Play-Responsive Teaching in Early Childhood Education

This open access book develops a theoretical concept of teaching that is relevant to early childhood education, and based on children’s learning and development through play. It discusses theoretical premises and research on playing and learning, and proposes the development of play-responsive didaktik. It examines the processes and products of learning and development, teaching and its phylogenetic and ontogenetic development, as well as the ‘what’ of learning and didaktik. Next, it explores the actions, objects and meaning of play and provides insight into the diversity of beliefs about the practices of play. The book presents ideas on how combined research and development projects can be carried out, providing incentive and a model for practice development and research. The second part of the book consists of empirical studies on teacher’s playing skills and examples of play with very young as well as older children

Inte lika men unika. En analys av sociala texter om förskolebarn med etnisk minoritetsbakgrund i behov av särskilt stöd

Syfte: Studiens syfte är att belysa hur barn med etnisk minoritetsbakgrund som också är i behov av särskilt stöd, beskrivs i tal och skrift i ett mångetniskt verksamhetsområde (med betoning på förskola), samt hur verksamma pedagoger resonerar kring interkulturell pedagogik. Syftet preciseras i tre frågeställningar: 1. Hur skrivs verksamheten fram och hur talar pedagogerna om barnens behov? 2. Vilka specialpedagogiska åtgärder definieras som relevanta för barnen? 3. Hur talar pedagoger om interkulturell pedagogik i syfte att förebygga hinder för lärande och utveckling? Teori: I studien är det socialkonstruktionistiska perspektivet grundläggande och detta är hämtad från poststrukturalismen. Tyngdpunkten läggs på vad som konstruerar upplevelser, tänkande, kännande och handlande i den språkliga och diskursiva kontext som socialt skapar begränsade former och uttryck för subjektivitet i tid och rum (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 415). Angreppssättet är inspirerat av diskurspsykologi och studien begränsas således till att fokusera på hur framställningen av världen sker på en mångetnisk förskola och det verksamhetsområde den hör till, genom sociala texter: det talade och det skrivna. Metod: Urvalet är ändamålsbaserat och utgår från ett verksamhetsområde som medvetet har arbetat med interkulturalitet. Analyserna är gjorda på samtal (det talade) samt av dokument (det skrivna) och därav har en metodtriangulering gjorts. Ett fokusgruppssamtal med ett arbetslag på en av verksamhetsområdets förskolor samt en enskild intervju med en specialpedagog verksam vid området, är gjorda. Dokumenten som har analyserats är ett Policydokument från det specialpedagogiska teamet, en Kvalitetsredovisning från en av förskolorna samt ett Förväntansdokument. Resultat: Dokument och samtal tyder på att verksamhetsområdet har utarbetat en policy för att barn i behov av särskilt stöd skall ses utifrån ett tydligt relationellt perspektiv. Pedagogernas förhållningssätt beskrivs vara avgörande för en god lärandemiljö där hinder för utvecklingen skall undanröjas. De behov barnen med etnisk minoritetsbakgrund har bedöms i stor utsträckning vara av språklig karaktär. En del hinder för lärande och utveckling kan också härledas till barnens kulturella bakgrunder, bland annat att föräldrarna har andra förväntningar på verksamheterna och barnen än det som beskrivs i pedagogernas uppdrag. Genom att det interkulturella förhållningssättet har implementerats i främst förskolans verksamhet underlättas inkludering av barn med etnisk minoritetsbakgrund. Barnen får modersmålsstöd och genom god samverkan med föräldrarna ses barnens olikheter som en tillgång. Viktiga aspekter i arbetet bedöms vara delaktighet, lärande och kommunikation i en verksamhet som präglas av interkulturalitet för alla barn

Musical Play: Children interacting with and around music technology

This thesis explores young children and music learning in the ecology of music technologies. The research is a part of an EU project called MIROR (Musical Interaction Relying on Reflection) that had the intention to develop software for music learning designed to promote specific cognitive abilities in the field of music improvisation. The overarching aim of this thesis is to explore activities where children (and adults) interact with and around the music technology MIROR Impro, and what this participation allows and supports children to learn, including musical learning. The research focuses on the participants’ interaction with each other and in relation to the instrument connected to the software. Participants in the empirical studies are 4-8-year-old (with an emphasis on 6-year-old) children in a Swedish preschool and in an afterschool centre. The theoretical framework is a sociocultural perspective. A point of departure is the understanding of learning as an act of participation in communities of practice rather than as an individual, cognitive process of internalizing knowledge. According to this perspective, learning is situated in a context and mediated by cultural tools (physical such as musical instruments as well as discursive ones) which are included in the unit of analysis. The results are presented in four empirical studies. Together, these studies show that despite the technology being launched as self-instructive and work as an ‘advanced cognitive tutor’, in situations where a more experienced participant is engaged and interact with the children, their opportunities to learn in and about music is enhanced. In these contexts, the teacher is vital to help the children to conceptualize and identify musical possibilities. The make-believe play communicatively frames the activity in a way that creates meaningfulness and helps children make sense. By interacting verbally with the children as a co-creator, the teacher goes into dialogue with them about a musical content and thus provides opportunities for emerging music learning

Play-responsive teaching in early childhood education

This open access book develops a theoretical concept of teaching that is relevant to early childhood education, and based on children’s learning and development through play. It discusses theoretical premises and research on playing and learning, and proposes the development of play-responsive didaktik. It examines the processes and products of learning and development, teaching and its phylogenetic and ontogenetic development, as well as the ‘what’ of learning and didaktik. Next, it explores the actions, objects and meaning of play and provides insight into the diversity of beliefs about the practices of play. The book presents ideas on how combined research and development projects can be carried out, providing incentive and a model for practice development and research. The second part of the book consists of empirical studies on teacher’s playing skills and examples of play with very young as well as older children

Play-Responsive Teaching in Early Childhood Education

This open access book develops a theoretical concept of teaching that is relevant to early childhood education, and based on children’s learning and development through play. It discusses theoretical premises and research on playing and learning, and proposes the development of play-responsive didaktik. It examines the processes and products of learning and development, teaching and its phylogenetic and ontogenetic development, as well as the ‘what’ of learning and didaktik. Next, it explores the actions, objects and meaning of play and provides insight into the diversity of beliefs about the practices of play. The book presents ideas on how combined research and development projects can be carried out, providing incentive and a model for practice development and research. The second part of the book consists of empirical studies on teacher’s playing skills and examples of play with very young as well as older children