Dessutom tas beslutet om vård i livets slut ofta under patientens sista levnadsdygn, vilket inte ger denne möjlighet till delaktighet i beslut kring sin egen död. Increased age means life is coming to an end and is highly connected with illness. Palliative care aims to relieve suffering and to promote quality of life to patients who suffers from a life threatening disease or injury. All who is in need of palliative care shall be offered it, regardless of age or disease. Palliative care comprises multidisciplinary teamwork and the starting point of this work is the palliative turning point. The dying processes of older patients are usually longer than that of younger patients, making the identification of the palliative turning point difficult. A theory about health transition could be useful when describing nurses’ experiences of the transition to end of life care in older patients. AIM: To describe nurses’ experiences of the transition to end of life care. METHOD: A qualitative approach with semi structured interviews with four nurses who had experience of geriatric acute care. RESULTS: The result is summarized in four categories; no participation, symptomatic relief and nursing, knowledge, time, routines, directions & reflection and relatives. The nurses felt they had too little knowledge and time to provide good palliative care, and that the lack of a documented palliative turning point and late decisions on the transition to terminal care was a central part of the problems surrounding the care of the older patient. DISCUSSION: The study highlights the nurse's perceptions of the shortcomings of the current terminal care for the elderly frail patients. Where the lack of breakpoint call causes the patient and his related parties' participation in care reduces or sometimes absent. Moreover the decision about terminal care often during the patient's last days of life, which does not give him an opportunity to make decisions about his death

Death does not deal – nurses' experiences of transition to terminal care

BAKGRUND: Ökad ålder innebär att livet närmar sig sitt slut och har ett starkt samband med sjuklighet. Palliativ vård syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter som har en livshotande sjukdom eller skada. Alla som är i behov av palliativ vård ska erbjudas den, oavsett ålder och sjukdom. Startpunkten för palliativ vård är ett brytpunktssamtal. Hos den äldre patienten är det palliativa stadiet längre och identifikation av brytpunkt kan därmed försvåras. En teori om vårdens övergångar kan ge en ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av övergången till vård i livets slutskede SYFTE: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av övergången från kurativ eller palliativ vård till vård i livets slutskede. METOD: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av fyra sjuksköterskor med erfarenhet av geriatrisk akutsjukvård. RESULTAT: Resultatet presenteras i fyra kategorier: 1.ingen delaktighet, 2.symtomlindring och omvårdnad, 3.kunskap, tid, rutiner, direktiv och reflektion samt 4.närståendes betydelse. Studiens resultat belyser sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda äldre sköra patienter i livets slut. De ansåg sig ha för lite kunskaper och tid för att ge en god palliativ vård. Samtliga sjuksköterskor upplevde att bristen på brytpunktssamtal och sent beslut om övergång till vård i livets slut var en central del i problematiken kring vården av den äldre patienten. KONKLUSION: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att de har för lite kunskap i att ge palliativ vård till äldre personer. Bristen på brytpunktssamtal gör att patientens och dennes närståendes delaktighet i vården minskar och ibland uteblir helt. Dessutom tas beslutet om vård i livets slut ofta under patientens sista levnadsdygn, vilket inte ger denne möjlighet till delaktighet i beslut kring sin egen död.BACKGROUND: Increased age means life is coming to an end and is highly connected with illness. Palliative care aims to relieve suffering and to promote quality of life to patients who suffers from a life threatening disease or injury. All who is in need of palliative care shall be offered it, regardless of age or disease. Palliative care comprises multidisciplinary teamwork and the starting point of this work is the palliative turning point. The dying processes of older patients are usually longer than that of younger patients, making the identification of the palliative turning point difficult. A theory about health transition could be useful when describing nurses’ experiences of the transition to end of life care in older patients. AIM: To describe nurses’ experiences of the transition to end of life care. METHOD: A qualitative approach with semi structured interviews with four nurses who had experience of geriatric acute care. RESULTS: The result is summarized in four categories; no participation, symptomatic relief and nursing, knowledge, time, routines, directions & reflection and relatives. The nurses felt they had too little knowledge and time to provide good palliative care, and that the lack of a documented palliative turning point and late decisions on the transition to terminal care was a central part of the problems surrounding the care of the older patient. DISCUSSION: The study highlights the nurse's perceptions of the shortcomings of the current terminal care for the elderly frail patients. Where the lack of breakpoint call causes the patient and his related parties' participation in care reduces or sometimes absent. Moreover the decision about terminal care often during the patient's last days of life, which does not give him an opportunity to make decisions about his death

Teamarbete mellan distriktsjuksköterskan och ambulanssjuksköterskan vid akut omhändertagande inom primärvården

Bakgrund: Teamarbete vid akut omhändertagande mellan distriktssköterskan och ambulanssjuksköterskan inom primärvården avser en kort tid och snabba och korrekta beslut om vård och behandling är viktigt, för att inte mista värdefull tid eller information som kan spela roll för patientens vidare vård och hälsotillstånd. Brister i teamarbete kan leda till medicinska fel, skada kommunikationen och samarbetet mellan teammedlemmarna. Det kan leda till att patienten inte får den professionella vård patienten har rätt till. Syfte: Syftet med studien var att undersöka teamarbete mellan distriktssköterskan och ambulanssjuksköterskan vid akut omhändertagande inom primärvården. Metod: Webbaserad enkätstudie genomfördes i Södra Sverige med kvantitativ ansats där 168 distriktssköterskor och ambulanssjuksköterskor ingick. Resultat: Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan professionerna avseende teamarbete. Distriktssköterskor var mer nöjda med kommunikationen och överrapporteringen jämfört med ambulanssjuksköterskor. Ambulanssjuksköterskor var mer nöjda med samarbetet i teamet jämfört med distriktssköterskor. Slutsats: För att kunna möta patientens omvårdnadsbehov, stärka patientsäkerheten och förbättra resultaten för patienten behöver samarbetet och kommunikationen mellan teammedlemmarna fungera. Ett bra teamarbete innebär att medlemmarna används mer effektivt för att skapa en helhetssyn kring patienten

Pupils in Upper Secondary School and digital resources : A study on Upper Secondary School pupils' use and approach to digital resources in schools' design subject

Studien syftar till att undersöka hur elever som läser gymnasieämnet design använder sig av digitala resurser. Materialet samlades in genom intervju och enkätundersökning. Resultatet visar att eleverna i undersökningen använder flera digitala resurser, främst dator, ritplatta och mobil som används till inspiration, research, själva formgivningsarbetet och presentation. De använder också flera program. De flesta elever menar att resurserna underlättar arbetet. Eleverna förväntar sig att få jobba digitalt när de väljer att studera design