666 research outputs found

    IR and Metasurface based mm-Wave Camera

    Get PDF
    We have developed a technique to measure low-power electromagnetic fields from mm-wave devices non-intrusively by combining a metasurface, designed to absorb power and focus the radiated power in a thermally isolated region, with an infrared camera. The metasurface consists of thermally isolated elements of low mass and highly emissive material for maximal IR conversion of the incident wave. The IR camera captures the converted energy and indirectly images the incident electromagnetic field on the metasurface. The setup combines multi-scale, multi-physical processes to conduct measurements of the incident electromagnetic fields in real time. In this work, the technique is presented and discussed. Measurements are carried out to demonstrate the technique and image the electromagnetic field of a radiating device. The results compare well with simulations and the technique can measure the low power density levels of consumer devices, as well as provide a general visualization of electromagnetic fields in a live setting

    Squaring Paul Tillich's ecclesiological circle

    Get PDF
    The thesis presents the hypothesis that the systematic theology of Paul Tillich (1886-1965) offers significant new benefits towards church unity. The methodology used in pursuit of this aim, is a critical analysis of Tillich's early and late thought. Tillich' s work was influenced by the German philosophical and theological schools and came to expression in American academia in his publication Systematic Theology. The results of this analysis reveal Tillich's consistent commitment to the concept of Gestalt. This finding has been broadened to include the concept that the strength of ecclesial unity is dependent upon the understanding that every ecclesial denomination is an effective element in the constituency of the whole Church. This argument is supported by a deconstruction of Tillich' s system that is keyed into the hermeneutical theories of Gadamer and Derrida. The system is then reconstructed in terms of a new Gestalt that turns on the hypothesis that there is a relationship of synthesis between philosophy and theology within the Tillichian system, rather than the complementary relationship that Tillich claims. This conclusion is based upon the system being perceived as being founded upon the Western classical philosophical and theological traditions. A critique of Tillich's incorporation of modern existential hermeneutics into this system is made principally in relation to the existentialist thought of Kierkegaard, Heidegger and Sartre. A hermeneutic of Tillich' s existential critique serves to highlight the questions that result from existential disruption rather than to label him as an existentialist per se. The system is thus moved forward into the post-modern context under new hermeneutics. An analysis of Tillich's ecclesiology reveals that this is both eschatological and Trinitarian in nature. The relationship between Tillich's system and ecclesiology is brought into dialogue by means of their being expressed in terms of an ecclesiological circle. These hermeneutics are compared and contrasted with the ecclesiologies of Zizioulas and Haight and the published ecumenical documents of The World Council of Churches in order to reveal their commonalties. When the system has thus been applied to the current ecumenical dialogue, then it becomes apparent that the raison d'etre of Tillich's system is the Church and the raison d'etre of the Church is the system. The squaring of Paul Tillich's ecclesiological circle is thus made complete.EThOS - Electronic Theses Online ServiceGBUnited Kingdo

    En studie av indata i energiberäkningar utförda i ett system- och bygghandlingsskede

