20 research outputs found

    Integrerad rapportering i svenska organisationer : motiv till implementering, fördelar och utmaningar

    Get PDF
    Sustainability reporting has increased over the years due to stakeholder demands. Traditional sustainability reports have an isolated approach to sustainability and disclose information regarding social and environmental issues separate from the financial report. Critics mean that isolated sustainability reports are too long and complex for numerous stakeholders, not provided in a way that facilitates stakeholders’ understanding of the business and the entire organization. Critics also claim that the reports fail to connect the different dimensions of sustainability, and thus does not create a comprehensive picture of a company’s sustainability impact. Integrated reporting has been praised as a solution to the issues, compared to traditional sustainability reporting. Integrated reporting combines social- and environmental information with financial information. Integrated reporting should also result in integrated thinking within the organization. However, the research field of integrated reporting is relatively novel and contains limited knowledge about how integrated reporting is applied and perceived in organizations, which is important for assessing its potential outcome. The aim of this project is to explain how integrated reporting is perceived by organizations applying it, and to clarify what enables and limits its development. This is done by placing integrated reporting in the context of corporate communication, stakeholder theory and the institutional context that shape organizational behavior. This project applies a qualitative, flexible, multiple case-study approach in which integrated reporting in Swedish organizations is the unit of analysis. To collect data, 13 in-depth interviews were conducted with representatives from seven Swedish organizations using integrated reporting, and two consultants serving as integrated reportingexperts. The findings suggest that integrated reporting is applied as annual reports instead of as separate reports, and that many reports are combined even though being referred to as integrated. According to the findings, the motive for implementing integrated reporting is either for the organizations to use it as a communication tool for signaling legitimacy towards stakeholders, or as a management tool. Furthermore, the most prominent perceived benefits of integrated reporting are integrated thinking, organizational changes, integration of sustainability throughout the organization and the breakdown of silos. Perceived challenges of integrated reporting are diffuse guidelines, lack of knowledge and resistance among auditors, a difficulty to combine integrated reporting with GRI-standards for sustainability reporting and, a misunderstanding about what integrated reporting is and how it should be applied.PĂ„ grund av nya lagar och krav frĂ„n intressenter har hĂ„llbarhetsrapportering ökat under de senaste Ă„ren. Traditionell hĂ„llbarhetsrapportering presenterar hĂ„llbarhetsinformation separerat frĂ„n finansiell information. Kritiker menar att traditionella hĂ„llbarhetsrapporter Ă€r för lĂ„nga och komplicerade och inte heller ger en tydlig bild av företaget och dess hĂ„llbarhetspĂ„verkan. Integrerad rapportering har blivit lovordat som en ny lösning till dessa problem, eftersom en integrerad rapport integrerar hĂ„llbarhets- och finansiell information. Integrerad rapportering Ă€r dock ett nytt fenomen och det finns inte mycket forskning inom Ă€mnet, framförallt inte gĂ€llande hur integrerad rapportering uppfattas av de organisationer som tillĂ€mpar det, samt dess fördelar och utmaningar. Syftet med denna studie Ă€r att förklara hur integrerad rapportering upplevs av dess anvĂ€ndare, samt att klargöra vad som möjliggör och begrĂ€nsar dess utveckling. Detta har gjorts, i det hĂ€r projektet, genom att analysera integrerad rapportering som en typ av företagskommunikation. Vidare har legitimitetsteori, institutionell teori och intressentteori anvĂ€nts som det konceptuella ramverket för att analysera fenomenet integrerad rapportering. Projektet tillĂ€mpar en kvalitativ och flexibel metodik dĂ€r integrerad rapportering bland svenska organisationer utgör analysenheten. Data har samlats in genom 13 djupintervjuer med representanter frĂ„n sju organisationer som anvĂ€nder sig av integrerad rapportering, samt tvĂ„ experter inom integrerad rapportering. Enligt resultaten tillĂ€mpas integrerad rapportering som en typ av Ă„rsredovisning, snarare Ă€n som en separat rapport. MĂ„nga Ă€r Ă€ven ”kombinerade” trots att de kallas integrerade. Enligt resultaten implementeras integrerad rapportering dels som ett kommunikationsverktyg, men ocksĂ„ som ett verktyg för ledningen för att integrera hĂ„llbarhet inom organisationen. Upplevda fördelar med integrerad rapportering Ă€r integrerat tĂ€nkande, organisationsförĂ€ndringar, integrering av hĂ„llbarhet bland organisationens avdelningar samt minskade siloeffekter. Upplevda utmaningar Ă€r otydliga riktlinjer, kunskapsbrist och motstĂ„nd bland revisorer, en upplevd svĂ„righet att kombinera integrerad rapportering och GRI, samt ett missförstĂ„nd om vad integrerad rapportering Ă€r och hur det bör tillĂ€mpas

