Prestera mera - – en kvalitativ studie om genus och psykisk ohälsa hos högstadieelever

Studiens syfte är att undersöka den psykiska ohälsan hos elever som går på högstadiet ur kuratorers perspektiv. Detta för att lyfta deras syn på problematiken och det preventiva arbete som bedrivs. Forskning visar att elevers psykiska hälsa har försämrats de senaste 20 åren och att tjejer mår sämre än killar. Med anledning av detta utgår denna studie med fokus på den sociala konstruktionen av roller och kategorier. Studiens frågeställningar är som följer: - Hur påverkar kön, klass, etnicitet och sexualitet tjejers psykiska ohälsa? - Vilken betydelse har konstruktionen av genus för hur tjejer och killar mår? - Vad har tjejer för makt att påverka sitt eget mående? (ej behandlad pga. materialbrist) - Hur upplever skolkuratorer problemen med psykisk ohälsa hos elever, och hur stor möjlighet har de att kunna hjälpa dessa personer? Studien är bedriven med kvalitativ metod i form av fem stycken intervjuer med skolkuratorer med en intervjuguide som grund. Resultaten är sedan analyserade med hjälp av meningskodning och narrativ analys. Studien visar tydliga tendenser till att psykisk ohälsa kan vara sammankopplat med högre prestationskrav hos tjejer i jämförelse med killar. Den visar även vissa tendenser att killar skulle vara mindre benägna att söka hjälp för sina problem och att prata om dem. En annan tydlig tendens var att elever som avviker från normen riskerar att blir retade eller hamna i utanförskap. Det preventiva arbetet skiljer sig mellan olika skolor och vilken effekt olika metoder har går ej att bedöma. En tolkning av detta arbete utifrån maktteori ger en ökad medvetenhet om skolans makt över eleverna, vilket skulle kunna effektivisera och precisera det förebyggande arbetet. Analys av resultat utifrån konstruktionsteorier ger en förklaring där skapandet av olika genusroller för tjejer och killar bidrar till olika möjligheter och begränsningar som i sin tur kan förklara att den psykiska ohälsan tar sig olika uttryck

"Det är väl ett sätt att bedöma tänker jag..." : En studie av lärares och elevers uppfattning av formativ bedömning på gymnasiet

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur två gymnasielärare och sju elever i årskurs 3 på gymnasiet förhåller sig till och uppfattar arbetet med formativ bedömning. Frågeställningarna för studien har varit: Hur beskriver två gymnasielärare att de arbetar med formativ bedömning? Upplever lärarna att eleverna tar ansvar för sitt eget lärande och i sådana fall hur? På vilka sätt kan lärarna påverka och utveckla sitt arbete med formativ bedömning? Uppfattar eleverna de formativa inslagen i undervisningen och i sådana fall hur? På vilket sätt förhåller sig lärarens och elevernas uppfattningar till varandra? Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjudata, där materialet har behandlats utifrån Paul Blacks och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Dessa strategier utgår ifrån klargörande av lärandemål, skapande av lärandeaktiviteter, framåtsyftande återkoppling, kamratbedömning och elevers självbedömning. Resultaten av studien visar att lärarna har ett aktivt förhållningssätt till formativ bedömning enligt Blacks och Wiliams strategier, där eleverna genom olika tekniker ges möjligheter till att ta ansvar över och äga sitt lärande. Lärarna upplever att eleverna tar ansvar för sitt lärande genom delaktighet i kursmoment och genom förvaltande av återkoppling. Det finns stora möjligheter till utveckling av arbetet med formativ bedömning, men ett hinder upplevs vara attityden till teknik och formativ bedömning, där det inte alltid finns en samsyn. Eleverna är positiva till de formativa inslagen i undervisningen, men upplever att variationerna är stora beroende på ämne och beroende på lärare. Det är önskvärt med en ökad tydlighet och valfrihet. Vid en jämförelse av lärare och elevers uppfattningar framkommer att kommunikation är både en värdefull men samtidigt komplicerad del. Syftet med den formativa bedömningen i undervisningen behöver både tydliggöras och synliggöras i alla led, så att kunskapen, lärandet och eleverna hamnar i fokus