    Get PDF
    Sammanfattning Titel: En studie av indata i energiberäkningar utförda i ett system- och bygghandlingsskede Författare: Joel Nilsson och Sven Lundgren, civilingenjör Väg- och Vattenbyggnadsprogrammet vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Handledare: Hans Bagge, Avdelningen för byggnadsfysik inom Institutionen för Byggoch Miljöteknologi vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Hans Söderling, NCC Construction Malmö. Examinator: Dennis Johansson, Avdelningen för installations- och klimatiseringslära inom Institutionen för Bygg- och Miljöteknologi vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att studera indata i energiberäkningar utförda under system- och bygghandlingsskedet av byggnaden Greenhouse i Malmö. Studien fokuserar på hur indata har ändrats mellan olika versioner av beräkningarna och hur en tredjepartsgranskning skulle kunna utföras. Specifikt studeras: o Vilka indata som använts i programmet vid energiberäkningarna utförda inom ramen för projektet. o Hur indata har ändrats mellan de olika versionerna av beräkningar. o Vilka delar av den totala energianvändningen som har beräknats med hjälp av energiberäkningsprogrammet. o Hur indata relaterar till de krav som ställts på Greenhouse. Metod och material: Omfattningen av de utförda energiberäkningarna är stor och ett urval av dessa beräkningar, benämnda som versioner i rapporten, görs. Det krävs också att ett verktyg skapas för att säkerställa att all indata i samtliga versioner studeras på ett likvärdigt och systematiskt vis. Verktyget, benämnd checklistan, skapas med bakgrund av en teoretisk beskrivning av en byggnads totala energianvändning, de energikrav som ställs på Greenhouse och en genomgång av energiberäkningsprogrammet IDA ICE som de studerade versionerna har utförts i. Utöver de lagstadgade kraven i Boverkets byggregler skall Greenhouse klara passivhuskrav enligt FEBY 12, uppnå betyg Guld i Miljöbyggnad och Miljöklass A i Miljöbyggprogram SYD. Checklistan delas upp i två huvuddelar; en på byggnadsnivå och en på lägenhetsnivå. Indata på byggnadsnivå behandlar ortspecifik data, byggnadselement, köldbryggor, luftläckage, värmeproducerande enhet, luftbehandlingsaggregat och övrig energi och förluster. På lägenhetsnivå studeras en lägenhet vilken ses som en referenslägenhet som anses representera stora delar av byggnaden. På lägenhetsnivå studeras indata gällande rumsgeometri, ventilation, rumsenheter och internvärmelaster. Totalt sett studeras 333 identifierade indata i 48 olika versioner av beräkningar. Resultat och analys: Av 333 identifierade indata är det 234 indata som har använts i minst en version och resterande 99 indata har aldrig tilldelats ett värde eller beskrivning. 129 av de 234 använda indata har varit konstanta från första till sista versionen. När modelleringen av byggnaden ökat i komplexitet han antalet använd indata ökat. Exempel på indata som har använts och som har ändrats mellan versionerna är indata för köldbryggor på byggnadsnivå där tolv indata har identifierats. Dessa indata har behandlat värmeflöden för elva specifika typer av köldbryggor och ett schablonvärde för samtliga köldbryggor. I de först upprättade versionerna i systemhandlingsskedet har antingen schablonvärdet använts eller indata för fyra specifika köldbryggor. Antalet använda indata för de specifika köldbryggorna har sedan ökat, där det i den sista studerade versionen i bygghandlingsskedet har använts indata för tio specifika typer av köldbryggor. Att de specifika köldbryggorna inte har använts i vissa av de första versionerna i systemhandlingsskedet skulle kunna bero på att de byggnadsdetaljer som ger upphov till köldbryggor inte varit projekterade tillräckligt detaljerat för att möjliggöra en beräkning av köldbryggorna. Några av de indata som varit konstanta genom samtliga versioner är sådana som varit kända från första början och där ingen anledning funnits att ändra dessa då de beskrivit gällande förutsättningar. Under ortspecifika data har bland annat den geografiska placeringen av byggnaden angetts, vilken är ett exempel på indata som varit konstant. Exempel på andra indata som har varit konstanta är vissa indata i luftbehandlingsaggregaten så som verkningsgraden på fläktarna. För att kunna analysera hur ändrad indata mellan versionerna har relaterat till ställda krav på byggnaden har vissa ställda krav undersökts för referenslägenheten. Kontroll av kravet på byggnadens specifika energianvändning enligt FEBY 12 om 50 kWh/m² har