    The Caring Nurse-Patient Relationship - A Mutual Endeavour

    Get PDF
    Bakgrund: OmvĂ„rdnaden som verksamhet grundas pĂ„ en humanistisk mĂ€nniskosyn dĂ€r vĂ€rden som barmhĂ€rtighet, omsorg och kĂ€rlek till mĂ€nniskor Ă„terfinns. För att en god och personlig vĂ„rd ska kunna uppnĂ„s Ă€r det av stor betydelse att patienten upplever ett förtroende för sjuksköterskans bedömningar, professionella handlingar men ocksĂ„ för sjuksköterskan som person. VĂ„rdrelationen kan beskrivas som kĂ€rnan inom sjĂ€lva vĂ„rdandet. Det finns flera synsĂ€tt pĂ„ en vĂ„rdrelation, ett av dessa innebĂ€r att en tydlig grĂ€ns saknas mellan begreppen vĂ„rdrelation och vĂ„rdande relation. I alla omvĂ„rdnadssituationer sker en stĂ€ndig förĂ€ndring dĂ„ sjuksköterska och patient genom det mellanmĂ€nskliga samspelet pĂ„verkar varandra i en process. Syfte: Att beskriva vad en vĂ„rdande relation mellan sjuksköterska och patient bestĂ„r av. Metod: Uppsatsen Ă€r en litteraturöversikt och baserades pĂ„ 13 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Artiklarna hĂ€mtades frĂ„n tvĂ„ olika databaser. Det insamlade materialet kvalitetsbedömdes med hjĂ€lp av en kvalitativ granskningsmall. Artiklarna granskades, likheter och skillnader mellan fynden i de olika artiklarna identifierades och utifrĂ„n dessa formulerades övergripande teman och subteman. Resultat: Resultatet presenterades i tvĂ„ huvudteman och sex subteman. Att skapa en vĂ„rdande relation mellan sjuksköterska och patient med subteman: Ömsesidighet och ansvar i relationen, att vĂ„ga komma nĂ€ra, att skapa tillit, en relation pĂ„ ett djupare plan. Hinder för en vĂ„rdande relation mellan sjuksköterska och patient med subteman: Brist pĂ„ tid, att kĂ€nna sig osynlig. Slutsats: Ovan nĂ€mnda teman visade sig vara viktiga bestĂ„ndsdelar i en vĂ„rdande relation. I resultatet framkom Ă€ven hinder för att skapa en vĂ„rdande relation, nĂ„got som sjuksköterskan behöver vara uppmĂ€rksam pĂ„

    FörutsÀttningar för en ökad digitaliseringsgrad pÄ byggarbetsplats : En kvalitativ studie om digitaliseringens möjligheter och förutsÀttningar frÄn yrkesverksammas perspektiv i Norrbotten