"Det är väl ett sätt att bedöma tänker jag..." : En studie av lärares och elevers uppfattning av formativ bedömning på gymnasiet

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur två gymnasielärare och sju elever i årskurs 3 på gymnasiet förhåller sig till och uppfattar arbetet med formativ bedömning. Frågeställningarna för studien har varit: Hur beskriver två gymnasielärare att de arbetar med formativ bedömning? Upplever lärarna att eleverna tar ansvar för sitt eget lärande och i sådana fall hur? På vilka sätt kan lärarna påverka och utveckla sitt arbete med formativ bedömning? Uppfattar eleverna de formativa inslagen i undervisningen och i sådana fall hur? På vilket sätt förhåller sig lärarens och elevernas uppfattningar till varandra? Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjudata, där materialet har behandlats utifrån Paul Blacks och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Dessa strategier utgår ifrån klargörande av lärandemål, skapande av lärandeaktiviteter, framåtsyftande återkoppling, kamratbedömning och elevers självbedömning. Resultaten av studien visar att lärarna har ett aktivt förhållningssätt till formativ bedömning enligt Blacks och Wiliams strategier, där eleverna genom olika tekniker ges möjligheter till att ta ansvar över och äga sitt lärande. Lärarna upplever att eleverna tar ansvar för sitt lärande genom delaktighet i kursmoment och genom förvaltande av återkoppling. Det finns stora möjligheter till utveckling av arbetet med formativ bedömning, men ett hinder upplevs vara attityden till teknik och formativ bedömning, där det inte alltid finns en samsyn. Eleverna är positiva till de formativa inslagen i undervisningen, men upplever att variationerna är stora beroende på ämne och beroende på lärare. Det är önskvärt med en ökad tydlighet och valfrihet. Vid en jämförelse av lärare och elevers uppfattningar framkommer att kommunikation är både en värdefull men samtidigt komplicerad del. Syftet med den formativa bedömningen i undervisningen behöver både tydliggöras och synliggöras i alla led, så att kunskapen, lärandet och eleverna hamnar i fokus

"Det är väl ett sätt att bedöma tänker jag..." : En studie av lärares och elevers uppfattning av formativ bedömning på gymnasiet

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur två gymnasielärare och sju elever i årskurs 3 på gymnasiet förhåller sig till och uppfattar arbetet med formativ bedömning. Frågeställningarna för studien har varit: Hur beskriver två gymnasielärare att de arbetar med formativ bedömning? Upplever lärarna att eleverna tar ansvar för sitt eget lärande och i sådana fall hur? På vilka sätt kan lärarna påverka och utveckla sitt arbete med formativ bedömning? Uppfattar eleverna de formativa inslagen i undervisningen och i sådana fall hur? På vilket sätt förhåller sig lärarens och elevernas uppfattningar till varandra? Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjudata, där materialet har behandlats utifrån Paul Blacks och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Dessa strategier utgår ifrån klargörande av lärandemål, skapande av lärandeaktiviteter, framåtsyftande återkoppling, kamratbedömning och elevers självbedömning. Resultaten av studien visar att lärarna har ett aktivt förhållningssätt till formativ bedömning enligt Blacks och Wiliams strategier, där eleverna genom olika tekniker ges möjligheter till att ta ansvar över och äga sitt lärande. Lärarna upplever att eleverna tar ansvar för sitt lärande genom delaktighet i kursmoment och genom förvaltande av återkoppling. Det finns stora möjligheter till utveckling av arbetet med formativ bedömning, men ett hinder upplevs vara attityden till teknik och formativ bedömning, där det inte alltid finns en samsyn. Eleverna är positiva till de formativa inslagen i undervisningen, men upplever att variationerna är stora beroende på ämne och beroende på lärare. Det är önskvärt med en ökad tydlighet och valfrihet. Vid en jämförelse av lärare och elevers uppfattningar framkommer att kommunikation är både en värdefull men samtidigt komplicerad del. Syftet med den formativa bedömningen i undervisningen behöver både tydliggöras och synliggöras i alla led, så att kunskapen, lärandet och eleverna hamnar i fokus