visat sig ha uppfyllts i flera av de studerade versionerna. I tidiga versioner under systemhandlingsskedet har dock energianvändningen ökat, och kravet inte uppfyllts, i samband med att antalet använd indata har ökat. I versionerna upprättade under senare del av systemhandlingsskedet och under hela bygghandlingsskedet har den specifika energianvändningen stabiliserats i kring av kravet på 50 kWh/m². Detta kan vara en konsekvens av att det gjorts byggnads- och installationstekniska förbättringar vilket medför förändrad indata baserade på erfarenheter från tidigare versioner där den specifika energianvändningen visat sig vara för hög. Exempelvis har U-värdet på flera av byggnadselementen minskats i anknytning till att den specifika energianvändningen stabiliserats kring kravet. Slutsatser: Resultaten i studien visar på att alla delar i den specifika energianvändningen i Greenhouse inte har varit en del av beräkningarna i IDA. Delar som transmissionsförluster, luftläckage, ventilation och återvunnen värme har varit en del av de studerade versionerna. Det finns också delar av den specifika energianvändningen som delvis funnits med i versionerna; distributions- och reglerförluster, värmetillskott och värmetillskott via solstrålning, samt fastighetsel. Tappvarmvattenanvändning har endast funnits med i en version. Undersökningen av relationen mellan indata och ställda krav kan inte användas som underlag för slutsatser om hur den verkliga byggnaden kommer att förhålla sig till respektive krav. Det beror på avgränsningar, förenklingar och antaganden gjorda i studien. Detta medför att kontrollen av indata i förhållande till kraven endast skall ses som ett sätt att analysera indata i de studerade versionerna. Undersökningen av indata i relation till kraven visar på att det finns krav som inte har uppfyllts i vissa av versionerna. Möjligheten att genomföra en tredjepartsgranskning av energiberäkningar utförda i IDA anses vara begränsad. Studien har visat på att förenklingar och antagande har gjorts vid utförandet av beräkningarna som blir svåra för en tredje part att tolka i efterhand.Tillhör examensarbete TVIT-5053 En studie av indata i energiberäkningar utförda i ett system- och bygghandlingsskede Sammanfattning av examensarbete i installationsteknik - LTH Joel Nilsson, Sven Lundgren Byggnader står i dag för ca 40 % av energianvändningen i Sverige. För att uppnå de miljömål som regeringen har formulerat så har de delat ut uppdrag till olika myndigheter däribland Boverket. Man ålägger Boverket att bland annat ”verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås”. Boverket har möjlighet att genom sina byggregler (BBR) ställa olika typer av krav på det som skall byggas. För att säkerställa att de byggnader som uppförs verkligen använder den mängd energi som projekterats genomförs energiberäkningar med hjälp av datorbaserade energiberäkningsprogram för att modellera en byggnads energianvändning. För att dessa beräkningar skall bli så noggranna som möjligt krävs det att det används indata som representerar den byggnad som skall modelleras i programmet. En ökad förståelse för hur indata har utvecklats under en energiberäkningsprocess skulle kunna vara av stort intresse vid en tredjepartsgranskning där en granskning mellan uppmätt och beräknad energianvändning skall göras. Granskningen behöver inte nödvändigtvis göras med bakgrund av att det visat sig vara en skillnad mellan uppmätt och beräknad energianvändning, utan den skulle lika gärna kunna genomföras med syftet att föra vidare goda erfarenheter från ett projekt där den uppmätta och den beräknade energianvändningen visat sig stämma väl överens. Syftet med studien var att studera indata i energiberäkningar utförda under system- och bygghandlingsskedet av byggnaden Greenhouse i Malmö. Studien fokuserade på hur indata har ändrats mellan olika versioner av beräkningarna och hur en tredjepartsgranskning skulle kunna utföras. Det krävdes att ett verktyg skapades för att säkerställa att all indata i samtliga versioner kunde studeras på ett likvärdigt och systematiskt vis. Verktyget, benämnd checklistan, skapades med bakgrund av en teoretisk beskrivning av en byggnads totala energianvändning, de energikrav som ställts på Greenhouse och en genomgång av energiberäkningsprogrammet IDA ICE som de studerade versionerna har utförts i. Utöver de lagstadgade kraven i Boverkets byggregler skall Greenhouse klara passivhuskrav enligt FEBY 12, uppnå betyg Guld i Miljöbyggnad och Miljöklass A i