    No full text
    Detta examensarbete syftar till att bidra till kunskapen kring hur digitaliseringen kan stötta arbetet pĂ„ byggarbetsplats utifrĂ„n yrkesverksammas egna perspektiv. Digitaliseringen har under de senaste Ă„ren ökat kraftigt i samhĂ€llet men trots det upplevs byggbranschen, speciellt byggskedet, ligga efter pĂ„ digitaliseringsfronten. I detta arbete beaktas dĂ€rför hur yrkesverksamma sjĂ€lva upplever att de stöttas av digital teknik i sin arbetsvardag och vilka behov de har av ytterligare digitala stöd. Deras tankar kring vilka förutsĂ€ttningar och hinder som finns för en ökad digitaliseringsgrad pĂ„ byggarbetsplats har identifierats och sedan diskuterats med stöd frĂ„n tidigare forskning. Examensarbetet bygger pĂ„ empiriska data frĂ„n 12 intervjuer med respondenter aktiva vid olika byggföretag runt om i norra Sverige, som vid intervjutillfĂ€llena arbetat som yrkesarbetare eller med byggplatsledning. Som stöd för arbetet har följande frĂ„gestĂ€llningar legat till grund: Hur kan digitala verktyg och hjĂ€lpmedel stötta arbetet pĂ„ byggarbetsplats och hur upplever yrkesarbetare och platsledning sjĂ€lva att de stöttas, eller kan stöttas, av sĂ„dan teknik? Vilka förutsĂ€ttningar finns för att dra nytta av digital teknik ytterligare? Vilka slags hinder kan identifieras och vilka förĂ€ndringar (i arbetsuppgifter och ansvarsomrĂ„den) mĂ„ste ske för att digitaliseringsgraden pĂ„ byggarbetsplats ska öka? Slutsatsen frĂ„n denna studie Ă€r att yrkesverksamma, bĂ„de yrkesarbetare och byggplatsledning, upplever att de drar nytta av de möjligheter som digitaliseringen har att erbjuda och att de flesta upplever ett behov av att stöttas ytterligare av digitala verktyg och hjĂ€lpmedel i vissa arbetsomrĂ„den. En viktig förutsĂ€ttning om man vill nyttja möjligheterna som kommer med sĂ„dan teknik i en högre grad Ă€r att olika typer av förĂ€ndringar genomförs inom företaget. Beroende pĂ„ vilken typ av förĂ€ndring som ska genomföras, sĂ„ finns olika förutsĂ€ttningar för att lyckas, och olika aspekter att ta med i berĂ€kningarna. Somliga förĂ€ndringar förutsĂ€tter att man ser till hinder och/eller förutsĂ€ttningar som direkt kan kopplas till sjĂ€lva tekniken, somliga krĂ€ver i stĂ€llet att sociala faktorer, sĂ„som personlig instĂ€llning placeras i fokus, medan andra förĂ€ndringar krĂ€ver att man identifierar de resursmĂ€ssiga förutsĂ€ttningar som kan ha en inverkan pĂ„ resultatet. För att förĂ€ndringar som genomförs, eller ska genomföras, ska kunna nĂ„ lyckade/önskade resultat Ă€r det en förutsĂ€ttning att ta hĂ€nsyn till bĂ„de organisationens och individernas förĂ€ndringsperspektiv. Den faktor som i detta arbete identifierats som det största hindret Ă€r kunskapsbrist/kompetensbrist. Antingen kompetensbrist för sjĂ€lva anvĂ€ndningen av tekniken eller kunskapsbrist för förstĂ„elsen av nyttan med förĂ€ndringen som företagen implementerar. En gemensam förutsĂ€ttning för företag inom byggbranschen Ă€r dĂ€rför att investera i utbildningoch att planera in tid för att arbeta med teknisk implementering. Detta eftersom kunskapsbrist/kompetensbrist, oavsett orsaken till sĂ„dan, framgĂ„tt som en av de största faktorerna som utgör hinder för en digitaliserad byggarbetsplats. The purpose of this master’s thesis is to contribute to the knowledge with reference to how digitalization can support the work on the construction site, from the workers’ point of view. Digitalization is a field which in recent time have increased substantially in society, but which nevertheless seems to fall behind other branches of industry, especially when considering the construction phase. This study therefore takes into account the workers’ own experiences regarding how digital technology can support the professionals and what need they have of extending the amount of digitalization to improve and enhance the everyday work on the construction site. Their thoughts on existing obstacles and prerequisites regarding an increased degree of digitalization on the construction site have been identified and later analysed alongside previous research in the field. The master’s thesis is built upon empirical data from 12 interviews with 12 interviewees - from different construction companies in the northern parts of Sweden - active in the field. The interviewees did at the time of the interviews attain roles either as carpenters or in some managerial position. Following questions have posed as support during the study: How can digital tools and means aid the work that takes place on the construction site and how does the active professionals themselves perceive the support, or possible support, of such technology?  What prerequisites are required as prior conditions for the further usage of digital technology? What kinds of obstacles can be identified and what types of changes (in tasks and areas of responsibility) are necessary in order for the degree of digitalization to increase on the construction site?  The conclusion made from this study is that professionals in the field – both carpenters and professionals with managerial positions – experience positive contributions from the digitalization in their working environment and that they are in need of further usage of digital tools in regard to some work areas. One important prerequisite in order to profit from such technology is to implement certain types of changes in the organization. Depending on what kind of change one wish to conduct – there are different prerequisites to succeed, and different key elements to take into consideration. Some changes require a focus on the technology itself, others require a deeper understanding of the social processes underlying the development and enactment of certain changes, whilst some call for the identification of necessary resources in terms of time and cost. In order for the conducted changes - or the changes that are in the phase of being conducted - to reach their full potential it is of utmost importance to consider both the organizational and social perspectives of change in professional work.   The main obstacle identified in this study relates to a lack of knowledge. Either a lack of knowledge for the usage of the technology itself, or in understanding the usefulness as a product of the implemented changes. It is thus a common prerequisite for organizations to invest in education and to dedicated and schedule the amount of time necessary for such technical implementation. Hence a lack of knowledge – regardless of the cause – appears to be one of the main obstacles for a digitalized construction site.

