Serum metabolite signature predicts the acute onset of diabetes in spontaneously diabetic congenic BB rats

The clinical presentation of type 1 diabetes is preceded by a prodrome of beta cell autoimmunity. We probed the short period of subtle metabolic abnormalities, which precede the acute onset of diabetes in the spontaneously diabetic BB rat, by analyzing the serum metabolite profile detected with combined gas chromatography/mass spectrometry (GC/MS) and liquid chromatography/mass spectrometry (LC/MS). We found that the metabolite pattern prior to diabetes included 17 metabolites, which differed between individual diabetes prone (DP) BB rats and their age and sex matched diabetes resistant (DR) littermates. As the metabolite signature at the 40 days of age baseline failed to distinguish DP from DR, there was a brief 10-day period after which the diabetes prediction pattern was observed, that includes fatty acids (e.g. oleamide), phospholipids (e.g. phosphocholines) and amino acids (e.g. isoleucine). It is concluded that distinct changes in the serum metabolite pattern predict type 1 diabetes and precede the appearance of insulitis in spontaneously diabetic BB DP rats. This observation should prove useful to dissect mechanisms of type 1 diabetes

Lokalhistoriens plats i historieundervisningen : En systematisk litteraturstudie om den plats lokalhistoria har i historieundervisningen

Syftet med den här studien var att få kunskaper om vad tidigare forskning kommit fram till gällande lokalhistoria i historieundervisningen. Det som undersöktes var om lokalhistoria inkluderas i historieundervisningen och vad som påverkar dess utsträckning, på vilket sätt lokalhistoria tillämpas i undervisningen samt vilka för- och nackdelar det finns med att undervisa i lokalhistoria. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Det innebär att tidigare genomförd och publicerad forskning i området sammanställts. Resultatet inkluderar svensk forskning som skett i lågstadienivå till universitetsnivå. Lokalhistoria beskrivs tydligt i kursplanen i historia för lågstadiet och blir mer ovanligt ju äldre eleverna blir. Om det faktiskt är mer vanligt på lågstadiet än för de andra årskurserna var inte möjligt att besvara i denna litteraturstudie på grund av brist på forskning. Det som setts är att närområdesstudier i lokalhistoria är ett ovanligt inslag som i de flesta fall tillämpas vid temaarbeten. Den undersökta forskningen visar tydligt att lärarnas initiativ är den avgörande faktorn för den utsträckning undervisning i lokalhistoria har. Utan lärarnas engagemang skulle undervisningen i lokalhistoria utebli på skolorna. Lokalhistoria kan inkluderas i undervisningen på många olika sätt. Generellt sett är det att låta eleverna ta del av lokalhistoriska dokument, besöka historiska miljöer eller ge eleverna möjlighet att arbeta praktiskt med sysslor och redskap från förr. Forskningen beskriver att det finns många fördelar med att arbeta med lokalhistoria. Detta arbetssätt kan konkretisera det historiska stoffet, skapa ett intresse för historieämnet hos eleverna och utveckla deras historiemedvetande. De främsta nackdelarna med lokalhistoria i historieundervisningen är enligt den tidigare forskningen att det är tidskrävande, eftersom lärarna själva måste finna eller skapa eget material.SO</p

Lokalhistoria i historieundervisningen för årskurs 1–3 : En enkätundersökning om lärares förhållningssätt till lokalhistorians plats i historieundervisningen

Syftet med denna studie var att undersöka om lärare på svenska skolor undervisar lokalhistoria i historieundervisningen för årskurs ett till tre. Inom ramen för detta syfte undersöktes om lokalhistoria inkluderas i historieundervisningen, vilka årskurser undervisningen sker i, hur ofta detta undervisas och vilka för- och nackdelar lärare kan se med denna undervisning. En nätbaserad enkät skickades ut till 525 rektorer som fick i uppdrag att skicka enkäten vidare till sina anställda. Det ledde till att 262 svar samlades in genom enkäten. Resultatet visar att majoriteten av alla lärare i årskurs ett till tre undervisar lokalhistoria och att det blir vanligare ju äldre eleverna blir. I undersökningen utgick jag från att det finns tre olika former av närområdesstudier inom lokalhistoria. Dessa är tillfällen där eleverna får ta del av lokalhistoriska fakta genom dokument och berättelser, besök vid historiska miljöer och till sist tillfällen där eleverna får prova äldre sysslor och redskap. Den första formen var den mest vanliga och den sista formen var relativt sällsynt gentemot de andra formerna. Lärarna lyfter fram många fördelar med den lokalhistoriska undervisningen. De främsta fördelarna var att det utgår från det som ligger nära eleverna och på så sätt konkretiseras stoffet. De nackdelar som lyfts fram är att många lärare anser att det är svårt att hitta lokalhistoriskt material, att det kostar för mycket och att det är tidskrävande

Regulation of lipid metabolism in rat and 3T3-L1 adipocytes; Cross-talk between Insulin, the neuro-peptides PACAP/VIP and with B1-integrins