Miljöbyggprogram SYD. Checklistan delades upp i två huvuddelar; en på byggnadsnivå och en på lägenhetsnivå. Indata på byggnadsnivå behandlade ortspecifik data, byggnadselement, köldbryggor, luftläckage, värmeproducerande enhet, luftbehandlingsaggregat och övrig energi och förluster. På lägenhetsnivå studerades en lägenhet vilken sågs som en referenslägenhet som ansågs representera stora delar av byggnaden. På lägenhetsnivå studerades indata gällande rumsgeometri, ventilation, rumsenheter och internvärmelaster. Totalt sett studerades 333 identifierade indata i 48 olika versioner av beräkningar. Av 333 identifierade indata var det 234 indata som hade använts i minst en version och resterande 99 indata hade aldrig tilldelats ett värde eller beskrivning. 129 av de 234 använda indata hade varit Tillhör examensarbete TVIT-5053 konstanta från första till sista versionen. När modelleringen av byggnaden ökade i komplexitet ökade antalet använd indata. Exempel på indata som har använts och som har ändrats mellan versionerna var indata för köldbryggor på byggnadsnivå där tolv indata identifierades. Dessa indata behandlade värmeflöden för elva specifika typer av köldbryggor och ett schablonvärde för samtliga köldbryggor. I de först upprättade versionerna i systemhandlingsskedet hade antingen schablonvärdet använts eller indata för fyra specifika köldbryggor. Antalet använda indata för de specifika köldbryggorna ökade sedan, där det i den sista studerade versionen i bygghandlingsskedet hade använts indata för tio specifika typer av köldbryggor. Att de specifika köldbryggorna inte hade använts i vissa av de första versionerna i systemhandlingsskedet skulle kunna bero på att de byggnadsdetaljer som gett upphov till köldbryggor inte varit projekterade tillräckligt detaljerat för att möjliggöra en beräkning av köldbryggorna. Några av de indata som varit konstanta genom samtliga versioner var sådana som varit kända från första början och där ingen anledning funnits att ändra dessa då de beskrivit gällande förutsättningar. Under ortspecifika data har bland annat den geografiska placeringen av byggnaden angetts, vilken är ett exempel på indata var konstant. Exempel på andra indata som var konstanta är vissa indata i luftbehandlingsaggregaten så som verkningsgraden på fläktarna. För att kunna analysera hur ändrad indata mellan versionerna relaterade till ställda krav på byggnaden undersöktes vissa ställda krav för referenslägenheten. En jämförelse mellan byggnadens beräknade specifika energianvändning och det krav som enligt FEBY 12 finns om en specifik energianvändning av maximalt 50 kWh/m² visar att de beräknade värdena i flera av de studerade versionerna hamnar under den ställda kravnivån. I tidiga versioner under systemhandlingsskedet har dock energianvändningen ökat, och överstigit krav nivåerna, i samband med att antalet använd indata har ökat. I versionerna upprättade under senare del av systemhandlingsskedet och under hela bygghandlingsskedet har den beräknade specifika energianvändningen stabiliserats i kring kravet på 50 kWh/m². Detta kan ha varit en konsekvens av att indata har justerats till bättre värden utifrån erfarenhet av tidigare versioner där den beräknade specifika energianvändningen varit högre en den satta kravnivån. Exempelvis har U-värdet på flera av byggnadselementen minskats i anknytning till att den specifika energianvändningen stabiliserats kring kravet. Resultaten i studien visade på att alla delar i den specifika energianvändningen i Greenhouse inte har varit en del av beräkningarna i IDA. Delar som transmissionsförluster, luftläckage, ventilation och återvunnen värme var en del av de studerade versionerna. Det fanns också delar av den specifika energianvändningen som delvis var med i versionerna; distributions- och reglerförluster, värmetillskott och värmetillskott via solstrålning, samt fastighetsel. Tappvarmvattenanvändning fanns endast med i en version. Indata i relation till kraven visade på att det var många krav som inte uppfyllts i versionerna. Kontrollerna baserades på antaganden och förenklingar som gör att detta resultat inte kan ses som ett underlag för att dra slutsatser om huruvida den verkliga byggnaden kommer att uppfylla de kontrollerade kraven eller inte. Möjligheten att genomföra en tredjepartsgranskning av energiberäkningar utförda i IDA ansågs vara begränsad. Studien har visat på att förenklingar och antagande har gjorts vid utförandet av beräkningarna som blir svåra för en tredje part att tolka i efterhand