    Patients’ Experiences of Integrity When Being Cared for In A Multiple-Bed Room : A Literature Review

    No full text
    Bakgrund: Integriteten Ă€r svĂ„r att bevara nĂ€r personer befinner sig i en vĂ„rdmiljö. DĂ€r Ă€r individen vanligtvis beroende av andra för att fĂ„ den vĂ„rd som krĂ€vs och behovet av integritet ser ofta olika ut beroende pĂ„ sjukdomstillstĂ„ndet patienterna befinner sig i. VĂ„rdmiljön har en betydelse för patientens hĂ€lsa, likasĂ„ har skapandet av sociala relationer en stor betydelse för mĂ€nniskors vĂ€lmĂ„ende. MĂ€nniskan Ă€r mer Ă€n sin sjukdom och det Ă€r dĂ€rför viktigt att behandla hela mĂ€nniskan, inte endast sjukdomen mĂ€nniskan besitter. Sjuksköterskor ska arbeta utifrĂ„n en personcentrerad vĂ„rd och mĂ„ste dĂ€rför se till patientens individuella behov och pĂ„ vilka sĂ€tt dessa kan nĂ„s. Syfte: Att kartlĂ€gga och sammanstĂ€lla forskning om patienters upplevelser av integritet vid vĂ„rd pĂ„ flerbĂ€ddssal. Metod: En litteraturstudie genomfördes och baserades pĂ„ elva kvalitativa studier. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades utifrĂ„n SBU:s mall för kvalitativa studier. Resultatet analyserades utifrĂ„n Popenoes (2021) guide för analys av litteraturstudier. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier: Samvarons pĂ„verkan pĂ„ integritet, Situationen pĂ„verkar upplevelsen av integritet och AnvĂ€ndbara strategier nĂ€r integriteten inte kan bevaras. Konklusion: Det förekommer en stor variation i patienters upplevelser av integritet pĂ„ flerbĂ€ddssal. Denna litteraturstudie bidrar med kunskap om hur patienter upplever sin integritet samt hur denna pĂ„verkas. Ur ett omvĂ„rdnadsperspektiv Ă€r det viktigt att sjuksköterskor förhĂ„ller sig till en personcentrerad vĂ„rd och ser personen bakom sjukdomen för att kunna möta de individuella behoven. Background: Integrity is hard to preserve in a health facility environment. People who need this environment are usually dependent on others to get the care that is needed. The need for integrity can be experienced differently depending on the state of sickness. The environment the patients are in affects their health, and the making of social connections has a big meaning in peoples’ wellbeing as well. The human is more than its sickness and it is therefore important to treat the whole person behind it, not just the sickness. The nurses must use a person-centred care and look to the patients’ individual needs and the ways they can be reached. Aim: To chart and compile research regarding patients’ experiences of integrity while being cared for in a multiple-bed room. Method: A literature study was made and was based on eleven qualitative studies. CINAHL and PubMed was used for the literature searches. SBU: s guide for quality assessment of qualitative studies was used. The result was analysed through Popenoe’s (2021) guide to analysing in literature reviews. Results: From the articles, three main categories were formed: Togetherness and its effect on integrity, The situation effects the experience of integrity and Useful strategies when the integrity can’t be preserved. Conclusion: There is a large variation in patients’ experiences of integrity in a multiple-bed room. This literature study contributes with knowledge about patients’ experiences of integrity and how the integrity is affected. Through a caring perspective, it is important that nurses use a person-centred care and that they see the whole person behind the sickness, to meet their individual needs.