Type 2 Diabetes is a disorder that increases globally, but mainly in the western world. One of the hallmarks of Type 2 diabetes is insulin resistance in the target tissues of insulin action (adipose tissue, liver and skeletal muscle). In addition, most patients with Type 2 diabetes are obese. Increased release of free fatty acids from the enlarged and/or dysfunctional adipose tissue is suggested to be a direct cause of insulin resistance. Understanding regulation of adipocyte metabolism and intracellular signaling is therefore of great importance for further understanding of the development and treatment of insulin resistance and Type 2 diabetes. Results presented in this thesis demonstrate that the neuro-peptide pituitary adenylate cyclase-activating polypeptide (PACAP) is able to act directly on adipocytes in dual manners, depending on the presence or absence of insulin. In the absence of insulin, PACAP is able to efficiently stimulate lipolysis in a protein kinase A (PKA)-dependent manner. However, when insulin is present, PACAP-induced lipolysis is abolished and PACAP switches to potentiate insulin-induced lipogenesis. Furthermore, the lipolytic effects mediated by PACAP and the related vasoactive intestinal polypeptide (VIP) were shown to be mediated by VPAC2-R, one of three PACAP/VIP receptors expressed on rat adipocytes. However, activation of VPAC1-R and VPAC2-R resulted in activation of PKA, although only VPAC2-R stimulation resulted in lipolysis. It is conceivable to hypothesize that lipolysis and lipogenesis might be mediated via different PACAP-receptors and that PACAP signaling pathways are able to stimulate independent pools of cAMP and PKA. The potential impact of β1-integrin activation on insulin signaling was also studied in this thesis. Most cells cannot survive unless they are properly connected to the extracellular matrix. It has been hypothesized that insulin and growth factor signaling is closely integrated. The preliminary results presented in this thesis indicate that β1-integrins may act to potentiate phosphorylation of insulin signaling components in 3T3-L1 adipocytes, but not in primary adipocytes. However, further studies in this matter are needed. Taken together, this thesis has contributed to further understanding of PACAP/VIP effects and the signaling mechanisms whereby these peptides exert their effects in adipocytes. Furthermore, the importance of cross-talk between the insulin signaling pathways and those elicited by G-protein coupled receptors (GPCRs) and integrins has been emphasized

Föräldrakommunikation : En studie om kommunikationen mellan hem och förskola

Studien undersöker vilka grundläggande processer som påverkar relationen mellan hem och förskola och vilken betydelse dessa har för verksamheten i förskolan. Syftet är att få en ökad förståelse och ökad kunskap om kommunikationen mellan hem och förskola, samt vad som påverkar denna och hur den kan förbättras

HR:s medverkan i ledningsgrupper : En studie som visar vad HR:s medverkan i ledningsgrupper kan ha för betydelse för en organisation

Det är svårt att få en organisation och dess individer att enas om vad som går att mäta, vadsom är viktigt att mäta och framförallt hur man ska mäta. Syftet med denna studie var attundersöka om det inom Trafikverket fanns några upplevda effekter av HR-funktionens stödoch medverkan i ledningsgrupperna samt således se om HR behöver finnas representerade iledningsgrupper inom Trafikverket. Frågeställningen utgår från vårt syfte och delas upp i tremindre frågor. För att möjliggöra undersökningen vill författarna besvara följande frågor:1. Vad anser ledningsgrupperna och HR att syftet med en ledningsgrupp inomTrafikverket är?2. Vilken roll och syfte upplever ledningsgrupper att HR har inom Trafikverket och vilkaeffekter upplever de till följd av detta?3. Hur uppfattar HR sin egen roll och sitt eget syfte inom Trafikverket samt vilkaeffekter upplever HR att de har på ledningsgrupperna och organisationen?Författarna fick möjligheten att genomföra en fallstudie på en avdelning inom Trafikverketdär HR finns representerad i vissa ledningsgrupper men inte andra. Yeung och Berman (1997)menar att de begrepp som kopplar ihop HR och verksamhetsstyrning tyvärr inte är särskiltvälutvecklade i dagens organisationer och att de nuvarande HR åtgärderna inte är tillräckligtvälformulerade för att tydligt visa vilka effekter HR har på företagets resultat.Genom intervjuer med olika chefer och en HR-representant har författarna följande slutsatser: En ledningsgrupps sammansättning behöver inte vara statisk. Det finns ingen klart uttalad definition av vad HR står för inom organisationen. Det råder delade meningar om varför HR inte finns representerad i allaledningsgrupper. Syftet med HR är att föra personalens talan i organisationen och värna ompersonalfrågor igenom hela organisationen. Det är upp till varje organisation själv attdefiniera syftet med HR i deras organisation och följa detta

Attityder och motivation till textbaserade problemlösningsuppgifter : En kvantitativ studie av elevers syn på problemlösningsuppgifter i årskurs fyra

I denna undersökning syftar vi till att utforska årskurs fyra elevers attityder till textbaserade problemlösningsuppgifter. Genom att använda digitala enkäter som vårt huvudsakliga insamlingsverktyg och tillämpa Self-Determination Theory (SDT) som vår teoretiska inramning, strävade vi efter att erhålla insikter om elevernas motivation och attityd till problemlösningsuppgifter.  Resultaten av den tidigare forskningen visar att elevers attityder till största del är positiva när de arbetar med textbaserade problemlösningsuppgifter, vilket vårt resultat bekräftar. Oavsett elevernas individuella attityder, visade våra resultat en tydlig preferens för att arbeta i grupp snarare än individuellt. Elever med en positiv attityd tenderar att uppfatta textbaserade problemlösningsuppgifter som lätta, medan de med en mer negativ attityd hade en mer neutral syn på svårighetsgraden. Dessa resultat bidrar till en förståelse för vad som eventuellt skulle kunna motivera eleverna till att arbeta med textbaserade problemlösningsuppgifter.  Genom att öka vår förståelse för elevers attityder och motivation kring problemlösning, kan vi bättre anpassa undervisningsmetoder och lärandemiljöer för att främja deras deltagande och engagemang. Detta är särskilt viktigt för att skapa en gynnsam inlärningsmiljö där elever känner sig motiverade och kompetenta att ta itu med textbaserade problemlösningsuppgifter