    Exploration of some personal factors with the International Classification of Functioning, Disability and Health Core Set for Stroke

    Get PDF
    Objective: The aim of this study was to explore the influence of personal factors (i.e. age, gender, place of residence and time since onset of stroke) on self-perceived functioning and environmental factors, using the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) Core Set for Stroke (extended version) as a framework. Design: Cross-sectional study. Participants: A total of 243 community-dwelling persons (53% men) with prior stroke (6 months to 13 years) with a mean age of 68 years (age range 24-95 years). Methods: Regression analysis of 4 personal factors (age, gender, place of residence, and time since onset of stroke) was used to explore their influence on different components, domains and categories of functioning and environmental factors, evaluated with the extended version of the Comprehensive ICF Core Set for Stroke. Results: The personal factors had statistically significant predictive values for almost all the categories, domains and components of functioning and environmental factors examined in this study. These factors influence self-perceived functional outcome and environmental factors in terms of being barriers or facilitators in various ways. Conclusion: Personal factors, such as age, gender, place of residence and time since onset of stroke, influence self-perceived functioning and environmental factors.publishersversionPeer reviewe

    Cultural perspectives on vaginal birth after previous caesarean section in countries with high and low rates — A hermeneutic study

    Get PDF
    BackgroundCaesarean section (CS) rates are increasing worldwide, an increase that is multifactorial and not well understood. There is considerable variation in the rates of vaginal birth after prev ..

    Construct Validity of the Swedish Version of the Revised Piper Fatigue Scale in an Oncology Sample—A Rasch Analysis

    Get PDF
    AbstractObjectivesFatigue is a common and distressing symptom in cancer patients due to both the disease and its treatments. The concept of fatigue is multidimensional and includes both physical and mental components. The 22-item Revised Piper Fatigue Scale (RPFS) is a multidimensional instrument developed to assess cancer-related fatigue. This study reports on the construct validity of the Swedish version of the RPFS from the perspective of Rasch measurement.MethodsThe Swedish version of the RPFS was answered by 196 cancer patients fatigued after 4 to 5 weeks of curative radiation therapy. Data from the scale were fitted to the Rasch measurement model. This involved testing a series of assumptions, including the stochastic ordering of items, local response dependency, and unidimensionality. A series of fit statistics were computed, differential item functioning (DIF) was tested, and local response dependency was accommodated through testlets.ResultsThe Behavioral, Affective and Sensory domains all satisfied the Rasch model expectations. No DIF was observed, and all domains were found to be unidimensional. The Mood/Cognitive scale failed to fit the model, and substantial multidimensionality was found. Splitting the scale between Mood and Cognitive items resolved fit to the Rasch model, and new domains were unidimensional without DIF.ConclusionsThe current Rasch analyses add to the evidence of measurement properties of the scale and show that the RPFS has good psychometric properties and works well to measure fatigue. The original four-factor structure, however, was not supported

    Cross-diagnostic validity in a generic instrument: an example from the Functional Independence Measure in Scandinavia