    Intimate partner violence outside of the (cis)norms and transgender specific vulnerabilities

    No full text
    Syfte: Syftet var att undersöka det vetenskapliga kunskapslĂ€get betrĂ€ffande transpersoners utsatthet för partnervĂ„ld med avseende pĂ„ vĂ„ldets karaktĂ€r samt för transpersoners sĂ€rskilda utsatthet och tillgĂ„ng till stöd. Metod: Genom utförandet av en scoping review inkluderades tretton artiklar som analyserades utifrĂ„n innehĂ„llsanalys (manifest och latent). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman, (1) partnervĂ„ld i samband med transidentitet; transpecifikt partnervĂ„ld, psykiskt partnervĂ„ld, (2) sĂ€rskild utsatthet i samband med partnervĂ„ld; samhĂ€llsnormer, ytterligare riskfaktorer, (3) stöd frĂ„n samhĂ€llet och nĂ€rstĂ„ende; formellt stöd frĂ„n samhĂ€llet, informellt stöd frĂ„n nĂ€rstĂ„ende, normativa roller för offer och förövare. Slutsats: Förekomsten av partnervĂ„ld bland transpersoner var omfattade och det fanns sĂ€rskilda omstĂ€ndigheter som mĂ„nga gĂ„nger var kopplad till offrets transidentitet. DĂ€rmed uppstĂ„r ett behov av att transspecifika stödresurser utformas, samtidigt som professionellas kunskap och förstĂ„else om mĂ„lgruppen behöver öka.Purpose: The aim was to explore the current state of knowledge within scientific research regarding transgender people’s exposure to intimate partner violence. Moreover to study the structure of the violence, transgender specific vulnerabilities and access to support. Method: Through scoping review, thirteen scientific articles were included and analyzed through content analysis (manifest and latent). Results: Three main themes emerged with appurtenant sub-themes, (1) intimate partner violence in relation to trans identity; transspecific intimate partner violence, psychological intimate partner violence, (2) specific vulnerabilities inrelation to intimate partner violence; societal norms, additional risk factors, (3) Support from society and personal network; formal support from society, informal support from personal network, normative roles for victims and perpetrators. Conclusion: Prevalence of intimate partner violence was extensive among transgender people, specific circumstances emerged related to the victims trans identity, which calls for transspecific support services and increased knowledge of the target group amongst professionals