Reading comprehension and reading strategies

Sammandrag Syftet med studien var att undersöka hur och i vilken mån andraspråkselever på gymnasiet använder sig av läsförståelsestrategier när de läser olika slags texter samt om det finns någon koppling mellan studieresultat och läsförståelsestrategier. Provresultat i läsförståelse på nationella provet korreleras med enkätens resultat i läsförståelsestrategier med praktiskt och analytiskt tänkande och med elevernas vistelsetid i Sverige. I studien används en kvantitativ undersökning i form av en enkät i pappersform. Enkäten besvarades av 16 elever som läser Svenska som andraspråk 1 på gymnasiet. Enkätens resultat visar att eleverna i stor utsträckning använder sig av alla läsförståelsestrategier med praktiskt och analytiskt tänkande. Undersökningen visar även att eleverna allmänt skattar sin användning av läsförståelsestrategier högt. Studien visar dock att det inte går att statistiskt säkerställa att det finns ett samband mellan elevernas provresultat i läsförståelse på nationella prov och deras användning av läsförståelsestrategier. Vistelsetiden visar inte heller någon koppling till deras provresultat

Corporate Citizenship in Sweden

Bakgrund: Vi tycker oss kunna skönja en utveckling i Sverige där potentialen för företagens sociala ansvarstagande ökat till följd av att den traditionella trygghetsgaranten, staten, alltmer dragit sig tillbaka. Samtidigt konstaterar vi att begreppen som behandlar detta område ofta saknar konkreta förslag på vilka aktiviteter som är lämpliga för företag att ägna sig åt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva statens roll och den allmänna opinionen i det svenska samhället vad avser förutsättningarna för företagens sociala ansvarstagande. Genom att företrädelsevis använda teoribildningen inom Corporate Citizenship ämnar vi visa och förklara vilka konkreta möjligheter detta kan innebära för företag verkandes i Sverige. Genomförande: Empirisk data har företrädelsevis samlats in med en postenkät riktad till 3000 individer ur den svenska allmänheten. Resultat: Välfärdsstatens tillbakadragande har skapat ett välfärdsvakuum där medborgarnas behov inte längre till fullo tillgodoses av staten. Vår undersökning visar vidare att den svenska allmänheten ger företagen legitimitet att agera som goda Corporate Citizens. De samhällsområden som är mest lämpade för företag att ägna sig åt i detta avseende är: arbetslöshetsbekämpning, brottsbekämpning, jämställdhet, kamp mot droger/missbruk, miljöfrågor, sjukvård, utbildning och äldreomsorg. Samarbete med ideella organisationer eller staten kan vara ett sätt att få legitimitet även inom andra samhällsområden För företag som inte är konsumentnära rekommenderar vi en tydlig kompetensbaserad koppling till det sociala ansvarstagandet. För konsumentnära företag finns även möjligheter att utnyttja kopplingar i det naturliga interagerande med det lokala samhället. Vi rekommenderar vidare företag att söka genomdriva sina Corporate Citizenship-projekt på en lokal nivå. Avslutningsvis finner vi att den svenska allmänheten både är mogen för och positivt inställd till att företagen på allvar börjar kommunicera ut sitt sociala ansvartagande

Accelerating 5G in the Nordic and Baltic region : steppingstones for cross border collaboration

Testbeds are pivotal in developing and deploying 5G infrastructure in the Nordic and Baltic region. This publication investigates the challenges, potentials and opportunities in a differentiated 5G regional landscape based on a SWOT analysis and mapping of the most advanced test facilities of the region. It aims to take the temperature of 5G activities, identifying valuable verticals such as the manufacturing industry, and indicating progress in a regional, national and cross-sectorial perspective. It provides insight into the region’s weaknesses and strongholds, as well as how important cross-border collaboration is in the fastforwarding 5G global race