    Get PDF
    BACKGROUND: To analyse the cross-diagnostic validity of the Functional Independence Measure (FIM™) motor items in patients with spinal cord injury, stroke and traumatic brain injury and the comparability of summed scores between these diagnoses. METHODS: Data from 471 patients on FIM™ motor items at admission (stroke 157, spinal cord injury 157 and traumatic brain injury 157), age range 11–90 years and 70 % male in nine rehabilitation facilities in Scandinavia, were fitted to the Rasch model. A detailed analysis of scoring functions of the seven categories of the FIM™ motor items was made prior to testing fit to the model. Categories were re-scored where necessary. Fit to the model was assessed initially within diagnosis and then in the pooled data. Analysis of Differential Item Functioning (DIF) was undertaken in the pooled data for the FIM™ motor scale. Comparability of sum scores between diagnoses was tested by Test Equating. RESULTS: The present seven category scoring system for the FIM™ motor items was found to be invalid, necessitating extensive rescoring. Despite rescoring, the item-trait interaction fit statistic was significant and two individual items showed misfit to the model, Eating and Bladder management. DIF was also found for Spinal Cord Injury, compared with the other two diagnoses. After adjustment, it was possible to make appropriate comparisons of sum scores between the three diagnoses. CONCLUSION: The seven-category response function is a problem for the FIM™ instrument, and a reduction of responses might increase the validity of the instrument. Likewise, the removal of items that do not fit the underlying trait would improve the validity of the scale in these groups. Cross-diagnostic DIF is also a problem but for clinical use sum scores on group data in a generic instrument such as the FIM™ can be compared with appropriate adjustments. Thus, when planning interventions (group or individual), developing rehabilitation programs or comparing patient achievements in individual items, cross-diagnostic DIF must be taken into account

    Samvetet - En vinnande investeringsstrategi?

    Get PDF
    Syftet med uppsatsen är att undersöka om företag som tar ett stort ansvar och aktivt jobbar med hållbar utveckling inom miljöfrågor har genererat en över- eller underavkastning jämfört med företag som inte har en lika tydlig strategi inom hållbar utveckling inom miljö. Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats där empirin bygger på insamlad historisk kursdata från utvalda aktier på Stockholmsbörsen. Den primära datan är av kvantitativ karaktär och var grundläggande vid genomförandet av analysen som baseras på applicerbara ekonomiska och statistiska teorier och modeller. De utvalda aktierna användes för att konsturera portföljer med olika sammansättning för att analysera eventuella skillnader portföljerna emellan. Portföljerna jämfördes och analyserades sedan utifrån värdeutveckling samt de riskjusterade måtten Jensens alfa och Sharpe-kvot. Utifrån studiens resultat är det svårt att dra några generella slutsatser sett till samtliga portföljers prestation. Resultaten för de olika portföljerna uppvisar inte något mönster då det varierar mellan vilken av portföljerna innehållande företag med stort ansvarstagande inom miljö eller företag med mindre välutvecklad strategi för miljöfrågor som presterat bäst mellan de olika portföljsammansättningarna.In the 1980s the term sustainable development was introduced and became, due to the UN report “our common future”, a wide spread concept. This and the awareness of the general public lead to the implementation of an extensive environmental policy within the Swedish legislation. Companies have different ways of approaching the policy regarding the environment; some do the bare minimum and others have comprehensive strategies to minimize their environmental footprint. A common belief is that a company’s strive for sustainability will result in significant costs. On the contrary recent studies imply that sustainability is a way of streamlining businesses that reduces costs and creates competitive advantages. The question which we mean to answer in this paper is: “To which level do companies that work actively with the development of sustainability generate excess return compared to companies that do not?” This paper takes a quantitative approach that is based on the formation of eight different portfolios. These portfolios are constructed from two groups of companies that differ in their level of sustainability. The groups are primarily based on a report conducted by Folksam in 2013. The companies are selected based on their grade of sustainability determined by Folksam, line of business and market value. The two groups that consists of 16 different companies each, is the foundation for the construction of four portfolio types: Mean-variance (optimal), minimum variance, value weighted and equal weighted. The portfolios are observed over a time period of ten years between 2005 and 2015. In addition to being compared to each other they are also compared against the benchmark index which for this study is Stockholm OMX PI. The portfolios have not shown a significant general trend over the selected time period and therefore not provided the result necessary to confirm the study's hypothesis. The portfolios that consist of companies with extensive environmental policy showed higher return in some cases and underperformed in others. Similar results came from the risk-adjusted return. Because of the reasons stated above no conclusion can be made about the excess return of companies with extensive environmental policies
    corecore