    Intimate partner violence outside of the (cis)norms and transgender specific vulnerabilities

    No full text
    Syfte: Syftet var att undersöka det vetenskapliga kunskapslĂ€get betrĂ€ffande transpersonersuts atthet för partnervĂ„ld med avseende pĂ„ vĂ„ldets karaktĂ€r samt för transpersoners sĂ€rskilda utsatthet och tillgĂ„ng till stöd. Metod: Genom utförandet av en scoping review inkluderades tretton artiklar som analyserades utifrĂ„n innehĂ„llsanalys (manifest och latent). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman, (1) partnervĂ„ld i samband med transidentitet; transpecifikt partnervĂ„ld, psykiskt partnervĂ„ld, (2) sĂ€rskild utsatthet i samband med partnervĂ„ld; samhĂ€llsnormer, ytterligare riskfaktorer, (3) Stöd frĂ„n samhĂ€llet och nĂ€rstĂ„ende; formellt stöd frĂ„n samhĂ€llet, informellt stöd frĂ„n nĂ€rstĂ„ende, normativa roller för offer och förövare. Slutsats: Förekomsten av partnervĂ„ld bland transpersoner var omfattade och det fanns sĂ€rskilda omstĂ€ndigheter som mĂ„nga gĂ„nger var kopplad till offrets transidentitet. DĂ€rmed uppstĂ„r ett behov av att transspecifika stödresurser utformas, samtidigt som professionellas kunskap och förstĂ„else om mĂ„lgruppen behöver öka.Purpose: The aim was to explore the current state of knowledge within scientific research regarding transgender people’s exposure to intimate partner violence. Moreover to study the structure of the violence, transgender specific vulnerabilities and access to support. Method:Through scoping review, thirteen scientific articles were included and analyzed through content analysis (manifest and latent). Results: Three main themes emerged with appurtenant sub-themes, (1) intimate partner violence in relation to trans identity; transspecific intimate partner violence, psychological intimate partner violence, (2) specific vulnerabilities in relation to intimate partner violence; societal norms, additional risk factors, (3) Support from society and personal network; formal support from society, informal support from personal network, normative roles for victims and perpetrators. Conclusion: Prevalence of intimate partner violence was extensive among transgender people, specific circumstances emerged related to the victims trans identity, which calls for transspecific support services and increased knowledge of the target group amongst professionals

    PÄverkar varsel om uppsÀgning aktiekursen? : Motiv bakom varsel och effekten före och efter tillkÀnnagivandet

    No full text
    Enligt tidigare studier reagerar marknaden negativt nÀr företag varslar om uppsÀgning, men reaktionen beror pÄ motivet, som kan vara reaktivt eller proaktivt. Majoriteten av studierna undersöker den amerikanska marknaden och en lÄgkonjunktur vilket kan pÄverka resultatet. Denna uppsats undersöker den svenska marknaden samt fler konjunkturvariationer. Syftet Àr att undersöka den svenska aktiemarknadens reaktion nÀr ett företag varslar, samt skillnaden beroende pÄ det angivna motivet. Den onormala avkastningen studeras i en eventstudie. Totalt studeras 182 varsel frÄn företag noterade pÄ Stockholmsbörsen under 2006-2015. Resultaten visar ingen statistisk signifikant reaktion för gruppen med alla varsel. För reaktiva varsel finner vi en svag negativ onormal avkastning, och för proaktiva varsel finner vi överlag en positiv onormal avkastning. Vi uppmÀter en mildare reaktion Àn tidigare studier. Anledningenkan vara att konjunkturlÀget pÄverkar marknadsreaktionen, att vÀrderelevansen i varsel har förÀndrats sedan tidigare studier, eller att det finns en skillnad mellan reaktionen i olika lÀnder

    Intimate partner violence outside of the (cis)norms and transgender specific vulnerabilities

    No full text
    Syfte: Syftet var att undersöka det vetenskapliga kunskapslĂ€get betrĂ€ffande transpersonersuts atthet för partnervĂ„ld med avseende pĂ„ vĂ„ldets karaktĂ€r samt för transpersoners sĂ€rskilda utsatthet och tillgĂ„ng till stöd. Metod: Genom utförandet av en scoping review inkluderades tretton artiklar som analyserades utifrĂ„n innehĂ„llsanalys (manifest och latent). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman, (1) partnervĂ„ld i samband med transidentitet; transpecifikt partnervĂ„ld, psykiskt partnervĂ„ld, (2) sĂ€rskild utsatthet i samband med partnervĂ„ld; samhĂ€llsnormer, ytterligare riskfaktorer, (3) Stöd frĂ„n samhĂ€llet och nĂ€rstĂ„ende; formellt stöd frĂ„n samhĂ€llet, informellt stöd frĂ„n nĂ€rstĂ„ende, normativa roller för offer och förövare. Slutsats: Förekomsten av partnervĂ„ld bland transpersoner var omfattade och det fanns sĂ€rskilda omstĂ€ndigheter som mĂ„nga gĂ„nger var kopplad till offrets transidentitet. DĂ€rmed uppstĂ„r ett behov av att transspecifika stödresurser utformas, samtidigt som professionellas kunskap och förstĂ„else om mĂ„lgruppen behöver öka.Purpose: The aim was to explore the current state of knowledge within scientific research regarding transgender people’s exposure to intimate partner violence. Moreover to study the structure of the violence, transgender specific vulnerabilities and access to support. Method:Through scoping review, thirteen scientific articles were included and analyzed through content analysis (manifest and latent). Results: Three main themes emerged with appurtenant sub-themes, (1) intimate partner violence in relation to trans identity; transspecific intimate partner violence, psychological intimate partner violence, (2) specific vulnerabilities in relation to intimate partner violence; societal norms, additional risk factors, (3) Support from society and personal network; formal support from society, informal support from personal network, normative roles for victims and perpetrators. Conclusion: Prevalence of intimate partner violence was extensive among transgender people, specific circumstances emerged related to the victims trans identity, which calls for transspecific support services and increased knowledge of the target group amongst professionals

    Intimate partner violence outside of the (cis)norms and transgender specific vulnerabilities

    No full text
    Syfte: Syftet var att undersöka det vetenskapliga kunskapslĂ€get betrĂ€ffande transpersoners utsatthet för partnervĂ„ld med avseende pĂ„ vĂ„ldets karaktĂ€r samt för transpersoners sĂ€rskilda utsatthet och tillgĂ„ng till stöd. Metod: Genom utförandet av en scoping review inkluderades tretton artiklar som analyserades utifrĂ„n innehĂ„llsanalys (manifest och latent). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman, (1) partnervĂ„ld i samband med transidentitet; transpecifikt partnervĂ„ld, psykiskt partnervĂ„ld, (2) sĂ€rskild utsatthet i samband med partnervĂ„ld; samhĂ€llsnormer, ytterligare riskfaktorer, (3) stöd frĂ„n samhĂ€llet och nĂ€rstĂ„ende; formellt stöd frĂ„n samhĂ€llet, informellt stöd frĂ„n nĂ€rstĂ„ende, normativa roller för offer och förövare. Slutsats: Förekomsten av partnervĂ„ld bland transpersoner var omfattade och det fanns sĂ€rskilda omstĂ€ndigheter som mĂ„nga gĂ„nger var kopplad till offrets transidentitet. DĂ€rmed uppstĂ„r ett behov av att transspecifika stödresurser utformas, samtidigt som professionellas kunskap och förstĂ„else om mĂ„lgruppen behöver öka.Purpose: The aim was to explore the current state of knowledge within scientific research regarding transgender people’s exposure to intimate partner violence. Moreover to study the structure of the violence, transgender specific vulnerabilities and access to support. Method: Through scoping review, thirteen scientific articles were included and analyzed through content analysis (manifest and latent). Results: Three main themes emerged with appurtenant sub-themes, (1) intimate partner violence in relation to trans identity; transspecific intimate partner violence, psychological intimate partner violence, (2) specific vulnerabilities inrelation to intimate partner violence; societal norms, additional risk factors, (3) Support from society and personal network; formal support from society, informal support from personal network, normative roles for victims and perpetrators. Conclusion: Prevalence of intimate partner violence was extensive among transgender people, specific circumstances emerged related to the victims trans identity, which calls for transspecific support services and increased knowledge of the target group amongst professionals

    Kasta dig in i diskussionen - En studier om klagomÄlshantering i sociala medier

    No full text
    AnvĂ€ndandet av sociala medier ökar, allt fler anvĂ€nder sociala nĂ€tverktyg sĂ„som facebook, Twitter och bloggar. Det har för mĂ„nga blivit en del av vardagen. Det har sĂ„ledes blivit nĂ„got vi gör dagligen - en del av vĂ„r vardagskultur. Ämnet klagomĂ„lshantering i sociala medier Ă€r av stort intresse eftersom det Ă€r ett relativt nytt fenomen. Företag har nyligen börjat bemöta klagomĂ„l som sker via sociala nĂ€tverktyg dock saknas det mycket kunskap kring Ă€mnet. DĂ€rmed har uppsatsen som avsikt att undersöka hur konsumenter upplever ett bemötande av klagomĂ„l i sociala medier samt hur kommunikationen ser ut mellan företaget och kunden. Vi Ă€mnar Ă€ven att undersöka vilka skillnaderna Ă€r mellan klagomĂ„lshantering i sociala medier i relation till traditionella kanaler. Sociala medier skiljer sig frĂ„n traditionella medier dĂ„ de möjliggör för en annan typ av interaktion, dels konsumenter emellan men Ă€ven mellan konsumenter och företag. De fungerar som nya kanaler för konsumenten att göra sin röst hörd i större utstrĂ€ckning. Konsumenter kan ge respons pĂ„ företags produkter och sprida vidare Ă„sikter till andra konsumenter. Utvecklingen av sociala medier har dĂ€rmed lett till att konsumenternas Ă„sikter fĂ„tt allt större betydelse ty om en kund Ă€r missnöjd med ett företag, en produkt eller en tjĂ€nst kan dessa Ă„sikter spridas med hög rĂ€ckvidd i sociala medier i form av electronic word-of-mouth. Samtidigt som utvecklingen av sociala medier expanderat har dagens konkurrensintensiva marknad gett upphov till att företag fokuserar allt mer pĂ„ sina kunder, och skapandet av kundtillfredsstĂ€llelse och kundlojalitet ligger som grund för mĂ„nga moderna marknadsföringsstrategier. Vetskapen hur ett missnöje ska bemötas anses vara av stor vikt i teorierna om traditionell klagomĂ„lshantering, dĂ„ en vĂ€l utvecklad klagomĂ„lshantering frĂ€mjar just kundtillfredsstĂ€llelse och kundlojalitet. Vid traditionell klagomĂ„lshantering rör Kasta dig in i diskussionen! Larsson, Skjefstad & Werner det sig om klagomĂ„l som riktas direkt till företaget, klagomĂ„l som tar plats i sociala medier fungerar inte pĂ„ samma vis dĂ„ det inte nödvĂ€ndigtvis behöver röra sig om klagomĂ„l som riktas direkt till företaget utan det kan vara en kund som vill avreagera sig eller sprida information och sina Ă„sikter till andra. I vĂ„r studie framkom det att kunden uppskattar ett bemötande av klagomĂ„l i sociala medier. Dock Ă€r det av stor betydelse hur detta bemötande sker. Vi har anvĂ€nt SJ som fallföretag och kommer i uppsatsen ge rekommendationer till hur företag kan utveckla kundklagomĂ„lshantering till att Ă€ven innefatta sociala medier
    corecore